Symbolladdad skatt avskaffas av en minoritet

FÖRDJUPNING. Förhoppningen är att den slopade värnskatten nästa år ska leda till att höginkomsttagare ska arbeta mer. Men regeringen lyfter fram att ett slopande leder till ökade inkomstskillnader.

Om mindre än tre månader får höginkomsttagare en skattesänkning på fem procent på alla inkomster som i runda slängar överstiger 60 000 kronor i månaden. Det är vad ett slopande av värnskatten handlar om. Egentligen saknas majoritet för detta i riksdagen. Bara C, L och M vill ta bort den. De andra partierna vill ha den kvar, eller vill i vart fall prioritera andra skattesänkningar innan de ger sig på värnskatten. Men eftersom slopad värnskatt är en punkt i januariavtalet och är med i budgeten kommer förslaget med största sannolikhet ändå att röstas igenom i riksdagen.

– Det är absolut det mest beska pillret som finns i januariavtalet. Samtidigt finns flera av Socialdemokraternas punkter, bland annat föräldraveckan, med. Det glömmer man lätt bort, sade finansminister Magdalena Andersson till Expressen i samband med att hon presenterade budgeten i september.  

I samma liga som valpskatten

Få skatter har så starkt symbolvärde som värnskatten. Känslorna och det kommunikativt listiga namnet kan bara jämföras med valpskatten. Valpskatten var den skatt som den socialdemokratiska regeringen ville införa på aktietransaktioner på åttiotalet. I stort sett alla experter varnade för att aktiehandeln, och därmed skatteunderlaget, skulle flytta utomlands. Debatten var hätsk. Namnet valpskatt kan låta gulligt men så var det inte. Det syftade på unga börsmäklare som tidningen Veckans affärer började kalla finansvalpar, ett uttryck som skickligt användes av dåvarande LO-bossen Stig Malm.

Skatten infördes 1987 och aktiehandeln flyttade utomlands. Fyra år senare togs skatten bort.

Värnskatten har en lika politiskt laddad historia. Den infördes av den socialdemokratiska regeringen under 1990-talet av dåvarande finansminister Göran Persson i ett led att sanera de negativa statsfinanserna. Den medförde att alla löntagare fick en höjd statlig skatt från tidigare 20 procent till 25 procent. Skatten var tillfällig och avvecklades 1999, men ersattes direkt av en liknande konstruktion med höjda marginalskatter, men bara för de som tjänar mest. Det är denna skatt som finns kvar än i dag. Även namnet värnskatt hänger med sedan tidigare.   

Skatt för rustning

Ursprunget till värnskatten handlar om militäriska värn. Det var från början en skatt riktad till män som inte gjorde den allmänna värnplikten. Den infördes i några länder i Europa slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. I Sverige utredde regeringen frågan men beslutade att inte införa den typen av skatt då den skulle bli en administrativ svårhanterad och kostsam historia. I stället infördes en skatt som liknade dagens värnskatt där höginkomsttagare och de med stora förmögenheter fick bidra till den militära upprustningen i Sverige    

Den kritik som regeringen fick när skatten infördes är i stort sett densamma som framförs i dag.

  • Skatten är skadlig då högavlönade (förhoppningsvis produktiva personer) jobbar mindre
  • Sverige riskerar "brain-drain" då marginalskatten är den högsta i världen
  • Skatten är onödig då den ändå ger staten så lite pengar
  • Den uppmuntrar till skatteplanering. Den som växlar lön (marginalskatt cirka 57 procent) mot inkomst av kapital (marginalskatt cirka 30 procent) eller på annat sätt planerar för att slippa värnskatten.

I Alliansens valmanifest från 2006 var också en punkt slopad värnskatt. Men efter valet deklarerade dåvarande finansminister Anders Borg (M) att värnskatten visserligen var dålig men att andra skatter och ekonomiskpolitiska åtgärder hade betydligt högre prioritet. Många på den borgerliga kanten var missnöjda med prioriteringen. Men den ska ses i ljuset av att Moderaterna, med kommunikationsstrategen Per Schlingmann, hade dragit trianguleringskonsten till sin spets. Moderaterna var det ”nya arbetarpartiet”. Utanförskapet skulle bekämpas med skattelättnader som relativt sett var större för de som tjänade minst. Därför kunde Sverige ha kvar den högsta marginalskatten i världen under åtta års borgerligt styre trots att det var ett vallöfte.  

Borg och epitet borta

Nu är både Anders Borg och epitet ”nya arbetarpartiet” borta från Moderaterna och Ulf Kristersson driver linjen att värnskatten ska bort.

Sverigedemokraterna profilerade sig under sin första tid i riksdagen som ett parti med slagsida åt vänster i skattepolitiken. Men efter 2014 vandrade partiet successivt högerut i den ekonomiska politiken.

I maj 2017 skrev partiets ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt på DI debatt att partiet var för slopad värnskatt: ”Det blir möjligt att genomföra omfattande åtgärder för att stärka enskildas ekonomi. Jobbskatteavdraget återställs och värnskatten avskaffas”, skrev Sjöstedt. Det var ingen slump att partiledaren Jimmie Åkesson drygt ett år senare i SVT:s partiledarutfrågning placerade SD längst till höger av alla partier på frågan var SD ligger på vänster-högerskalan.  

Nu har alltså partiet ändrat sig igen och vill behålla värnskatten.

Kontraproduktiv

Värnskatten drar in drygt fem miljarder om året till staten. En del forskare har kommit fram till att den är kontraproduktiv. Om skatten tas bort jobbar höginkomsttagare så mycket mer att ökade skatteintäkter för bland annat kommunalskatt överväger bortfallet.

Kristdemokraterna har hållit kvar vid den tidigare moderata linjen, att värnskatten ska bort men att det finns andra skattesänkningar med högre prioritet.

Centerpartiet och Liberalerna är de som mest konsekvent har drivit att skatten ska slopas.

Anna Ekström ville slopa skatten 

Men det är inte bara partier som ändrat uppfattning om värnskatten. Givet att utbildningsminister Anna Ekström (S) nu stöder partilinjen om att ett slopande är ”det mest beska pillret” och att den ger för stora inkomstskillnader är det en milsvid skillnad mot vad hon ansåg som ordförande i fackförbundet Saco. För åtta år sedan lät det så här: ”Finansminister Anders Borg väljer att inte tro på forskningen när det gäller just värnskatten. Utredningar och forskare har kommit fram till att skatten är direkt skadlig för ekonomin”, skrev Anna Ekström i DI tillsammans med Sture Nordh, då ordförande för TCO.

Nu kommer Ekströms parti under tvång att slopa en skatt som har stort symbolvärde. Skatten splittrar såväl opposition som januaripartier. Men en inte osannolik gissning är att även om nästa regering består av partier som nu är emot ett slopande av värnskatt så ligger beslutet fast. Då går den skattesänkningen samma väg som tidigare skattesänkningar genom jobbskatteavdragen.

Beslutskedja: Budgetpropositionen för 2020

Regeringens förslag till statens budget för 2020. Beslut om budgeten fattas under hösten 2019.

12/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
18/9
2019
19/9
2019
20/9
2019
20/9
2019
20/9
2019
2/10
2019
2/10
2019
8/10
2019
9/10
2019
11/10
2019
31/10
2019
8/11
2019

Forrige artikel Resultatlyft för Altinget Resultatlyft för Altinget Næste artikel Ny LO-ordförande kan äventyra januariavtalet Ny LO-ordförande kan äventyra januariavtalet