Debatt

SRF: Vifta inte bort våra behov

DEBATT. Många gravt synskadade och blinda har förlorat sin ledsagning. Trots det nonchalerar LSS-utredningen denna problematik, skriver Håkan Thomsson, Synskadades Riksförbund.

Foto: Synskadades RIksförbund
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Håkan Thomsson
förbundsordförande, Synskadades Riksförbund
 

LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har haft en avgörande betydelse för att människor med de mest omfattande funktionsnedsättningarna fått möjlighet att leva på mer jämlika villkor med den övriga befolkningen.

Kraftig minskning av ledsagning  

För gravt synskadade och blinda har dock utvecklingen stannat upp och vänt. Antalet synskadade som beviljats ledsagning enligt LSS har minskat kraftigt de senaste tio åren. Det kan förklaras med flera märkliga domar i kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen. Domar som kan tolkas som att gravt synskadade och blinda inte ingår i den så kallade personkrets som lagen gäller för.

Det är vanligt att de som söker ledsagning nekas eller till och med förlorar sina ledsagartimmar då synskadade inte bedöms tillhöra personkretsen för LSS. De kommunala handläggarna lutar sig mot den rättstillämpning som skapats, och som bryter mot de ambitioner som fanns när LSS stiftades.

Personkrets 3 särskilt drabbad

LSS-utredningen (SOU 2018:88), som överlämnades till övergångsregeringen den 10 januari, borde ha tydliggjort synskadades rätt till stöd enligt LSS.

Vi fruktar att allt färre får ledsagarservice om den tas bort som en egen insats i LSS.

Personer med grav synnedsättning/blindhet tillhör den så kallade personkrets 3. I många fall väljer landets domstolar att tolka lagen mycket snävt och därmed ge avslag. De senaste åren har över 40 procent i personkrets 3 förlorat sin ledsagning.

LSS-utredningen har helt nonchalerat denna problematik som det i direktiven fanns stöd för att titta på. Regeringens utredare Gunilla Malmborg menar att det skulle innebära oöverskådliga konsekvenser att ändra personkretsarna. ”Vi kan inte utöka LSS på det viset. Har man inte en tillräckligt svår funktionsnedsättning då är man inte i LSS”. Det sa Gunilla Malmborg när utredningen släpptes.

Ledsagning kvar som egen insats

Men jag tror att alla kan vara överens om att en grav synskada, eller att vara helt blind, innebär ett mycket omfattande funktionshinder.

I utredningen föreslås att ledsagning ska bakas in i den nya insatsen personlig service och boendestöd. Detta kan möjligen vara bra, men där finns en uppenbar risk att behov av ledsagning inte kommer att bedömas som ett tillräckligt skäl för att få rätt till stöd genom LSS. Vi fruktar att allt färre får ledsagarservice om den tas bort som en egen insats i LSS.

Det vore mycket bättre om ledsagarservice får vara kvar med sitt rätta namn. Vi menar att ledsagning måste vara grunden även om andra former av personligt stöd också behövs.

Faran är att ännu fler kommuner säger nej till synskadade som söker LSS. Det finns en risk att domstolar kommer tolka det som att ledsagning har nedprioriterats.

Rätt till stöd 

Enligt januariöverenskommelsen ska LSS utredas på nytt. Vifta då inte bort våra behov. Den nya utredningen bör istället tydliggöra vår rätt till stöd enligt LSS. Tydliggöra personer med grav synnedsättning/blindhet som tillhörande personkrets 3 och tydliggöra att ledsagarservice är en mycket relevant insats inom LSS för att bryta isolering och öka vår delaktighet i samhället.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00