Replik: Forssmeds plan saknar nordiskt perspektiv

Av företrädare från Svinesundskommittén, Grensekommitten Värmland-Østfold, Grensekommitten ARKO och Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen
Se undertecknarna i rutan
Maria Andersson
Projektledare, Svinesundskommittén
Cecilia Nilsson
VD, Svinesundskommittén
Alf Johansen
Grensekommitten Värmland-Østfold.
Anne Huse
Grensekommitten ARKO
Anna Halvarsson
Verksamhetschef, Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen
Avslöjade Nordens samordningshaveri
Covid‑19 visade tvärtom hur sårbart Norden blir när gränser stängs och länder agerar utan samordning. Under 681 dagar var gränsen mellan Sverige och Norge i praktiken stängd, trots låg smittspridning i gränsområdena.
Konsekvenserna för gränspendlare, familjer och arbetsmarknad var omfattande och bristen på nordisk koordinering fördjupade problemen. Kommuner och regioner – som samarbetar över riksgränsen i norsk-svenska gränskommittéer – blev hårt drabbade när personal inom till exempel hälso- och sjukvård inte kunde ta sig till arbetet på andra sidan nationsgränsen.
Hur förhindrar vi att Norden återigen fragmenteras vid nästa kris?
Trots de lärdomar som har dragits, är förslagen bara riktade mot nationella åtgärder.
Kräver gränsöverskridande lösningar
När Forssmed nu presenterar åtgärder för Sveriges framtida beredskap saknas ett centralt perspektiv: hur förhindrar vi att Norden återigen fragmenteras vid nästa kris? Pandemier är inte nationella fenomen. De måste hanteras i nära samarbete – särskilt i Norden där vardagen är gränsöverskridande.
Tre konkreta åtgärder behövs för att komplettera regeringens arbete:
- En gemensam nordisk pandemistrategi
Svalbardgruppen och nordiska hälsoministrar måste få ett tydligare mandat att samordna åtgärder innan beslut fattas nationellt. En nordisk strategi för fredstida kriser och pandemier bör konkretiseras och antas av ländernas regeringar. Detta inkluderar gemensamma scenarier, övningar och informationskanaler. - Skydd för gränsregionerna och ett modernt gränspass
De värst drabbade under pandemin var de som bor och arbetar i våra integrerade gränsområden, där samhällen fungerar som en gemensam region. Ett modernt gränspass för boende i gränszoner bör införas för att undvika återkommande provtagningar, avbrott i resor till arbetsplatser och familjeseparationer. Detta skulle säkra rörligheten även vid höjd beredskap eller andra kriser. - En samnordisk utredning om hur gränsstängningar kan förhindras
Haga‑samarbetet slår fast målet om ett Norden utan gränser även vid kriser, men pandemin visade hur snabbt detta mål övergavs. En särskild nordisk utredning bör nu tillsättas för att analysera hur gränshinder kan undvikas och hur myndigheter ska agera samordnat i gränsregionerna. Myndighetsgemensamma övningar mellan Sverige och Norge bör bli återkommande och resursstarka.
Stäng inte gränserna igen
Forssmed har rätt i att beredskap måste byggas i förväg, med tester, lager och tydliga strukturer. Men beredskap handlar också om att skydda den nordiska arbetsmarknaden, människors rörelsefrihet och samhällen som lever över nationsgränser. När nästa pandemi kommer måste Norden stå enat – inte återigen stänga dörren till varandra.
Det är först då vi kan säga att vi är verkligt förberedda.
Forssmed: Så förbereder vi Sverige inför nästa pandemi
När nästa pandemi kommer kan vi inte stå där utan tillräckliga tester, lager eller tillräckliga möjligheter att få fram beslutsunderlag. Det skriver socialminister Jakob Forssmed (KD).
Artikeln är skriven av
Av företrädare från Svinesundskommittén, Grensekommitten Värmland-Østfold, Grensekommitten ARKO och Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen
Se undertecknarna i rutan













