Debatt

Debatt: Tuff vår väntar allergiker – dags att rädda pollenmätningarna

DEBATT. Regeringen och regionerna har länge vetat om pollenmätningarnas bristfälliga organisation och finansiering. Trots detta har inget skett och nu är läget akut, skriver debattörerna.

"För många pollenallergiker är de lokala pollenmätningarna avgörande för att de ska kunna planera både medicinering och vardagsliv."
"För många pollenallergiker är de lokala pollenmätningarna avgörande för att de ska kunna planera både medicinering och vardagsliv." Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under flera år har Astma- och allergiförbundet och andra viktiga aktörer uppmärksammat regeringen på att den bräckliga organisationen och finansieringen kan hota de så viktiga pollenprognoserna. Nu är mätstationerna norr om Gävle nedlagda och läget har blivit akut. Hundratusentals personer i norra Sverige som lever med pollenallergi kan påverkas, samtidigt som vården kan belastas ytterligare och forskning försvåras. Nu är det dags att ansvaret för pollenmätningarna läggs på en statlig huvudman.

Samtliga debattörer

Kristina Ljungros
Generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet 
Christer Janson
Ordförande, Svensk förening för allergologi samt professor och överläkare, Akademiska Sjukhuset, Uppsala universitet
Åslög Dahl
Fil dr. forskare, Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Märkligt uttalande

Vid årsskiftet gick den person som ansvarat för pollenmätningarna från Gävle och norrut i pension. Nu drar regionerna i norra Sverige in sin del av finansieringen. Som skäl uppger till exempel Region Västerbotten att de är osäkra på nyttan. Ett märkligt uttalande eftersom regionernas egen vårdguide 1177 ger pollenallergiker rådet att följa pollenmätningarna för att kunna behandla sin allergi i tid och anpassa doseringen av medicinen efter de aktuella pollenhalterna.

På så sätt kan många bli nästan symptomfria och fungera i vardagen, på jobbet och i skolan, vilket också minskar belastningen på sjukvård och sjukförsäkring. Men mätningarna gör också att planeringen av vardagen underlättas i familjer där pollenallergi finns.

Förlorar viktigt verktyg

Naturhistoriska riksmuseets pollenrapport har två miljoner visningar årligen, vilket understryker nyttan. Nu kan alla pollenallergiker i norra Sverige förlora ett viktigt verktyg för att mildra effekterna av sin kroniska sjukdom. Det är helt orimligt.

Var tredje svensk lider av pollenallergi. Några har så allvarliga symptom att de under perioder med höga pollenhalter inte kan sköta sitt jobb eller delta i skolarbetet. Förutom det personliga lidandet, så innebär pollenallergi både en stor belastning på hälso- och sjukvården och på sjukförsäkringen. Dessutom försvåras forskningen för att till exempel följa klimatutvecklingen.

Fler måste söka vård

För många pollenallergiker är de lokala pollenmätningarna avgörande för att de ska kunna planera både medicinering och vardagsliv. Att följa pollenprognoserna är ett av de första råden en allergiker får i kontakten med vården.

Vi riskerar en situation där alltfler måste söka vård om möjligheterna till egenbehandling minskar. Därmed ökar belastningen på en vård som redan är hårt pressad till följd av pandemin. När symptomen liknar de från covid-19 måste många pollenallergiker som i vanliga fall kunnat sköta sitt jobb också att behöva vara sjukskrivna. En sådan situation vill ingen ha.

Krävs längre mätperiod

Den nuvarande organisationen runt pollenprognoserna liknar ett slitet lapptäcke. Fram till i dag har lokala eldsjälar med små medel och osäker finansiering på många ställen sett till att mätningarna kan fortsätta. Men det finns hål i pollenkartan, områden där inga mätningar görs. Det behövs fler mätstationer och mätperioden behöver förlängas.

På de nedläggningshotade mätstationerna i norr, har mätningen bara pågått till mitten av augusti. Det räcker inte, när pollensäsongen blir allt längre till följd av klimatförändringarna. I vissa delar av landet är det numer pollensäsong året om.

Läget är akut

Nu måste frågan få en stabil lösning.

När frågan tidigare utretts har det på nationell nivå bedömts kosta cirka 6 miljoner kronor årligen. Det kan jämföras med att samhällskostnaderna för pollenallergi beräknas uppgå till 13 miljarder varje år. Resurserna behöver säkert utökas, kopplat till fler mätstationer och längre säsonger. Det är dock i sammanhanget inga stora pengar, sett till de stora samhällskostnaderna för pollenallergi, och det onödiga lidande som bristande pollenmätningar kan leda till.

Regeringen och regionerna har i många år haft vetskapen om den bristfälliga organisationen och finansieringen av pollenmätningarna. Trots detta har inget skett och nu har läget blivit akut.

Ansvaret för pollenmätningarna bör läggas på en statlig huvudman som får ett tydligt nationellt uppdrag att samordna och ansvara för driften av ett rikstäckande nationellt nätverk. Den långsiktiga finansieringen måste säkras. För folkhälsans och samhällsekonomins skull.

Nämnda personer

Kristina Ljungros

Generalsekreterare Friluftsfrämjandet
Master i statsvetenskap (Stockholms uni. 2008)

Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget