Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

ARTIKEL HOS Sveriges lantbruksuniversitet | 4 februari 2020 kl. 8:17

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Läs mer

Detta innehåll har levererats automatiskt via RSS utan Altingets ansvar

Få en politisk överblick gratis

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy samt Servicevillkor är gällande. Jag accepterar härmed villkor

Läs fler

Grundvattensituationen i februari
Alternativa bindemedel – nödvändiga för att minska beroende av kalksten i betong
SGU:s klimatanpassningsarbete under 2022
Nya jordartsdata finns tillgängliga för klimatanpassning, samhällsplanering och infrastrukturbyggande
Ny studie visar risk för ras i granitberggrund om hundratals år
Vittring av granitberggrund kan leda till ras enligt ny studie
Stort behov av mer kunskap om sekundära resurser
Arbetsmarknadssatsningen Naturnära jobb en framgång
SGU har fastställt nya föreskrifter för förvaltning av grundvatten
Metallpriserna ökade under januari
SGU uppmärksammar internationella våtmarksdagen den 2 februari
EU-nämnden sammanträder med regeringen
Mer positiv inställning till gruvnäringen i Sverige

Visa fler »

Mer från Miljö och Energi

Senaste

Ras för solceller efter ny tolkning av skatteavdrag

Efter Skatteverkets nya tolkning av det gröna skatteavdraget har solcellsförsäljningen rasat med historiska mått. Det menar Svensk Solenergi som tidigare varnat för den nya regeltolkningens effekter.

Myndigheten som flyger mest: Vi kommer inte helt sluta flyga

Uppsala universitets klimatavtryck från flygresor är i dag markant mindre än för tio år sedan. Men för statens största flygutsläppare – Lunds universitet – går utvecklingen åt rakt motsatt håll. ”Vi har inte ännu kommit dit där man ska vara”, säger vicerektor Per Mickwitz.

Våtmarker – ett nollsummespel?

Klimatrörelsen Återställ våtmarkerna meddelar att den skiftar fokus från återvätning till att stoppa torvbrytning. Samtidigt kommer statistik från SCB som visar att väg- och husbyggen gör att torvmarker försvinner i samma takt som staten återväter andra marker.