Debatt

Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet

DEBATT. Flera studier visar att många unga rör sig mindre än de 60 minuter per dag som rekommenderas av WHO. Det måste till politiska beslut som vänder utvecklingen, skriver ordförande för SKL Anders Knape, Carolina Klüft vid Generation pep, med fler. 

"Skolan har självklart en mycket viktig roll som arena för att nå och engagera barn och deras vårdnadshavare. Barn som mår bra har också lättare att lära."
"Skolan har självklart en mycket viktig roll som arena för att nå och engagera barn och deras vårdnadshavare. Barn som mår bra har också lättare att lära." Foto: Bendt Christiansen/Midtjyske Medier/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Anders Knape (M)
Ordförande, Sveriges kommuner och landsting
Carolina Klüft
Verksamhetschef, Generation pep
Christer Östholm
Ordförande, Västra Götalands idrottsförbund
Gunilla Druve Jansson
Ordförande, hälso- och sjukvårdnämnden i Västra Götalandsregionen
Katarina Jonsson
Ordförande, Skaraborgs kommunalförbund  

 

Vi står inför en stor samhällsutmaning. Många barn rör sig för lite och fler än någonsin lider av fetma. Fler barn och unga upplever att de lider av psykisk ohälsa. Dessutom ökar ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper. Det är en utveckling som måste vändas.

Tre timmar framför en skärm

Studie efter studie visar att många unga rör sig mindre än de 60 minuter per dag som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO).

Den senaste Pep-rapporten, en enkätundersökning bland barn mellan fyra och 17 år, bekräftar bilden. Där framkommer bland annat att var femte barn mellan sju och nio sitter tre timmar eller mer framför en skärm varje dag utanför lektionstid.

Mycket påverkar 

Samhällets kostnader för konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor uppgår till miljarder kronor varje år.

Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att förbättra förutsättningar för hälsa och samtidigt minska de ökande skillnaderna mellan olika grupper. Det är på den lokala nivån, i det dagliga livet, i mötet med varandra och med välfärdens tjänster såsom skolan, vården och omsorgen som hälsan för flickor och pojkar, kvinnor och män, påverkas till det bättre eller till det sämre.

Flera nivåer 

Den 23 oktober anordnar vi tillsammans konferensen ”Skaraborgs skolor i rörelse” i Skövde. Tillsammans representerar vi den lokala, regionala och nationella nivån.

Västra Götalandsregionen antog nyligen en strategi för ökad fysisk aktivitet och Skaraborg har på ett framgångsrikt sätt påbörjat arbetet genom att öppna upp stuprör och arbeta tvärsektoriellt.

Goda vanor

För att komma till bukt med bland annat ett ökande antal barn med övervikt eller fetma har Skaraborg i dag ett strukturerat arbete med att främja goda vanor på mödravårdscentraler, barnhälsovården, skolhälsovården, familjecentraler med mera.

Detta behöver göras

Vi som arbetar med dessa frågor dagligen vet vad som behövs göras för att vi ska kunna vända utvecklingen. Folkhälsa är hela samhällets ansvar.

  • Alla ska vilja och våga 

Barn kommer inte att röra på sig mer eller äta bättre genom pekpinnar. Det visar inte minst Pep-rapporten, där barnen själva svarar på frågor om bland annat kost och rörelse. Snudd på alla, 98 procent, vet att det är bra att äta frukt och grönsaker – men bara fyra av tio gör det en gång om dagen.

För rörelse handlar det också om motivation och om att bygga upp ett självförtroende. Det gäller att ha ett inkluderande förhållningssätt där alla ges utrymme att vilja, våga och kunna.

  • Stötta skolan

Skolan har självklart en mycket viktig roll som arena för att nå och engagera barn och deras vårdnadshavare. Barn som mår bra har också lättare att lära.

Skolan har ett ansvar att uppväga skillnader i förutsättningar. Men skolan kan inte stå ensam med ansvaret. Det finns ett stort behov av stöd och samarbeten. Det visar inte minst det material, Pep-skola, som Generation Pep tagit fram tillsammans med forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs Universitet och Karolinska Institutet.

I dag använder fler än 1000 skolor i 220 kommuner materialet.

  • Bygg in rörelse

De närmaste åren kommer kommunerna att investera i över tusen nya byggnader, bland annat skolor och förskolor. Då finns chansen att bokstavligen bygga in fysisk aktivitet. Det gäller också för utvecklingen av idrotts- och fritidsanläggningar.

Här finns stora möjligheter att minska klyftorna, öka jämlikheten mellan könen och nå fler grupper. Det handlar självklart också om planering av infrastruktur – som både främjar rörelse och bidrar till en bättre miljö.

  • Spräng stuprören

Det går inte att dela upp hälsofrågorna på olika verksamheter. De måste finnas överallt – från samhällsplaneringen till kostråden på mödravårdscentraler. Det är en övergripande budgetfråga och folkhälsoperspektivet behöver synliggöras i alla politikområden och på alla nivåer.

  • Arbeta långsiktigt

Det tar tid att vända utvecklingen och se tydliga resultat. Därför måste det finnas resurser och politiska beslut som stödjer ett långsiktigt arbete. Det behövs också stöd i form av kunskapsutbyte, lärande exempel och möjligheter till forskning.

Samhällets kostnader för konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor uppgår till många miljarder kronor varje år. Ser vi till att våra barn har förutsättningar till rörelse och goda livsvillkor skapar vi ett friskare samhälle. Det ger både mänskliga och samhällsekonomiska vinster.

Nämnda personer

Anders Knape

Ledamot kommunfullmäktige i Karlstad

Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget