Regionernas krislägesavtal: “Påverkar budgeten negativt”

KOSTNAD. 63 procent av befolkningen bor i regioner med krislägesavtal. Vårdpersonal arbetar då ännu mer men får samtidigt mer än dubbel lön vilket blir en stor kostnad för regionerna. Flera regioner har inte budgeterat för utgiften.

Foto: Marie Lundahl/Altinget
Marie Lundahl

I dagsläget har sex av Sveriges 21 regioner aktiverat krislägesavtal på grund av coronapandemin. Det innebär att 63 procent av befolkningen befinner sig i regioner med krisläge.

___

 

___

Källa: SCB

__

 
Fakta
Följande parter har undertecknat krislägesavtalet:

Sveriges Kommuner och Regioner
Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Svenska Kommunalarbetareförbundet
OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Läkarförbundet
Vårdförbundet
Akademikeralliansen
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd
Brandmännens Riksförbund

Källa: SKR

___

Källa: SCB

Inte budgeterat

Det här avtalet aktiveras inte lättvindigt utan görs när regionen uttömt alla möjligheter att säkra bemanningen.

Jeanette Hedberg
Biträdande förhandlingschef, SKR

Uppsala, Skåne och Jönköping är de regioner som nu utlöst sina krislägesavtal.

Flera regioner har inte budgeterat för de krislägesavtal de nu aktiverat. Region Gävleborg såg inget behov tidigare, enligt sjukvårdsdirektör Johan Kaarme.

Belastas

Enligt Region Stockholms ekonomidirektör Katarina Holmgren är det verksamheternas budgetar som belastas.

“Om merkostnaderna för covid-19 inte ersätts av staten innebär det en kostnad som behöver hanteras av verksamheterna” skriver hon till Altinget.

Läs om hur ansvariga på Region Jönköping, Region Gävleborg och SKR kommenterar saken på Altinget Vård och hälsa. Teckna gratis provabonnemang här.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00