Debatt

LO-ekonom och Tiden: Krävs en mer positiv syn på skatter

DEBATT. Skattedebatten handlar i stor utsträckning om ekonomiska egenintressen som kläs i termer av samhällsnytta. Skatter är inte skadliga, de gör tvärtom väldigt mycket nytta, skriver LO-ekonom Åsa-Pia Järliden Bergström och Tidens Ann-Marie Lindgren.

"För dem som får möjlighet till nya utmaningar – varför avstå från ett nytt jobb med intressanta arbetsuppgifter, mer inflytande, högre status och högre lön – på grund av skatten?"
"För dem som får möjlighet till nya utmaningar – varför avstå från ett nytt jobb med intressanta arbetsuppgifter, mer inflytande, högre status och högre lön – på grund av skatten?"Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I Sverige har vi – även före dagens djupa kris – upplevt hur ett antal viktiga samhällsfunktioner, som sjukvård och äldreomsorg får allt svårare att fylla sina uppgifter. En orsak är att de är underfinansierade, beroende på otillräckliga skatteintäkter. Skattekvoten har sänkts från dryga 48 procent av BNP vid millennieskiftet till 43 procent 2019. Det innebär 290 miljarder kronor mindre i skatteintäkter varje år – motsvarade nästan en tredjedel av den statliga budgeten.

Positiv syn på skatter

En betydande del av de reformer som bidragit till att sänka skattekvoten har motiverats utifrån att skatter har skadliga effekter på till exempel incitamenten för arbete och entreprenörskap. Skattesänkningar – generella eller i form av olika sorters undantag – har blivit den svenska borgerlighetens patentmedicin mot alla typer av samhällsproblem.

Vi menar att denna syn måste överges till förmån för en mer positiv syn på skatter och på vad skatteintäkterna kan åstadkomma. Skatter är inte skadliga, de gör tvärtom väldigt mycket nytta. Det finns inget belägg för att höga skattenivåer generellt innebär lägre arbetskraftsdeltagande eller sämre näringslivsklimat.

De nordiska länderna Sverige, Norge och Danmark återfinns alla på listan över länder med den högsta skattekvoten. Likaså återfinns de på listan över länderna med flest sysselsatta som andel av befolkningen, hög utbildningsnivå och gynnsamt företagsklimat.

Arbetet och arbetsgivaren styr

Ett vanligt argument för skattesänkningar – som jobbskatteavdraget och den slopade värnskatten – är att de betalar sig själva genom en ökning av arbetsutbudet och därmed ett ökat skatteunderlag. Men effekten är mycket osäker. Valet att arbeta mer på grund av sänkt skatt inte är självklart.

Arbetet och arbetsgivaren styr över arbetstiden för de flesta av oss. Den som jobbar ofrivillig deltid, är timanställd eller så kallad behovsanställd rår inte heller över möjligheten att arbeta mer. Många i den situationen vill inget hellre – men valmöjligheten saknas. Detsamma gäller de arbetslösa. Det är inte brist på vilja att arbeta som gör att många är arbetslösa. Det handlar om svårigheten för dem att få ett arbete eftersom arbetsgivare efterfrågar kvalifikationer som de inte har.

Inte heller bland höginkomsttagare finns detta val lätt till hands, eftersom de flesta redan arbetar heltid. Och för dem som får möjlighet till nya utmaningar – varför avstå från ett nytt jobb med intressanta arbetsuppgifter, mer inflytande, högre status och högre lön – på grund av skatten?

Betala för nyttigheter

Skatter är ett effektivt sätt att betala för nyttigheter som både enskilda individer och samhället som helhet behöver. Utbildning och forskning, sjuk- och hälsovård, infrastruktur och rättsväsende – allt har betydelse för produktiviteten i ekonomin. Barnfamiljers arbetsutbud (och särskilt då kvinnornas) hänger nära ihop med tillgången till god barnomsorg. På samma sätt innebär brister i äldreomsorgen att anhöriga anpassar sin arbetstid för att täcka upp för dem.

Hur ska samhället se ut?

Skattesystemet har en del effekter för det ekonomiska livet som måste vägas in när det utformas. Men vi vill tydliggöra att skattedebatten i stor utsträckning handlar om ekonomiska egenintressen som kläs i termer av samhällsnytta.

Skatte- och välfärdspolitik är ytterst en fråga om hur vi vill att samhället ska se ut. En relativt hög skattekvot som finansierar en generell välfärdspolitik innefattande både välfärdstjänster och ekonomiska transfereringar skapar en typ av samhälle, med mer av samhällsintresse och jämlikhet. En lägre skattekvot innebär mindre utrymme för välfärd och skapar en annan typ av samhälle, med större inslag av partsintresse och ojämlikhet. Det är dags att ge detta större utrymme i skattedebatten.

Nämnda personer

Åsa-Pia Järliden Bergström

Ekonom och skattepolitisk expert Vänsterpartiet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00