"Det finns ingen perfekt ersättningsmodell"

En stor dos sunt förnuft kryddat med självklarheter. Ungefär så lät det när ordförande Laura Hartman på torsdagen presenterade Tillitsdelegationens delbetänkande om ersättningsmodeller för vård och omsorg.

– En första slutsats är att det finns ingen perfekt ersättningsmodell. Alla ersättningsmodeller har för- och nackdelar, sade Laura Hartman.

Delegationen delar upp ersättningsmodellerna i tre grupper: fasta, rörliga och målrelaterade. Ett exempel på en fast ersättningsmodell är en som ger ersättning per plats eller per beviljad åtgärd, exempelvis inom hemtjänsten. En som ger rörlig ersättning är exempelvis ersättning efter antal utförda provtagningar eller operationer.

En del i en helhet

Delegationens andra slutsats är att ersättningsmodellen är en del av den sammanlagda styrningen.

– Övrig styrning kan stärka eller motverka en ersättningsmodell, sade Hartman.

Den tredje slutsatsen är att ersättningsmodellens roll inte bör överskattas.

En tillitsbaserad styrning är således en reaktion mot delar av NPM, men det kan betonas att det emellertid inte ska förstås som en återgång till den tidigare ordningen där yrkeskårerna var dominerande inom verksamheterna. Här handlar det om att finna en balans mellan yrkesprofessionella, medborgare och politiker.

ur Tillitsdelegationens delbetänkande

– Det finns så många andra styrsignaler. Kanske är det inte ersättningsmodellen som är boven i dramat alla gånger. Men man ska självklart inte heller underskatta den, sade Laura Hartman.

Shekarabi om slutsatserna

Civilminister Ardalan Shekarabi (S), som deltog vid presentationen, konstaterade att det delegationen kommit fram till visserligen kan låta uppenbart i vissa delar – men att verkligheten ser annorlunda ut.

Läs hela artikeln på Altinget Vård & Hälsa (kräver abonnemang, här kan du teckna ett gratis och ej bindande provabonnemang.)