Över ett år av pandemi och inga lärdomar

I en intervju i DN flaggar statsepidemiologen Anders Tegnell för att även Sverige riskerar att drabbas av smittökning liknande den i Danmark eller ute i Europa, även om den inte syns just nu.

DN frågar om Tegnell ser några förberedande åtgärder som kan vidtas redan nu, men han svarar att ”Vi har egentligen inte så många lärdomar sedan tidigare om det verkligen hjälper att göra saker i förväg.”

Det tips Tegnell ändå kan ge är att sjukvården måste vara beredd på fler covidpatienter, vilket förvisso låter som ett gott råd.

Saknas verkligen lärdomar?

Men, har vi verkligen inte lärt oss någonting om vad som kan göras ”i förväg”? Finns det verkligen inget myndigheterna kan göra, utöver att be sjukvården att vara redo?

Givet att vi just fått en hel del matnyttig läsning i och med Coronakommissionens senaste betänkande ter sig statsepidemiologens svar gåtfullt. Man skulle rentav kunna säga att vi just nu är mer begåvade med svar och slutsatser än på länge under pandemin. 

Testningens vikt

En sådan är att regioner som har testat mycket har under pandemin haft färre dödsfall och färre på sjukhus än regioner som testat lite. Det rapporterade Sveriges Radio häromdagen, med anledning av en rapport till Coronakommissionen. Mönstret i rapporten syns även när hänsyn tas till smittspridningen, invånarnas ålder samt till befolkningstäthet. 

Att testning är en viktig pusselbit i att hålla koll på smittspridningen är något som inskärpts gång på gång under pandemin, inte minst har WHO närmast maniskt tjatat på världens länder om att testa och spåra.

Detta beror inte bara på att varje bruten smittkedja är ett sätt att hålla spridning nere, utan också på att andelen positiva tester är en indikation på hur det faktiskt går. Eller som internetjätten på vetenskapsdata Our World in Data beskriver det:

”Siffror på antal bekräftade fall beror på hur mycket ett land faktiskt testar. Utan testning finns det ingen data”.

Pandemins femprocentsspärr

SR skriver att andelen positiva prov enligt internationella rekommendationer ska ligga på högst fem procent för att pandemin ska anses vara under kontroll. Där låg ingen region under förra hösten eller tidiga våren, istället hade en del regioner så mycket som 30 procent positiva prov runt årsskiftet.

– Det tyder på att vi under lång tid inte hade pandemin under kontroll, säger epidemiologen Jonas Björk, som även är en av författarna till rapporten, till SR.

Nya rekommendationernas påverkan

Så hur ligger vi till nu då? Redan innan de nya rekommendationerna som kom i början av november har testningen varit på avtagande.

Kikar man på Folkhälsomyndighetens siffror syntes en tydlig dipp mellan vecka 41 och 42 samt ytterligare ett litet kliv nedåt vecka 43.

Den nedgången har emellertid inte med de nya rekommendationerna att göra, så vad som hänt med testningen sedan 1 november, då Folkhälsomyndigheten slutade rekommendera fullvaccinerade att testa sig återstår att se när nya siffror kommer, sannolikt i dag onsdag eller under myndighetens pressträff på torsdag. 

Klart är emellertid att både råden och det faktum att det i ett antal regioner inte längre kostnadsfritt att ta PCR-test torde påverka testningsviljan rejält.

Balanserar på spärren

I den senaste veckorapport som finns publicerad på Folkhälsomyndighetens hemsida konstaterar man att utifrån datan för vecka 43, det vill säga slutet av oktober, så hade andelen positiva individer bland de testade ökat till 4,9 procent, jämfört med 3,7 procent veckan före.

Redan före de nya rekommendationerna balanserade vi med andra ord precis på gränsen till att vi kan anses ha pandemin under kontroll. I veckan lär vi få veta mer om hur den balansgången går. Från vissa regioner hörs illavarslande tecken på ökad smittspridning i synnerhet bland barn och unga. 

Beredskap inför stormen

I DN försöker reportern Clas Svahn igen och ställer en andra fråga till Tegnell:

”Finns det något som myndigheterna kan göra för att skydda oss i förväg?”

– Framför allt att hålla en dialog med sjukvården och regionerna så att man har beredskap för en ökning, svarar Tegnell. 

Nej, situationen verkar dessvärre oundviklig. Stormen kommer och det finns inget annat att göra än att surra fast möblerna, varsko vårdpersonalen och stålsätta sig. 

Den kommunikationen från myndigheten lämnar en del att önska. Sannolikt kommer det nya bud och nya svar längre fram. Om det är något vi lärt oss av pandemins vågrörelser så är det att ett besked sällan är färskare än dagens datum och snart kan ersättas av helt nya bud.