WWF: Ny politik krävs för att rädda skogens biologiska mångfald 

DEBATT. Skogspolitiken misslyckas med att bevara biologisk mångfald. Det riskerar arter, ekosystemtjänster och motståndskraft mot klimatförändringar, men kan även få betydande ekonomiska konsekvenser. Skogspolitiken måste skärpas, skriver WWF, som presenterar en ny rapport.

Peter Westman
Biträdande generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF
Peter Roberntz
Senior skogsrådgivare, Världsnaturfonden WWF


Sveriges skogsbiomassaproduktion är en framgångssaga. Men tyvärr sker det på bekostnad av skogens arter och ekosystemtjänster. De naturvårdsinsatser som gjorts räcker inte och i längden står hållbarhet och ekonomi på spel.

Läget är allvarligt

Varje år avverkas cirka 32 000 fotbollsplaner av biologiskt värdefull skog. Samtidigt rapporterar Sverige till EU att 14 av 15 skogstyper inte har gynnsam bevarandestatus.

Enligt SLU Artdatabanken påverkas nära 90 procent av skogens 2 041 rödlistade arter negativt av skogsbruket. Men det finns en fördröjning i att arter överlever ett tag efter att deras livsvillkor upphört – alltså kan skogsbruket påverka mer än befarat i dag.

Detta är allvarligt, särskilt då vi inte vet hur det påverkar ekosystemen och de tjänster naturen förser oss med.  

Enorma kostnader 

Enligt forskning slår ett intensivt skogsbruk inte bara mot skogens arter utan kan även öka kostnader för skogsbruk och samhälle. Ett exempel är att virkestäta skogar har mindre markväxtlighet och föda för älg. Det bidrar till att älgarna söker sig till skogsbrukets nyplanteringar med betesskador för mångmiljardbelopp som följd. 

Ett annat exempel är hur skogsbruket försämrar vattenkvaliteten i våra vattendrag och sjöar. Forskning pekar också på att en biologiskt fattigare produktionsskog står sämre rustad mot ett förändrat klimat. Allt med kostnader för både arter och samhället.  

Svenska skogsprodukter är viktiga för en cirkulär ekonomi men industrin är starkt beroende av export där hållbarhetskraven ökar. Att rädda den biologiska mångfalden är alltså inte bara samhällsekonomiskt smart, utan även nödvändigt för att behålla svenska skogsprodukters trovärdighet och konkurrenskraft.

Rädda biologisk mångfald

Nu pågår en rad politiska processer som skogsutredningen, utredningen om artskyddsförordningen och regeringens nationella skogsprogram. Vi hoppas på konkreta förslag som säkrar rika och livskraftiga skogsekosystem.

WWF uppmanar till en ny skogspolitik: 

1. En skogspolitik grundad på vetenskap: Utveckla det befintliga nationella vetenskapliga rådet till stöd för regering, departement och myndigheter i arbetet med att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Sverige. 

2. En lagstiftning och lagtillsyn som säkrar ett hänsynsfullt skogsbruk: Revidera skogsvårdslagen utifrån miljöbalken med målet att bevara skogens biologiska mångfald samt stärk sanktionsmöjligheter vid lagbrott.

3. Ett politiskt mål och resurser för att uppnå 30 procent representativt skydd av skog: Genom i första hand formellt skydd, i andra hand andra effektiva arealbaserade skyddsformer. Ett nationellt mål för återskapande och skötsel av prioriterade skogstyper bör också införas.  

4. Förbättrad kunskap om naturvärden i skogen: Inventering av kontinuitetsskogar måste utökas och nyckelbiotopsinventeringen återinföras. De ger kunskapsunderlag om höga naturvärden och vägledning i beslut om formellt och frivilligt skydd.

5. Att ansvarsfulla skogsägare premieras: Utveckla och inför ekonomiska styrmedel som uppmuntrar privata enskilda skogsägare att bevara, utveckla och redovisa skogliga naturvärden på sin mark.   

6. Att biologisk mångfald bevaras i skogslandskapen: Myndigheter och skogsbruket bör tillsammans utveckla en transparent, integrerad planering och förvaltning som funktionellt bevarar biologisk mångfald i skog och vatten.

Bruka skogen – inte missbruka

Politiker, skogsbruk och industrin måste inse att skogen inte är ett ymnighetshorn där man kan få mer av allt. En ny svensk politik måste till som säkerställer ett hållbart uttag av skogsbiomassa. Då säkras inte bara den biologiska mångfalden utan även ekonomiska nyttor som en stärkt konkurrenskraft. I längden har Sverige och svensk skogsnäring allt att vinna på det.

Forrige artikel C: Regeringen har misslyckats – det visar sjabblet med jordbruksstödet C: Regeringen har misslyckats – det visar sjabblet med jordbruksstödet Næste artikel WWF: Ny politik krävs för att rädda skogens biologiska mångfald  WWF: Ny politik krävs för att rädda skogens biologiska mångfald 
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Läget är inte så allvarligt

    Skogen förändras, men jag tror vi i framtiden kommer att tycka förändringarna varit måttliga jämfört med allt annat som förändras. Förändringen i mångfald blir också måttlig trots de ändringar i mätvärden de som engagerar sig i förändringarna befarar, se: http://downto.dagli.se/?page_id=338 . Jag anser inte vi bör öka insatserna för skoglig naturvård, snarare begränsad minskning. Använder vi andra mått som antalet arter i Sverige lär den biologiska mångfalden snarast öka de närmaste decennierna.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    För att öka mångfalden krävs inte ökad utan minskad statlig inblandning.

    Ett problem med alla utredningar som pågår är att de inte börjar med en utvärdering vad av tidigare statliga ingrepp lett till och varför de gjordes. Dessutom förbjuds utredarna att granska vad som föranleder de pågående konflikterna och på vilka grunder de pågående ingreppen mot våra grundläggande fri- och rättigheter görs. De pågående angreppen på de små skogsägarna leds av statsbyråkratin och får stöd av de statligt finansierade lobbygrupperna i Naturskyddsföreningen och WWF.

    Den påstådda utarmningen av skogen startades av staten när den på skogsindustrin genomförde 1979 års skogspolitik. Då tvångsavverkades den gamla bondeskogen i stor omfattning, lågproducerande äldre lövskog höggs ned och planterades med gran, våtmarker dikades ut med statligt stöd osv.
    Till det kom att Naturvårdsverket och länsstyrelserna med den statliga regleringen av älgstammen ökade upp älgstammen så att den stoppar skogsägarna från att använda alla olika trädslag utom gran i sitt skogsbruk trots att riksdagen beslutat att skogsägaren skall ha rätt att göra det. Älgstammen är dubbelt så tät som i Finland och 5ggr tätare än i Kanada.

    Efter avregleringen av skogsvården 1994 stoppades Skogsstyrelsens ödeläggelse av skogens mångfald men Naturvårdsverket och länsstyrelserna fortsatte förstörelsen.

    I en utredning 10 år efter avregleringen konstaterades att miljöläget i skogen hade förbättrats avsevärt men att Naturvårdsverket och länsstyrelsernas misskötsel av älgförvaltningen fortsatte. Den ligger bakom den utbredda granplanteringen.
    Om WWF vill göra någon nytta bör man således förorda fortsatt avreglering. Men då äventyras väl de hundratals miljoner skattebetalarna fyller på fonden utan upphandling varje år så det lär inte bli aktuellt.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Vetenskapligt stöd till statsbyråkratin inte till de obildbara skogsägarna.

    I punkt tar WWF upp behovet av vetenskapligt stöd till statsbyråkratin. Det är de som enligt WWF skall bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Sverige. Men erfarenheterna visar att det är precis tvärt om. Statens olika åtgärder är ett hot mot mångfalden medan de privata skogsägarna bevarar och utvecklar mångfalden trots statsbyråkratins ingrepp.
    Det beror på att 330 000 skogsägare med egna idéer hur skogen skall skötas varierar skogsbruket mycket mer än en okunnig och ansvarslös statsbyråkrati som står under inflytande av skogsindustrin och diverse lobbyorganisationer.

    Ett exempel är de pågående skogsutredningar som handlar om hur staten, skogsindustrin och div lobbyorganisationer skall kunna snylta på de små skogsägarnas arbete. Genom att snylta på de små skogsägarnas arbete försöker statsbyråkratin m fl hävda att de uträttar någonting. Men det är inte de utan de små skogsägarna som räddar mångfalden.

    WWFs ordval avslöjar von obenattityden.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    P 2. Lagtillsyn men statens förstörelse får ske ostraffat.

    Den största miljöboven i skogen är staten genom Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket och länsstyrelserna bryter mot gällande riksdagsbeslut med sin älgförvaltning. Enligt gällande riksdagsbeslut skall älgstammen vara i balans och göra det möjligt för skogsägaren att använda alla trädslag i sitt skogsbruk. Skogsstyrelsen rapporterar årligen om förstörelsen. Statstjänstemännen är vid sidan av otillräkneliga de enda som inte behöver ta ansvar för sina beslut i Sverige därför fortsätter förstörelsen. Därför kräver länsstyrelsen minst 2 m höga stängsel som villkor vid utbetalning av bidrag till plantering av ädellövskog.
    I ett aktuellt fall har en skogsägare i Norrland ålagts att betala 230 000kr i vite för att älgarna ätit upp hans tallplantering. Han skall dessutom återställa planteringen vilket förmodligen kostar ännu mer. Länsstyrelsen som orsakat förstörelsen med sin älgförvaltning skrattar och ser på. När jag själv överklagade ett beslut om avslag på skyddsjakt motiverades avslaget med att det fanns för mycket älg så skyddsjakt var meningslös. Att min skog förstördes tillmätte statsbyråkratin ingen betydelse.

    Skogsstyrelsen fortsätter att registrera nyckelbiotoper trots att förvaltningsdomstolarna ifrågasätter de författningsmässiga grunderna. När skogsindustrin sedan med stöd av WWF i sin certifiering bojkottar virka från nyckelbiotoperna går de inte att sköta längre och bevarandevärdena går förlorade. Trots det straffas inte Skogsstyrelsen, skogsindustrin och WWF. för sin anstiftan till förstörelse.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    P3 Vi skyddar redan 58% av skogen enligt EUs sätt att räkna

    Det figurerar i huvudsak 3 modeller för skydd av skogen. 1. "Frihetsmodellen" - frihet under ansvar, som stöds av en riksdagsmajoritet och en majoritet av de små skogsägarna. Den har varit framgångsrik och resulterat i ett större hänsynstagande i skogen och ökad mångfald även om den motarbetas av statsbyråkratin genom Naturvårdsverkets viltförvaltning och Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregistreringar. Den har resulterat i att vi enligt EUs sätt att räkna skyddar 58% av skogsarealen.
    2, Reservatsmodellen som drivs av statsbyråkratin, vänsterpartiet , miljöpartiet och Naturskyddsföreningen. Enligt dessa skall, i strid med Riksdagen och EU, endast statligt skyddad areal ingå fn 14%.
    3. Skogscertifieringsmodellen. Den stöds av WWF och virkesköparna (skogsindustrin och skogsägareföreningarna). Enligt den skall skogsägarna tvingas avsätta en godtyckligt bestämd areal , fn, 10% utan ersättning. Skogsägarna skall tvingas skriva på ett avtal som ger virkesköparna rätt att i efterhand föra in nya villkor i avtalet utan uppsägning och omförhandling. Virke från nyckelbiotoper bojkottas vilket omöjliggör deras skötsel varvid bevarandevärdena går förlorade.

    Genomgången visar att "frihetsmodellen" är överlägsen alla andra metoder och utan problem skyddar nästan dubbelt så mycket skog som krävs. Nu krävs en avreglering som eliminerar de skadliga statliga ingreppen i skogs- och viltförvaltning.
    Staten äger redan 10 miljoner ha som kan användas för att anlägga prioriterade skogstyper på. När får vi en diskussion om hur statens markinnehav skall användas för att uppnå ett varierat skogsbruk.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Förbättrad kunskap om naturvärden i skogen.

    Det finns redan omfattande kunskaper om naturvården i skogen. Vi har riksskogstaxeringen, och skogsbruksplaner som beskriver hur skogen ser ut på ett övergripande plan och ur ett fastighetsperspektiv. Dessutom känner vi till hur olika skogstyper ser ut och vilka egenskaper de har om de får utvecklas utan statlig styrning av skogs- och viltvård. Det är de statliga ingripandena som orsakar obalans i skogen.
    Inventeringar som utformas som nyckelbiotopsinventeringen leder till förstörelse av skogen genom att staten tar över ansvaret utan att sedan sköta nyckelbiotoperna. Det finns inga budgetmedel avsatta för skötsel av alla nyckelbiotoper som avsatts. En annan konsekvens av nyckelbiotopsregistreringen är att skogsindustrin bojkottar virket därifrån vilket omöjliggör skötseln av dem med åtföljande förstörelse av de naturvärden man anser finns där.
    Statsbyråkratins försök att styra det enskilda skogsbruket genom konfiskation och tvångsåtgärder motverkar sitt syfte och leder till förluster av mångfaldsvärden. Staten bör syssla med en övergripande inventering som redovisar utvecklingen av olika skogstyper och analysera vad som kan göras för att öka intresset för underrepresenterade skogstyper. En bra början är att avreglera älgjakten och ge markägaren bestämmanderätten över jakten så att viltstammarna kan anpassas till det skogsbruk som eftersträvas.
    Det finns redan en omfattande kunskap om vad som krävs för att kunna variera skogsbruket bättre och hur omfattande skador Naturvårdsverket och länsstyrelserna åstadkommer med sin viltförvaltning. Nästa skogspolitiska beslut bör handla om hur den skadliga statliga styrningen av skog -och viltvård bör avregleras. Det finns ingen anledning att förstöra den framgångsrika "frihetsmodellen" med skadliga statliga ingrepp.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    P5. Premiera skogsägare genom att avveckla älgförvaltning, ädellövskogslagen, nyckelbiotopsregistreringar mm.

    Varför minskar vissa skogstyper? Jo det beror på att skogsägaren straffas om han försöker bedriva ett varierat skogsbruk. WWF tror att en skogsägare uppskattar statlig styrning om han ersätts med en spottstyver för besväret efter att ha stått i kö i åratal, löper risk att få skyhöga viten om han skulle åstadkomma en skada på skogen på sin egen mark och blir tvingad att bedriva långa och kostsamma processer för att få behålla den egendom han odlat fram.
    Det finns inte tillstymmelse till korrekt uppträdande från statliga myndigheter. Skog konfiskeras utan att skogsägaren ges rätt att överklaga besluten, i andra fall vägrar skogsstyrelsen och Kammarkollegiet att betala ersättning, skogsindustrin kräver att skogsägaren skall skriva på orimliga avtal i samarbete med statsbyråkratin. skogsägaren straffas om länsstyrelsens älgförvaltning leder till att hans skog förstörs mm.
    Det riksdagen bör göra för att premiera skogsägarna är att lämna tillbaka bestämmanderätten över älgjakten, avregistrera alla nyckelbiotoper och betala tillbaka utdömda viten och dra in alla befogenheter för myndigheter att vidta åtgärder mot skogsägare som inte uttryckligen uttryckts i lagtext.
    En annan åtgärd är att ändra ädellövskogslagen så att den inte innebär att all nyanlagd eller framgallrad ädellövskog automatiskt socialiseras. Nästa skogspolitiska beslut bör beredas noggrant i Riksdagen och inte dikteras av statsbyråkratins, deras lobbyorganisationers och skogsindustrins partsinlaga i den s k "skogsutredningen".

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Är önskemålet om mångfald välgrundat och logiskt?

    Bok som ifrågasätter publicerade argument för vad mångfalden är bra för https://www.springer.com/gp/book/9789400739901

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    P6. Ett införande av planhushållning genom en

    Tydligen vill WWF införa ytterligare ett administrativt system där statsbyråkratin skall kunna detaljstyra skogsbruket. Detta samtidigt som regeringen tillsatt en utredning för att komma tillrätta med strandskyddet. Det föreslagna systemet kommer att bli en värstingvariant av strandskyddet och få klara inslag av planhushållning där statsbyråkratin och virkasköparna kan detaljreglera i det oändliga. Egentligen är det ett försök att återuppliva den "Fysiska Riksplaneringen" som Riksdagen beslöt lägga ned för 40 år sedan tillsammans med Statens Planverk. Redan då kom riksdagen fram till att man inte ville sjösätta en byråkratisk koloss.
    Det är obegripligt att WWF har sådan tilltro till statliga myndigheters styrning av näringslivet. Särskilt inom skogsbruket visar ju all erfarenhet att statlig styrning urartar och leder till förstörelse. Skogsvårdslagen 1979 är ett exempel där Skogsstyrelsen gavs i uppdrag öka skogsproduktionen och drev igenom tvångsavverkning av den gamla bondeskogen, nedhuggning av äldre lågproducerande lövskog följt av granplantering, utdikning av våtmarker osv.

    När skogsvårdslagen avreglerades 1994 och vi istället fick "frihetsmodellen" började de privata skogsägarna att gå tillbaka till ett skogsbruk som ledde och fortfarande leder till förbättrad miljöhänsyn.
    Länsstyrelserna och Naturvårdsverket klarar inte ens att sköta älgförvaltningen. Den har urartat till en förstörelse och utarmning av skogen. Statsbyråkratin har blandat in lobbyorganisationer i verksamheten som styrt myndigheten att hålla en älgstam som är 2-3 ggr tätare än Finlands och 5 ggr tätare än Kanadas.
    WWF ställer sig bakom statsbyråkratins försök att ta över styrningen av skogsbruket från den enskilde skogsägaren. En förklaring kan vara de hundratals miljoner statsbyråkratin utbetalar till WWF utan upphandling. Statsbyråkratin är också direkt inblandad i styrningen av WWF med ledande företrädare för beslutande myndigheter, bl a generaldirektören för Skogsstyrelsen, i WWFs förtroenderåd, som svarar för policyn inom WWF. Regering och Riksdag bör förbjuda statstjänstemän att sitta med förtroendeuppdrag i lobbyorganisationer inom områden där de själva ansvarar för myndighetsutövningen. Vad skulle regeringen säga om riksbankchefen satt med i en policygrupp hos Bankföreningen?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Länsstyrelserna och Naturvårdsverkets älgförvaltning leder till ökad granplantering och försämrad vattenkvalitet.

    Skogsstyrelsen har i årtionden varnat för de långsiktiga konsekvenserna av länsstyrelsernas och Naturvårdverkets viltförvaltning. Viltförvaltningen med de täta älgstammarna driver tvingar skogsägarna till omfattande granplantering i södra Sverige. Det i sin tur leder till en försurning av marken och brunering av vattnet i bäckar , åar och sjöar. Detta är återigen ett exempel på hur okunniga, ansvarslösa och ansvarsbefriade statstjänstemän kan fatta beslut som helt strider mot gällande riksdagsbeslut.
    Enligt gällande riksdagsbeslut skall älgstammen vara i balans dvs det skall vara möjligt för skogsägaren att bedriva ett skogsbruk där det är möjligt att använda alla svenska träslag. Det är idag omöjligt vilket också statsbyråkratin vet. Ett villkor för att få bidrag till plantering av ädellöv är att planteringen omges av minst 2 m höga stängsel som skydd mot älg.
    Många av de miljöproblem som diskuteras i skogsbruket orsakas av den omfattande statliga styrningen som står under inflytande av olika lobbygrupper vars önskemål tillmötesgås av ansvarsbefriade statstjänstemän.
    Inför tjänstemannaansvar och rensa ut lobbyorganisationerna från myndigheternas styrelser.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    WWF föreslår ingen ny politik utan mer av den gamla misslyckade.

    Inga av WWFs förslag leder till att vi får en ökad variation i skogsbruket. WWF föreslår mer snyltande, mer byråkrati och fler konfiskationer. Det ändrar ingenting realt utan skapar bara ännu mer konflikter. Vi behöver inte mer registreringar där myndigheter och dess lobbyorganisationer hävdar att de har räddat skog. Den har skapats av de små skogsägarna. Att myndigheter och skogsindustri skall utveckla en integrerad planering betyder att WWF tycker att staten och skogsindustrin skall införa planekonomi i det privata skogsbruket.

    Vad skulle främja ett mer varierat skogsbruk? Jo, att den enskilde skogsägaren ges möjlighet att bedriva ett varierat skogsbruk utan att behöva frukta att hans mark konfiskeras om han lyckas, att han vet att länsstyrelsen inte håller en älgstam som betar ner hans planteringar och sedan straffar honom osv. Riksdagen måste ta initiativet från den ansvarslösa och lobbyinfekterade statsbyråkratin.
    Konkreta åtgärder är att avreglera älgjakten och sänka älgstammen till 3 per 1000 ha. Det kan Riksdagen se till genom att sänka Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas totala anslag med 10% tills Skogsstyrelsen rapporterar att älgskadorna upphört.
    Besluta att 50% av den statliga jaktavgiften skall användas till ersättningar till skogsägare som får sina planteringar förstörda av älg och hjort.
    Avreglera ädellövskogslagen genom att ta bort regeln om att all ny ädellövskog automatiskt blir socialiserad.
    Förbjud Skogsstyrelsen att döma ut vite grundad på allmänna råd de själva hittat på. Betala tillbaka redan utdömda viten.
    Gör staten ersättningsansvarig till skogsägaren om staten inte sköter nyckelbiotoper och reservat som ligger på privat mark.
    Förbjud regeringen att ställa sig bakom skogsindustrins bojkott av virke från nyckelbiotoper. Staten skall inte ställa sig bakom skogsindustrins orimliga avtalsvillkor.
    Bryt upp banden mellan myndigheter och lobbyorganisationer. Förbjud regeringen att sätta in lobbyorganisationer i myndighetsstyrelser och blanda in lobbyorganisationer i myndighetsutövningen.
    Förbjud statstjänstemän att inneha förtroendeuppdrag i lobbyorganisationer inom det område myndigheterna verkar.
    MM mm.

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.