2024 blir ett verkligt krisår för regionerna

Staten behöver göra mer för att stötta regioner och kommuner och hindra att de hamnar i akut kris. Många av de mest drabbade har redan mycket höga skatter och kan knappast höja ännu mer, skriver Johan Schück med anledning av SKR:s ekonomirapport.

Det kan inte uteslutas att regeringen tvingas återkomma med en tilläggsbudget med ytterligare stöd till regionerna under 2024. — Det kan inte uteslutas att regeringen tvingas återkomma med en tilläggsbudget med ytterligare stöd till regionerna under 2024.Foto: Johan Nilsson/TT, Ola Hedin

Dela
Dela
Dela
Skriv ut
Spara

Johan Schück

Fristående krönikör i Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sjukvården är på många håll hotad under 2024. Orsaken är att kostnaderna stiger kraftigt och att många regioner saknar tillräckliga medel att betala. Om då inte staten skjuter till mer och skatterna inte höjs, kan det bli nödvändigt med stora nedskärningar.

Staten har starka finanser, men samma gäller inte hela den offentliga sektorn. Kommunerna och regionerna svarar för det mesta av välfärden: skola, omsorg och sjukvård. Där är det ont om resurser, både när det gäller pengar och personal.

Prekärt läge enligt SKR

Landets 290 kommuner och 21 regioner, som är av mycket olika storlek, har i många fall svårt att klara sina uppgifter. Särskilt för regionerna, liksom en del av kommunerna, ser det mycket prekärt ut. Om inte staten griper in så blir 2024 ett verkligt krisår, med stora ekonomiska underskott som leder till skattehöjningar eller stora neddragningar i verksamheten.

Detta framgår av den ekonomirapport som just har publicerats av Sveriges kommuner och regioner. Problemen är kända sedan tidigare, men de kommer att förvärras av den höga inflationen, som driver upp kostnaderna, och lågkonjunkturen som försvagar skatteunderlaget.

Buffertar saknas

Regeringen har visserligen genom sitt budgetförslag tillfört kommunerna och regionerna tio miljarder kronor i generella statsbidrag och sex miljarder i riktade bidrag. Hos många av kommunerna och en del av regionerna finns dessutom egna resultatutjämningsreserver som kan användas för att täcka tillfälliga underskott. I verkligt nödfall, vad som kallas ”synnerliga skäl”, kan det också finnas möjlighet att tillfälligt låta kommunens eller regionens budget gå med underskott.

Läs också

SKR-besvikelse efter regeringens besked om statsbidragen

Men de flesta regioner saknar finansiella buffertar och står nu inför valet att höja skatten eller krympa verksamheten, framför allt inom sjukvården. Ett mindre antal kommuner står inför liknande problem, även om deras neddragningar skulle gälla andra områden. Generellt riskerar dessutom behövliga investeringar, till exempel i infrastruktur, att skjutas på framtiden.

Drastiska neddragningar

Staten behöver göra mer för att stötta regioner och kommuner och hindra att de hamnar i akut kris. Många av de mest drabbade har redan mycket höga skatter och kan knappast höja dessa ännu mer. Typiskt nog är det i Stockholms kommun och Region Stockholm med deras relativt goda ekonomi som skatten nu ska höjas, medan de flesta andra tycks avstå.

På åtskilliga håll tycks det i stället mest bli fråga om drastiska neddragningar, framför allt inom sjukvården. Stängning av sjukhus och vårdcentraler riskerar att slå hårt, särskilt i glesbygdslän där välfärden allvarligt försämras.

Det kan därför inte uteslutas att regeringen tvingas återkomma med en tilläggsbudget och sätta in ytterligare stöd under loppet av 2024. Utökade statsbidrag kan vara motiverade, särskilt om dessa utformas som tillfälliga omställningsstöd.

Sjukvårdsreform kan bli nödvändig

I förlängningen – och det gäller bortom 2024 – kan det bli nödvändigt med en sjukvårdsreform där staten tar över en större del av finansieringsansvaret för landets sjukvård. Det kunde kombineras med en minskning av antalet regioner till sex-åtta regioner i hela landet och att dessa ges en starkare ställning.

Tanken att staten skulle ta ansvaret för att sköta all sjukvård framförs ibland och just nu sitter en parlamentarisk kommitté och tittar på bland annat den frågan. Men hittills har ingen visat att en sådan centralisering skulle leda till större välfärd. Oavsett hur finansieringsproblemet ska lösas, bör verksamhetsansvaret även i framtiden finnas närmare landets många vårdbehövande.

Fakta

Johan Schück är fristående krönikör i Altinget, frilansjournalist och författare samt tidigare mångårig samhällsekonomisk krönikör vid Dagens Nyheter.

Tidigare krönikor:

- Ukraina väger tungt i den svenska ekonomin

- Regeringen avviker från inslagna kursen med brytpunktsbeskedet

- Bankernas stora vinster bleknar i jämförelse med fastighetskrisen