SD: Inrätta nationellt forskningsprogram om kvinnors ohälsa

DEBATT. Det rapporteras gång på gång om kvinnors ökade psykiska ohälsa. Genom att inrätta ett nationellt forskningsprogram och arbeta förbyggande kan vi få bukt med problemet, skriver tre riksdagsledamöter och ett regionråd från SD.

Linda Lindberg (SD)
Riksdagsledamot och ordförande SD-kvinnor
Ebba Hermansson (SD)
Riksdagsledamot och jämställdhetspolitisk talesperson
Clara Aranda (SD)
Riksdagsledamot och ansvarig för frågor som rör psykisk hälsa
Marlen Ottesen (SD)
Regionråd Region Skåne


Vi har under de senaste decennierna sett en oroväckande trend med ökad psykisk ohälsa i samhället, där kvinnor visat sig tillhöra den grupp som drabbas allra hårdast. Enligt Socialstyrelsen har antalet kvinnor som begår självmord ökat, under de senaste 10 åren med hela 26,5 procent.

Kvinnors ohälsa sticker ut

Nya analyser av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (Nasp) vid Karolinska Institutet redogör även för att det sker en ökning av självmord hos kvinnor i åldern 25–44 år. Det är också den ålder då framförallt kvinnor brukar drabbas av psykisk ohälsa.

Statistik och undersökningar visar gång på gång att kvinnor är särskilt utsatta. De specifika orsakerna till den utvecklingen finns det inget säkert svar på.

En återkommande faktor är dock att levnadsvillkor och beteendemönster ser annorlunda ut i dag. Forskningsresultat har också visat att livet i allmänhet har blivit betydligt hårdare för kvinnor.

Faktorerna bakom

Tidigare studier har kunnat påvisa stora skillnader i självmordstalen bland kvinnor, där inkomstskillnader har haft stor betydelse. Med hjälp av psykologiska genomgångar har man kunnat se mönster där kvinnor som mår psykiskt dåligt ofta lever under tuffa förhållanden. Kvinnor kan exempelvis behöva axla flera roller med familj, yrkesliv och ansvar för äldre föräldrar – så kallat dubbelarbete. Konflikter på arbetsplatsen och inom familjen är också en förekommande faktor.

"Könsrelaterade skillnader"

Problematiken med kvinnors ökande psykiska ohälsa är därmed komplex och måste belysas ur flera olika perspektiv, inte enbart de medicinska. Det finns likaså uppenbara könsrelaterade skillnader, som inte går att förneka.

Av dessa anledningar är det hög tid att kvinnors försämrade psykiska hälsa tas på allvar och att orsakerna utreds noggrant. När det gäller kvinnorelaterade sjukdomar är forskningen eftersatt och forskare i Sverige har svårt att få anslag för forskning inom området.

Nationellt forskningsprogram

Vi menar att detta vare sig är acceptabelt eller värdigt ett land med en självutnämnd ”feministisk” regering. Därför anser vi att det är dags att inrätta ett nationellt forskningsprogram på området kvinnors hälsa, där kvinnor deltar i studien.

Kunskap behövs 

Vidare är det inte rimligt att en person med stressyndrom relaterat till arbetsplatsen tidigt uppmanas till återgång till samma arbetsplats som var en av de utlösande faktorerna till ohälsa. Vården och inte minst försäkringskassan behöver därför ges ökad kunskap på området.

Vi vill även se tillräckliga förebyggande insatser och effektiva behandlingsmetoder för att säkra en god livskvalitet för de drabbade och deras anhöriga. Inte minst är detta viktigt inom barn- och ungdomspsykiatrin, för att så tidigt som möjligt fånga upp och motverka att ohälsa får fäste.

Även de generella strukturerna i både vården och samhället behöver ses över, så att det finns fler plattformar för att både uppmärksamma psykisk ohälsa hos individer, men även arbeta med att främja den psykiska hälsan.

Ta kvinnors hälsa på allvar

För att stärka den psykiska hälsan hos landets kvinnor måste vi våga ta tag i grundproblematiken. Det är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig strategi och kraftfulla prioriteringar. Vi vill verka för förändring, där kvinnors hälsa tas på större allvar. Den förändringen måste ske nu.

Forrige artikel Grön Ungdom: Regeringen måste göra mer för ungas psykiska hälsa Grön Ungdom: Regeringen måste göra mer för ungas psykiska hälsa Næste artikel Sällsynta diagnoser: Vi kräver jämlik tillgång till vård och stöd Sällsynta diagnoser: Vi kräver jämlik tillgång till vård och stöd
RFSU-topp:

RFSU-topp: "Konservativa krafter utmanar sexuella rättigheter"

INTERVJU. Med ett rättighetsbaserat och feministiskt synsätt vill RFSU:s nya generalsekreterare Ingela Holmertz arbeta för en bra sexualundervisning, människors rätt till sin kropp och sexualitet, och att motverka de konservativa och högerextrema krafterna.

SKR vill se lagändring för att kunna utnyttja kommunalt överskott

SKR vill se lagändring för att kunna utnyttja kommunalt överskott

KOMMUNPLÅNBOK. Om det fortsätter i rätt riktning, kan kommunerna leverera rekordresultat i år. Men för att kunna dra nytta av det krävs en lagändring, anser SKR. Alternativt att regeringen lättar upp regelverket för användning av resultatutjämningsreserven.