Slutreplik: Varför ska vårdpersonalen bli färre, medan kommunikatörer blir fler?
Trots alla stora ord, lyckas ingen svara på vår fråga: Varför ska vårdpersonalen bli färre, medan kommunikatörer blir fler? Det skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe, vid Skattebetalarna
Christian Ekström
Vd SkattebetalarnaErik Bengtzboe
Chefekonom Skattebetalarnas föreningPatrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia, menar att vi utöver att ha skrivit en osammanhängande text även har kommit med så många felaktigheter att han inte kunde låta vår debattartikel stå oemotsagd. Det visar sig dock snart för den som orkar ta sig igenom Nilssons känslosvallande replik att några felaktigheter från vår text inte exemplifieras. Däremot får läsaren ta del av en handfull av Nilssons medvetna eller omedvetna missuppfattningar vilka till synes gör honom mycket upprörd. Låt oss därför göra vad vi kan för att stilla upprördheten.
Dagens verktyg är otillräckliga
I ingen del av vår text har vi insinuerat eller uttryckt att Sveriges korruptionsindex är ”bland de sämsta i klassen.” Däremot oroas vi liksom Transparency international över att den nedåtgående trenden fortsätter när Sverige fått sitt sämsta resultat sedan mätningarna inleddes.
På intet sätt lyckas Nilsson eller någon av de andra upprörda kommunikatörerna som har reagerat på vår text besvara varför kommunikatörer är viktigare än vårdpersonal.
Transparency international föreslår ett antal åtgärder i sin rapport, varav återinfört tjänstemannaansvar är en av flera. Om Nilsson gärna vill diskutera ordvalet ”återinfört”, vilket i diskursen om ansvarsutkrävande i offentlig förvaltning får anses vara gängse vedertaget, så kan han göra det men för oss är det inte ord utan sakligt innehåll som är det relevanta. De verktyg som i dag står till buds för att utkräva ansvar är otillräckliga.
Så ser verkligheten ut
Nilsson staplar sedan väl kända omvärldsförändringar på varandra om den moderna världens komplexitet, sociala mediers framväxt och medborgarnas förväntningar. Det skrivna ordets svar på det talade ordets varmluft. På intet sätt lyckas Nilsson eller någon av de andra upprörda kommunikatörerna som har reagerat på vår text besvara varför kommunikatörer är viktigare än vårdpersonal. För så ser verkligheten ut. När budgetar inte är oändliga så behöver prioriteringar göras.
Den regionpolitiker som vill lägga resurser på att behålla vårdpersonal eller för den delen stävja korruption, kommer behöva ta de pengarna från någon annan del av budgeten. I tider av varslad vårdpersonal blir landets regionpolitiker svaret skyldiga, varför ska vårdpersonalen bli färre när kommunikatörerna blir fler?
Skattebetalarna: Svenska kommuner sväller över av kommunikatörer
Sveriges 290 kommuner har i dag nästan 1 000 anställda kommunikatörer – och man fortsätter anställa fler. Trots detta skriks det efter mer i statsbidrag. Men det är bara ett av områdena där svensk offentlig sektor har problem med inställningen till skattemedel. Det skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe, vid Skattebetalarna.
Replik: Skattebetalarna har fel – kommunikatörer behövs mer än någonsin
Genom transparent och relevant kommunikation i rätt kanaler möjliggör kommunikatörer för medborgarna att ta del av det som sker. Det skriver Caroline Thunved, vd och generalsekreterare Sveriges kommunikatörer, i en replik.
Slutreplik: Ingen kommun behöver ”sättas på kartan”
Sveriges kommunikatörer har helt rätt. Vi ställer yrken mot varandra. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att sätta kommuner på karta, utan dit de behövs. Det skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna och Erik Bengtzboe, chefekonom vid Skattebetalarna.
NYTT REPLIKSKSIFTE:
Replik: Skattebetalarna måste sluta skuldbelägga kommunikatörerna
Skattebetalarnas debattartikel om kommunikatörer är inte bara osammanhängande, den består av så många rena felaktigheter att den bara inte kan stå obesvarad. Det skriver Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia, i en replik.