Stödracet har börjat: Så ska EU ta sig an den gröna omställningen

BRYSSEL: ”Det är en kapplöpning. Men det är ett bra lopp att vara med i. Ett lopp där alla vinner om de springer tillräckligt fort.”

Orden kom från EU-kommissionens verkställande vice ordförande Frans Timmermans när han presenterade unionens nya plan för att stärka grön teknik i Europa i konkurrens med omvärlden på torsdagen.

Den efterlängtade så kallade Net Zero Act sätter som mål att Europa ska leverera minst 40 procent av den hållbara teknik man behöver om sju år – från vattenpumpar till vindkraft till solceller och – kontroversiellt för vissa – även stöd till vissa former av kärnkraft.

Det är med andra ord inte kinesiska eller amerikanska företag som ska leverera de varor som är nödvändiga om EU ska nå sina ambitiösa klimatmål om att ha minskat sina CO2-utsläpp med 55 procent till 2030 och vara helt koldioxidneutrala till 2050.

Hållbar teknik är också en global tillväxtmarknad som kommer att tredubblas fram till 2030, förutspår EU-kommissionen. Kommissionsledamöterna vill att EU ska satsa hårt på denna utveckling genom att stödja särskilt utvalda industrier med mildare regler och mycket snabbare godkännandeprocesser för till exempel nya fabriker och anläggningar.

– Vi behöver ett rättsligt klimat som gör att vi snabbt kan skala upp den gröna omställningen, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

EU:s svar till USA

Målet är också ett annat. Nämligen att göra EU mindre beroende av andra länder. Därför lades den nya planen fram sida vid sida med ett förslag för att säkerställa européerna större och bättre tillgång till fler av de sällsynta jordartsmetaller som står i centrum för grön teknik. 

Det nya gröna initiativet är det europeiska svaret på USA:s president Joe Bidens stora inflationsminskningslag, som förra året lovade ett veritabelt regn av pengar i statligt stöd och skattebefrielser på mer än 369 miljarder dollar för att stärka de gröna näringarna i landet och dess handelsavtalspartner. Det finns ingen sådan finansiering i Europeiska kommissionens förslag.

Jag förstår inte varför energieffektivitet och biotekniska lösningar, som är avgörande i den gröna omställningen, inte har en mer framträdande plats i förslaget.

Lars Sandahl Sørensen
Industriförbundet Dansk Industri

Frågan och signalerna om en ny fond som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sänt ut - en så kallad suveränitetsfond - har hittills skjutits upp till sommaren.

Å andra sidan lättade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager förra veckan på reglerna för statligt stöd i grönområdet, så att de 27 EU-länderna även under de närmaste åren relativt fritt kan pumpa in stöd i sina industrier.

Samtidigt påpekar kommissionen att det finns pengar att hitta i EU:s befintliga kassakistor. Det finns flera stödprogram, och sedan finns en del kvar av de 750 miljarder euro som länderna lånade gemensamt under coronakrisen, som också är avsedda för grön omställning.

Svår förlossning

Det nya förslaget fick en tuff start. Det har skrivits hastigt efter påtryckningar från EU:s stats- och regeringschefer, och det har lett till stora interna tvister.

Under torsdagens möte med kommissionsledamöterna var det ända till slutet tveksamt om EU-kommissionärerna skulle kunna enas om det nya förslaget, som på många sätt strider mot unionens grundläggande principer om fri konkurrens, där det är marknaden själv och inte lagstiftarna som bestämmer vad som är värt att satsa på.

Samtidigt var önskan att inkludera viss teknik från kärnkraften i ett försök att främja grön teknik svår att svälja för vissa av kommissionärerna.

Kompromissen var att kärnkraften inte kommer att finnas med på listan över strategiska sektorer som kommer att vara särskilt privilegierade. Å andra sidan kommer små kärnkraftverk och vad kommissionen beskriver som "avancerad teknik för att producera energi från kärntekniska processer" fortfarande att gynnas av vissa delar av planen, såsom ett enklare godkännandeförfarande.

Mer, större, snabbare

De åtta strategiska sektorerna omfattar solenergi, vindkraft, batterier, värmepumpar, elektrolysörer och bränsleceller, biogas och biometan, CO2-avskiljning och lagring samt energinätsteknik.

Kommissionen föreslår att ländernas godkännandeförfaranden inom de särskilt utvalda sektorerna ska minskas till mellan nio och tolv månader för vissa typer av projekt som för närvarande kan ta flera år att få godkända.

Dessutom föreslår kommissionen att miljökrav ska göras till en mer framträdande del av den offentliga upphandlingen. Som en nyhet kommer inköparna även i fortsättningen att behöva ta hänsyn till varifrån de gröna produkterna kommer, för att undvika att EU blir alltför beroende av enskilda länder utanför unionen.

Samtidigt introduceras en slags inkubator för utveckling av ny teknik som undantar företag från vissa lagkrav under en begränsad tid.

EU sätter också upp ett bindande mål om att kunna samla in minst 50 miljoner ton CO2 årligen fram till 2030 genom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), med hjälp av gas- och oljebolag.

Ris och ros

På Green Power Denmark applåderar vice vd Jan Hylleberg det nya förslaget.

– Det här är goda nyheter för den europeiska försörjningstryggheten och det danska näringslivet. Gör vi i Danmark rätt kommer det att gynna vår export och skapa jobb, eftersom vi har några av de världsledande företagen som producerar de klimatlösningar som hela världen efterfrågar, säger Jan Hylleberg.

På fackförbundet Dansk Metal ser de möjligheter till fler danska jobb.

Att expandera förnybara leveranskedjor handlar om volym. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med fabriker och infrastruktur för att bygga och installera de mängder som EU kräver.

Giles Dickson
VD, WindEurope

Det danska industriförbundet ger dock både ris och ros till förslaget. Vd Lars Sandahl Sørensen förutspår att det kan bli "en gyllene affär" för danska företag om EU lyckas skapa en större marknad för gröna lösningar med förslaget.

Däremot är han besviken över att förslaget inte täcker ännu bredare.

– Jag förstår inte varför energieffektivisering och biotekniska lösningar, som är avgörande i den gröna omställningen, inte har en mer framträdande plats i förslaget. Det saknas ambitioner och en strategi på dessa områden om EU inte ska hamna för långt efter. Det är något som DI kommer att fortsätta arbeta för att få med i de förhandlingar som nu startar mellan Europaparlamentet och medlemsländerna, säger Lars Sandahl Sørensen.

Var är pengarna?

De delar denna besvikelse med den stora danska fönstertillverkaren Velux.

– Det nya förslaget bådar gott för utveckling och uppskalning av nya lösningar och kan förmodligen också ta itu med några ”gröna flaskhalsar”. Men vi glömmer de gröna innovativa lösningar vi redan har, där EU redan är ledande, säger EU-chefen Julie Kjestrup.

– Därför tror vi att det finns ett behov av en branschplan som också fokuserar på energieffektivitet i alla produkter och lösningar, påpekar hon.

Vindkraftsindustrins paraplyorganisation i Bryssel, WindEurope, är inte heller nöjd. Här efterlyser vd Giles Dickson mer ekonomiskt stöd för att genomföra den massiva utbyggnad av produktionen som behövs i deras bransch om de ska kunna leverera den multiplikation av europeisk vindkraft som EU-kommissionen har föreslagit.

– Att expandera förnybara leveranskedjor handlar om volym. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med fabriker och infrastruktur för att bygga och installera de volymer som Europa efterfrågar, säger Giles Dickson.

Artikeln är översatt, redigerad och tidigare publicerad på Altinget.dk.