"AF misslyckades med sitt uppdrag i högkonjunktur – förändring måste till"

Kompetensförsörjningen är ständigt småföretagares största tillväxthinder – samtidigt ökar nu arbetslösheten och utanförskapet kraftigt till följd av coronakrisen. Sveriges små och medelstora företag har skapat fyra av fem nya jobb under de senaste decennierna och kan med rätta sägas vara motorn i svensk ekonomi. Inom loppet av några veckor har dessa företag slängts in i en av de djupaste och mest svåröverskådliga kriser vi upplevt i modern tid.

Aldrig varit viktigare

I många branscher där företag vanligtvis är i skriande behov av arbetskraft tvingas arbetsgivare permittera hela eller delar av arbetsstyrkan. Under mars månad steg antalet inrapporterade varsel till historiskt höga nivåer och arbetslösheten ökar explosionsartat. Den är nu över 8,0 procent men förväntas stiga till över 10 procent sommaren 2020.

För att företagen så snabbt som möjligt ska ha en chans att komma igen och arbetslösheten inte ska fastna permanent på högre nivåer, krävs en betydligt mer flexibel och modern arbetsrätt kombinerad med effektivare arbetsmarknadspolitik. Det betyder att reformeringen av Arbetsförmedlingen aldrig varit viktigare.

Politiska strider hindrar

Problemen på den svenska arbetsmarknaden var uppenbara redan innan coronakrisen. Återkommande studier och undersökningar, till exempel Företagarnas årliga Småföretagarbarometer, visar att det främsta tillväxthindret för de mindre och växande företagen är att hitta rätt arbetskraft.

Arbetsförmedlingen misslyckades med sitt uppdrag i högkonjunktur – förändring måste till, annars står vi handfallna inför utanförskap och lågkonjunktur.

Daniel Wiberg och Erik Ageberg
Företagarna

Företagarna har därför under lång tid lyft behovet av att reformera Arbetsförmedlingen för att tillgodose företagens kompetensbehov. En sådan process påbörjades under 2019 men har kantats av politiska strider och en uppenbar ovilja hos regeringen att ta itu med bristerna. Sveriges lägst ansedda myndighet måste förändras i grunden.

Agera:

1. Arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen måste öka i tempo rejält. Med nästan 67 miljarder i budget 2019 och 10 600 anställda (i april i år), men med låg andel förmedlade jobb per anställd, kan detta arbete bli mycket mer effektivt om det sköts av privata aktörer. Då kan staten ägna sig åt arbetslöshetsförsäkringen och företagen åt arbetsmarknaden.
   
   
2. De tillfälligt sänkta kvalifikationskraven och den tillfälligt höjda ersättningen i a-kassan, som genomfördes i arbetslöshetsförsäkringen under våren 2020, ska vara just tillfälliga. Incitamenten till arbete och egenförsörjning måste stärkas.
   
   
3. Arbetsrätten måste reformeras, ökad flexibilitet måste kombineras med ett mer begränsat ansvar för arbetsgivare. Att anställa ska vara en möjlighet, inte ett hinder för företagstillväxt.

Utanförskap och lågkonjunktur

De långsiktiga följderna av coronakrisen, med kraftigt ökad arbetslöshet och stora delar av näringslivet utslaget, kommer ställa högre krav än någonsin på arbetsmarknadspolitiken och på myndigheterna för att snabbt kunna hjälpa de företag som är i behov av arbetskraft. Den som nyligen har förlorat jobbet har relativt stor möjlighet att snabbt komma tillbaka i arbete med rätt insatser. Det kommer finnas ett stort behov av omställningsutbildningar och alla inskrivna på Arbetsförmedlingen ska ges tillgång till relevanta insatser, inte bara de prioriterade grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Det arbetet måste starta nu. Arbetsförmedlingen misslyckades med sitt uppdrag i högkonjunktur – förändring måste till, annars står vi handfallna inför utanförskap och lågkonjunktur.

Texten har uppdaterats. I en tidigare version stod det att Arbetsförmedlingen hade en budget på nästan 80 miljarder och 14 000 anställda, vilket var gamla siffror.