Äganderätten handlar inte bara om rättvisa – utan om Sveriges framtid

Sveriges skogsägare står i dag inför en alltmer osäker framtid. Tolkningen av miljölagstiftningen har fått en enorm påverkan på skogsbrukets förutsättningar. Resultatet är att skogsägare förlorar både inkomster och investeringsmöjligheter, samtidigt som kostnaderna för att försvara sin rätt till skogsbruk skjuter i höjden.

Detta var aldrig intentionen. När miljöskyddsbestämmelsen infördes ansågs det självklart att enskilda inte ska bära hela kostnaden för inskränkningar som orsakas av faktorer bortom deras kontroll. I dag är situationen en helt annan.

Skogsägare upplever rättslöshet

De senaste årens rättsutveckling visar tydligt att lagstiftningen behöver ses över. Många skogsägare upplever att de hamnat i en rättslös situation som dessutom riskerar svåra ekonomiska konsekvenser för den enskilda.

Genom åren har vi sett flera konkreta exempel där skogsägare blivit förbjudna att bruka sin mark helt eller delvis. Ansvarsbördan för att bevisa sin rätt till pågående markanvändning är kostsam och har lagts på den enskilda skogsägaren. 

Utan en rättvis och förutsägbar lagstiftning minskar viljan att investera för den enskilda skogsägaren

Det är därför anmärkningsvärt att grundlagskommittén inte lagt fram ett förslag för att lösa detta problem.

Säkerställ äganderättens styrka

Regeringen måste omgående utreda vad som utgör ersättningsgilla inskränkningar enligt regeringsformens andra kapitel. Det är avgörande att klargöra att undantaget för miljöskydd inte omfattar pågående markanvändning, såsom skogsbruk. Detta skulle återställa äganderättens styrka och säkerställa att skogsägare får ersättning när deras brukanderätt begränsas.

Den problematik vi beskriver kommer med en kostnad, antingen för den enskilda skogsägaren som förlorar en intäkt, eller för staten i de fall ersättning betalas ut. Men det är också en kostnad för samhället.

Det är en fråga om Sveriges framtid

Att vi i Sverige under lång tid har haft en stark äganderätt har medfört att naturresurserna har förvaltats väl och uthålligt. Det här är något som vi måste värna. Utan en rättvis och förutsägbar lagstiftning minskar viljan att investera för den enskilda skogsägaren och det kan få långtgående konsekvenser för hela samhällets utveckling.

Det är alltså inte bara en fråga om rättvisa, det är en fråga om Sveriges framtid.