Skattebetalarna: Bankskatten är ett resultat av (S) desperation

DEBATT. Socialdemokraterna letar desperat efter frågor som kan skapa en höger-vänsterkonflikt som väljarna kan känna igen sig i, men bankskatten innebär att vanliga bankkunder betalar notan. Det skriver Christian Ekström, vd på Skattebetalarna. 

Christian Ekström
Vd, Skattebetalarna


Regeringen har kommit överens med stödpartierna om ökade anslag till försvaret. Gott så. Vad som däremot är obegripligt är att Centerpartiet och Liberalerna tycks ha gått med på att finansiera detta genom en ny bankskatt.

För det är vi vanliga bankkunder som kommer få betala notan, inte de anonyma, jättestora och jätterika företag som regeringen antyder ska få ”vara med och bidra”. Så fungerar nämligen skatter på företag. Det finns ingen hemlig skattkista med pengar utan kostnaderna måste tas någonstans ifrån och när alla banker drabbas lika kommer kunderna få ta smällen.

Finansministerns märkliga argument

Medan det tidigare utdömda friåret som nu ska återuppstå tycks kunna finansieras inom budgetutrymmet krävs tydligen en ny specialskatt för att lösa en av statens kärnuppgifter. Finansministern angav att skälet är de vinster bankerna gjort.

Förutom att bankernas lönsamhet inte är större än andra storföretags är detta ett mycket märkligt sätt att argumentera. Menar finansministern att lönsamma företag bör beskattas hårdare än andra genom särskilda skatter? Och vilka branscher står i så fall näst på tur?

S vill skapa höger-vänster konflikt

Tanken är att bankskatten ska ge associationer till pengastinna direktörer på storbolag som gör övervinster på vanligt folks bekostnad. Det är så exempelvis Vänsterpartiet – som föga förvånande och sannolikt på goda grunder tar åt sig äran för den nya skatten – brukar argumentera. Och Socialdemokraterna letar desperat efter frågor som kan skapa en höger-vänsterkonflikt som väljarna kan känna igen sig i.

Behovet har inte blivit mindre sedan de tvingats till en del smärtsamma eftergifter till Centerpartiet och Liberalerna, såsom avskaffandet av den ur statsfinansiell synpunkt värdelösa – och ur samhällsekonomisk synpunkt oerhört skadliga – värnskatten. Bankskatten är helt enkelt ett sätt för regeringen att inbilla väljarna att de hittat ett sätt att kompensera för värnskatten genom en annan skatt som ska få de ”rika” att betala.

C har svängt i frågan

Frågan är bara varför Centerpartiet och Liberalerna låter sig kidnappas i denna fråga. Under förra mandatperioden förde regeringen fram tankar om en bankskatt som sågades till fotknölarna av experter och sedan stoppades, men först efter konststycket att få en av våra största banker att lämna landet. Centerledaren Annie Lööf konstaterade då att förslaget var dåligt, inte minst för att det skadade jobben. Hur kommer det sig att Centerpartiet plötsligt inte ser något problem med att samma skatt dyker upp igen?

En politiserad skatt

Statens kärnuppgifter – polis, försvar och rättsväsende – bör naturligtvis vara första prioritet för regeringen, oavsett vilket eller vilka partier som sitter i den. Men att just dessa kärnuppgifter ska finansieras genom en politiserad skatt – dessutom med argumentet att en viss näring gör vinster – är förunderligt.

Det är inte utan att man som skattebetalare funderar på vad som ska komma härnäst. Vilka olika näringsverksamheter ska ”få vara med och bidra” för att lösa problemet med den grova kriminaliteten? Vem ska ”bidra” för att korta vårdköerna?

Lågkonjunkturen står för dörren

Det finns ett annat sätt att bedriva politik. Det är att prioritera kärnuppgifterna innan man ägnar sig åt att lägga åtta miljarder skattekronor på ett friår. Det är att se till att pengar används effektivt och inte slösas bort, som de 20 miljarderna som slarv och kriminalitet i välfärdssystemen kostar varje år eller de 100 miljarder som går upp i rök på grund av illa utförda offentliga upphandlingar. Det är att inte peka ut vissa branscher som kollektivt ansvariga och medvetet driva jobb och företag ur landet när lågkonjunkturen står för dörren och vi behöver dem som mest.

Forrige artikel Tiden: L är ett intresseparti för högavlönade Tiden: L är ett intresseparti för högavlönade Næste artikel V: Sänkt kapitalkrav göder ekobrottslighet V: Sänkt kapitalkrav göder ekobrottslighet