Kritik mot hur ADHD-diagnoser används inom skolan

Antalet ADHD-diagnoser har ökat kraftigt sedan 90-talet och på senare tid även bland vuxna, även läkemedelsförskrivningen har ökat under samma period. Med anledning av ökningen har Smer publicerat en rapport som tar upp olika etiska frågeställningar kring diagnosen.

I rapporten hänvisar Smer till statistik som visar att det förekommer stora geografiska skillnader i förskrivning av ADHD-läkemedel. Enligt Smer är det därför troligt att det förekommer en underdiagnosticering på vissa håll i landet, men också i vissa åldersgrupper, särskilt vuxna.

Stöd ska ges när behov finns

Smer pekar också på att det är ”oacceptabelt” om ADHD-diagnoser blir förutsättningar för att få nödvändigt stöd i skolan.

”Resurser och stödinsatser ska ges till elever när behov finns och oavhängigt om diagnos finns eller inte, vilket också stöds av skollagen. Det finns annars en risk att barn som har måttliga ADHD-symtom tvingas in i en diagnos för att rymmas inom dagens skolsystem,” skriver Smer i rapporten.

Granska om lagen följs

Smer föresår att Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska om skollagen följs i denna fråga. Myndigheten anser också att det ska uppmärksammas att skolmiljön kan spela en roll för hur ADHD-symtom kommer till uttryck.

”Det är troligt att en skolmiljö som i större utsträckning är ”ADHD-anpassad” skulle minska behovet av läkemedelsbehandling hos barn” skriver myndigheten.