Debatt: Ett hållbart skattesystem måste uppfattas som legitimt

DEBATT. Det är uppenbart att skatterna är för höga, inte minst på arbete och företagande. Därtill finns skatter av symbolisk karaktär som är skadliga för ekonomin, utan att medföra något värde. Ska legitimiteten för skattesystemet upprätthållas behöver den typen av avarter avskaffas, skriver Erik Bengtzboe, Skattebetalarna.

Erik Bengtzboe
Chefekonom, Skattebetalarna

Det svenska skattesystemet har fått en del kritik på sistone. Delvis välförtjänt, ibland mer på slentrian. Skattetrycket är internationellt sett högt och snedvridningar finns, inte minst som en konsekvens av avsteg från den snart 30-åriga skattereformen.

Samtidigt är det värt att minnas att det svenska skattesystemet är förhållandevis enkelt och konkurrenskraftigt. Vi rankas på sjunde plats i International Tax Competitiveness Index, och på tionde i Världsbankens Doing Business. Ändå är intresset för en skattereform stort. Så pass att det står med i januariavtalet.

Reform för legitimitet

En gemensam agenda om var en skattereform ska leda saknas dock. Det är inte konstigt. Kan man inte enas i sak så kan man i stället enas i form. Men mer energi bör ägnas åt vilka förändringar som behöver genomföras, snarare än att låsa sig vid formen för en reform.

Skattesystemet går att göra effektivare. Ett skattesystem bör dock inte bara vara inriktat på effektivitet, det måste också uppfattas legitimt av skattebetalarna.

Vila på fyra ben

Ett hälsosamt och långsiktigt hållbart skattesystem behöver vila på fyra ben, som man bör kunna enas om oavsett ideologisk hemvist eller syn på skatternas och offentlig sektors storlek.

  1. Generera tillräckligt med resurser för att finanseria det offentliga.
  2. Uppfattas som legitimt av skattebetalarna.
  3. I största möjliga mån undvika ekonomisk snedvridning och skada.
  4. Vara transparent, tydligt och enkelt så inte onödiga resurser dräneras av skattehantering.

Konkurrens och frihet

Likväl är det uppenbart att skatterna är för höga, inte minst på arbete och företagande. I den skattepolitiska debatten hamnar fokus ofta på att skattesystemet måste vara neutralt. I realiteten kan det dock aldrig vara eller uppfattas som helt neutralt. Frågan är då vad vi vill uppmuntra?

Den viktigaste förändringen att få till stånd är att få ner skatterna för att göra Sverige långsiktigt konkurrenskraftigt, och tydligt uppmuntra företagande och arbete. Det skulle göra Sverige till ett rikare och friare land där medborgarna i större grad själva kan bestämma hur de resurser de skapar också används.

Därtill finns skatter av mer symbolisk karaktär som är skadliga för ekonomin, utan att medföra något värde som skatteintäkt eller styrmedel. Ska legitimiteten för skattesystemet upprätthållas behöver den typen av avarter avskaffas.

Skadliga och illegitima skatter

Det är tydligt att förändringar behövs:

  • Skadliga skatter måste avskaffas: Den statliga inkomstskatten behöver avskaffas, och höga bolagsskatter och kapitalskatter begränsas. Arbete, företagande och investeringar behöver uppmuntras.

  • Skatter som saknar legitimitet måste avvecklas: Plastpåseskatt, kemikalieskatt och de redan avskaffade skatterna på fastigheter, förmögenhet, gåvor och arv, vars återkomst nu diskuteras, är exempel på skatter som bör förpassas till historien då de saknar legitimitet eller funktion i skattesystemet.

  • Skatteuttaget måste göras transparent: Arbetsgivaravgifter och punktskatter behöver öppet och tydligt redovisas för medborgarna så de vet vad de faktiskt betalar i skatt.

Därefter kan en diskussion om nivån på skatterna föras på lika villkor mellan politiker och skattebetalare. Om förändringarna sker inom ramen av en stor skattereform eller inte spelar mindre roll.

Forrige artikel "När ska Ardalan Shekarabi våga göra företagandet jämställt?" Næste artikel Timbro: Sänk skatten på arbete och kapitalinkomst Timbro: Sänk skatten på arbete och kapitalinkomst
Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

Så vill ungdomsförbunden häva arbetslöshet bland unga

ENKÄT. Den rekordhöga ungdomsarbetslösheten kan skapa en förlorad generation unga, mer utanförskap och psykisk ohälsa, enligt partiernas ungdomsförbund. Altinget frågade dem vad som behövs för att minska ungdomsarbetslösheten.