Christian Rück om nollvision för självmord: ”Farlig illusion”

Flera politiska partier motionerar aktivt om att Sverige ska skärpa sin nollvision mot suicid och regeringen har gett 26 myndigheter i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Men enligt forskningsledaren och psykiatriprofessor Christian Rück kan begreppet nollvision ”paradoxalt nog ha negativa effekter” och behöver problematiseras.

Den politiska idén om att nollvision för suicid är rätt väg att gå för att minska antalet självmord är stark, och de flesta riksdagspartierna har motionerat i frågan.
Den politiska idén om att nollvision för suicid är rätt väg att gå för att minska antalet självmord är stark, och de flesta riksdagspartierna har motionerat i frågan. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Marie Lundahl

Psykisk ohälsa, diagnosers betydelse och suicidprevention diskuterades på ett seminarium hos Vetenskapsrådet förra veckan.

– Jag tror att vi kan göra mycket mer för att förebygga självmord och minska självmordstalen. Sverige har en nollvision mot självmord, men samtidigt beror nästan vart tredje dödsfall bland unga på självmord, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, till Altinget.

Psykiska ohälsan stabil

Psykisk ohälsa har på relativt kort tid seglat upp på den politiska arenan som en tydlig fråga och som alla riksdagspartier betraktar som viktig. Exempelvis fanns inte diagnosen utmattningssyndrom före 2005, medan den i dag är den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen enligt Försäkringskassan, vanligare än alla former av cancer. Och enligt Socialstyrelsen ökar antalet psykiatriska diagnoser bland unga och behandling av ångestproblem och depression.

Christian Rück, professor i psykiatri, KI.
Christian Rück, professor i psykiatri, KI. Foto: Andreas Andersson
 

Men enligt Christian Rück, psykiatriprofessor och forskningsgruppsledare vid Karolinska institutet (KI) är det viktigt att komma ihåg att det inte finns entydiga bevis på att människor de facto mår sämre i dag än tidigare.

– Även om diagnostiseringen ökat och att psykisk hälsa blivit en tydligare formulerad politik fråga så visar inte de folkhälsoenkäter som görs regelbundet att den psykiska ohälsan ökat, säger han till Altinget.

– Vi måste kunna hålla båda tankarna i huvudet när vi analyserar data och utvecklingen, poängterar han.

Inga kända sätt

Christian Rück betonar även att det är nödvändigt att problematisera begrepp som nollvision och prevention.

– Det finns inga kända sätt att förhindra alla självmord. Självmordet kommer ofta i någon mening som en överraskning för omgivningen eftersom det görs i smyg eller i det fördolda. Det är heller inte troligt att alla självmord har en så pass ”enkel” förklaring som en depression, säger han.

Han menar att beslutet att ta sitt liv oftast fattas mycket kort inpå själva handlingen.

– Det gör att det är svårt för andra att förutse. Även om personen träffat en husläkare en vecka tidigare så gäller inte den bedömningen i all evighet. Och även om läkaren gjort allt den ska, ställt alla frågor och så vidare så kan personens tillstånd snabbt förändras.

”Bygga broräcken”

År 2020 gav regeringen Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och ytterligare 24 myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som ska vara klar nästa år. 

Fakta

Riksdagens 9-punktsprogram för suicidprevention

I samband med beslutet om nollvisionen antog riksdagen ett 9-punktsprogram för suicidprevention:

  1. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper
  2. Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper
  3. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord
  4. Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag
  5. Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser
  6. Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord
  7. Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik
  8. Händelseanalys efter självmord
  9. Stöd till frivilligorganisationer

– När det gäller att förebygga självmord behöver man jobba på många olika nivåer. Forskningen visar att det som har allra störst effekt är att begränsa själva medlen för suicid. Det kan vara att bygga broräcken och begränsa farliga mediciner, säger Hillevi Busch.

– Men det finns självmord som är svårare att förebygga, exempelvis hängning, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt.

Hon påpekar att barn och unga dessutom ofta uppvisar andra symptom än vuxna vid depression.

– Vi behöver fortsätta att utveckla bra metoder för att förstå vilka barn som är deprimerade, så att de som har en depression blir upptäckta och får behandling, säger hon.

Problematiskt med nolltolerans

Christian Rück ser en risk med att den offentliga debatten blandar ihop lidande som hör ihop med sjukdom och det som är ”normalt mänskligt lidande”. Likaså användandet av begreppet ”nollvision” för självmord.

– Det tabuiserar självmord, skapar stigma och ökat lidande och kan paradoxalt nog ha negativa effekter, säger han.

– Jag tror att det är en farlig illusion att tro att det går att få ner antalet till noll eftersom det föder idén om att någon har gjort något fel och att man alltid borde kunnat förhindra det, säger han.

Kriminalisera hets mot självmord

Men den politiska idén om att nollvision är rätt väg att gå är stark. De senaste åren har både Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet motionerat i frågan och förväntningarna på förslaget som myndigheterna håller på att arbeta fram är höga. Sverigedemokraterna har lagt förslag om att en haverikommission med polisen, socialtjänsten, vården och andra samhällsaktörer ska tillsättas vid enskilt självmord. SD har även motionerat om att Sverige likt många andra länder borde kriminalisera hets till självmord.

Läs också

Nämnda personer

Christian Rück

Professor i psykiatri Karolinska institutet, forskningsgruppsledare Centrum för psykiatriforskning

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget