Vi är dåligt rustade även för nästa pandemi – behövs fler krisövningar

Skräcken i kollegornas ögon, alla som kastades in i intensivvården utan erfarenhet. Så beskriver en iva-sjuksköterska kaoset i början av pandemin. Många i vården och omsorgen tvingades arbeta utan tillräcklig skyddsutrustning.

Nu har restriktionerna mot smittspridningen upphört. Det är härligt att kunna träffas igen. Vem orkar tänka på nästa pandemi?

Ändå vet vi att den kommer, förr eller senare. Och att den kan vara värre än Covid-19. Coronakommissionen pekar på en rad svagheter som måste åtgärdas före dess.

Lämnat sina uppdrag

Den långsamma starten på krishanteringen är en av dem. Mats Melin och hans kollegor tar upp faktorer som jag skrivit om tidigare, bland annat här hos Altinget. Folkhälsomyndighetens nedtoning av riskerna, till exempel. Och att regeringens kriskansli inte varnade tillräckligt. Det är anmärkningsvärt hur Anders Tegnell och hans kollegor nu slingrar sig och hävdar att de inte gjorde prognoser om vad som kunde hända, utan bara beskrev läget. Något som inte var tydligt för regeringen och andra myndigheter, som Socialstyrelsen.

Många av de ansvariga har lämnat sina uppdrag och kriskansliet har flyttats till Statsrådsberedningen. Förhoppningsvis har man redan dragit lärdomar av bristerna under 2020.

Fångas upp tidigare

Det finns ändå skäl att särskilt analysera hur omvärldsbevakningen kan bli bättre. När Coronakommissionen skriver om kunskapsläget tar man framför allt upp vad WTO och ECFR redovisade. Det fanns bättre och tidigare varningar från internationella experter och vetenskapsjournalister, som hade kunnat fångas upp redan i januari/februari 2020. Sverige borde återigen fundera på en samlad underrättelsetjänst för civil krishantering, eller ett breddat uppdrag till FRA.

Äntligen 

Vaccinförsörjningen finns inte med i Coronakommissionens utvärdering. ”Vaccinationerna ligger helt utanför vårt uppdrag”, konstaterade Mats Melin på presskonferensen.

Det behöver inte finnas någon motsättning mellan satsningar på vården och förstärkningar av det militära försvaret i ljuset av Rysslands agerande – Sverige har råd med båda.

Ändå kunde det ha gått riktigt illa. Tyskland och ett par andra europeiska länder började upphandla vaccin medan Sverige tvekade. Det finns tecken på att finansdepartementet höll emot. Vad hade hänt om viruset varit dödligare, säg 5 procent av de som blev sjuka eller mer? Skulle Tyskland ha valt EU-vägen då eller prioriterat sin egen befolkning, vilket stora länder gjort i tidigare pandemiövningar?

Nu har Sverige äntligen börjat utreda egen vaccinproduktion igen, men vart leder det? Och var är strategin för en bättre global beredskap, där vi inte är lika beroende av ett fåtal gigantiska läkemedelsbolag och deras vinstintressen? Här borde Sverige tydligare stödja till exempel konstruktiva förslag om mjukare patenträttigheter.

Råd med båda

Resurserna inom vård och omsorg är fortfarande otillräckliga. Coronakommissionen pekar på brister hos regionerna och SKR, men viljan till oberoende utvärderingar av deras arbete verkar låg. Det gäller inte minst Region Stockholms katastrofala hantering av akutsjukvården under lång tid. Som ett första steg måste de extra miljarder som staten skjutit till användas snabbt, liksom en förvaltningsreform som Mats Melin och hans kollegor föreslår. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan satsningar på vården och förstärkningar av det militära försvaret i ljuset av Rysslands agerande – Sverige har råd med båda.

Fler krisövningar

Ledarskapet, slutligen, är avgörande i kriser men var tyvärr inte något som Coronakommissionen kunde utvärdera i detalj i brist på underlag. Utredarna för ett intressant resonemang om varför den ekonomiska krishanteringen fungerade så mycket bättre än arbetet mot smittspridningen, där organisationskultur lyfts fram som en viktig faktor.

Så kan det säkert vara, men det handlar knappast bara om erfarenhet av tidigare kriser. På justitiedepartementet finns också ett institutionellt minne av allvarliga händelser. Finansdepartementets skickliga agerande i denna kris handlade till stor del om personligt ledarskap från Magdalena Andersson och hennes statssekreterare Emma Lennartsson. Där brast det på andra håll.

Ett av Coronakommissionens många bra förslag är fler krisövningar. Där behöver det ingå verkliga stresstester, med systematiska utvärderingar av personer på nyckelbefattningar.

Nästa stora hälsokris kommer att se delvis annorlunda ut, men förstärkningen av beredskapen måste ske nu.