Slöseriombudsmannen: Regeringen oseriös angående tjänstemannaansvar

DEBATT. Vi kräver ett system som kan komma tillrätta med haverier på myndigheter, korruption, eller tjänstemän som följer sin egen agenda. Regeringens hantering av tjänstemannaansvaret duger inte, skriver Josefin Utas, Slöseriombudsmannen.

Josefin Utas
Slöseriombudsman hos Skattebetalarnas förening


En enig riksdag beslutade 2018, glädjande nog, att det tidigare nedmonterade så kallade tjänstemannaansvaret ska stärkas igen. Regeringen har däremot uppvisat ett synnerligen lågt engagemang i ärendet, vilket är beklagligt.

Luddig formulering

Tjänstemannaansvaret, eller ämbetsmannaansvaret, handlar om att tjänstemän i det allmännas tjänst, ska kunna ställa till svars för tjänstefel på ett tydligt och transparent sätt. Tidigare fanns skarpare reglering kring detta, men den har urholkats sedan 70-talet. Ytterst få fall av tjänstefel som begås av offentligt anställda leder i dag till rättsliga konsekvenser. Prövningar sker i stället slutet, internt hos myndigheterna, om någonstans.

Nyligen, två år efter riksdagens beslut, har regeringen tagit fram direktiv för utredning av frågan. I direktivet med det luddiga namnet ”Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor” göms frågan om tjänstemannaansvar undan bland många andra. Dessutom formuleras direktiven så att utredningen ska se över om ansvaret ska utvidgas i stället för hur.

Oseriös hantering

Inte nog med att regeringen alltså har dragit på ärendet i över två år, regeringen tar inte heller fasta på riksdagens önskemål om att tjänstemannaansvaret faktiskt ska stärkas. Då frågan kommer att hanteras som en bisak i en större utredning, en utredning som dessutom ska vara klar redan till nästa höst, är det inte osannolikt att den kanske inte ens kommer att hinna behandlas under utredningstiden. Att det kommer att bli kvalitet i slutsatserna under dessa utredningsförutsättningar kan ifrågasättas. Detta är inte seriöst.

Ett bättre myndighetsväsende

För en åskådare ser det ut som om regeringen inte verkar intresserad av att komma framåt med detta. Accepterar riksdagspartierna verkligen denna slappa hantering?

Arbetet med att stärka tjänstemannaansvaret borde snarare vara högprioriterat, då det berör hela den offentliga förvaltningen, från norr till söder i landet, från mindre kommuner till stora nationella myndigheter.

Det måste finnas system som gör att det går att komma tillrätta med haverier på myndigheter, korruption, eller tjänstemän som följer sin egen agenda i stället för det som beslutats genom det demokratiska systemet. Stärkt tjänstemannaansvar är en viktig del i att få till stånd ett bättre fungerande myndighetsväsende, stärka tilliten till det offentliga och minska slöseriet med skattemedel.

Krävs ett bra utredningsarbete

Det här är inte en fråga om vänster och höger i politiken. Oavsett vilken verksamhet som bedrivs på myndigheter och var i landet detta sker, så borde det finnas ett politiskt intresse i att den fungerar väl och att våra gemensamma resurser går till det som är tänkt.

Sverige behöver återupprätta ett tjänstemannaansvar värt namnet. Eftersom det tar tid att få ny lagstiftning på plats, är det angeläget att komma framåt med grundligt utredningsarbete. Då duger inte den hantering av ärendet som regeringen uppvisat hittills.

Forrige artikel SD: Regeringens ovilja bottnar i socialistiska tendenser och extrema MP SD: Regeringens ovilja bottnar i socialistiska tendenser och extrema MP Næste artikel Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag