Skydda skogen: Skogsstyrelsen missuppfattar sin roll

DEBATT. Om Skogsstyrelsen inte intresserad av att utreda hur myndigheten bättre kan bidra till att uppfylla miljömålen vore det kanske bättre om länsstyrelserna tar över arbetet med naturvård i skogen, skriver Elin Götmark från föreningen Skydda skogen.

Elin Götmark
Talesperson, föreningen Skydda skogen

 

Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper som upptäcks i samband med avverkningsanmälningar, på grund av protester från delar av skogsnäringen som är mot naturvård.

Om myndigheten viker sig för dessa i stället för att stå upp för Sveriges miljömål, så riskerar de förtroendet från den ideella naturvården och den breda allmänheten. Särskilt med tanke på den skada Skogsstyrelsen redan gjort i samband med "pausen" i nyckelbiotopsinventering och de sänkta kraven på nyckelbiotoper i nordvästra Sverige.

Skogsnäringen kan förlora förtroendet från den internationella marknaden och Sverige riskerar ett överträdelseförfarande från EU om naturvårdsarbetet monteras ned för mycket.

Viktigt underlag

Skogsstyrelsen skriver: "Huvuddelen av skogsägarna tycks ha viss förståelse för och motivation att bevara sina nyckelbiotoper." Varför föreslår då Skogsstyrelsen att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar? Viker de sig för en högljudd liten minoritet som är missnöjd?

Det är svårt att förstå, med tanke på de tunga skäl att fortsätta som myndigheten själv tar upp. Nyckelbiotopsdatabasen används som ett viktigt underlag för miljöarbetet i många delar av samhället och det är angeläget att den finns kvar och utökas.

Lagkrav om miljö

Antag å andra sidan att det finns ett stor och utbrett missnöje kring nyckelbiotoper i skogsnäringen. De vill inte att nyckelbiotoper registreras vid avverkningsanmälningar, eftersom det kommer som en överraskning när de redan räknat med att pengarna ska komma in. Men samma grupp har också bedrivit lobbyarbete för att stoppa den systematiska nyckelbiotopsinventeringen – alltså är de inte heller intresserade av att ha information i god tid om nyckelbiotoper.

Sammantaget verkar det då som att de tycker att nyckelbiotoper ska avverkas i stället för att skyddas. Uppfyller de då verkligen sitt sektorsansvar för miljön? Om stora delar av skogsnäringen inte tar ansvar för naturvården, kan de då få förtroende att verka under frihet?

Hela grunden för "frihet under ansvar" undergrävs, så att skogsnäringen hellre borde regleras tydligare med lagkrav om miljö och naturvård, så som många andra branscher redan är.

Skogsägarens ansvar

I själva verket är en skogsägare redan skyldig att själv ta reda på om en skog kan vara nyckelbiotop innan hen gör några skogsbruksåtgärder. Detta gäller på grund av kunskapskravet i Miljöbalken, och om skogsägaren är certifierad. När Skogsstyrelsen registrerar en nyckelbiotop så gör de alltså gratis något som skogsägaren själv har ansvar för att ta reda på.

Skogsstyrelsen missuppfattar sin roll

Skogsstyrelsen argumenterar för att myndigheten har blivit en garant för certifieringen på ett olämpligt sätt genom registrering av nyckelbiotoper. Men här missuppfattar Skogsstyrelsen sin roll.

Det är både registrerade och oregistrerade nyckelbiotoper som inte får avverkas inom certifieringarna. Det är inte heller Skogsstyrelsen som beslutar om standarden i FSC, samt granskar klagomål och utdelar anmärkningar inom certifieringen, utan det gör FSC:s olika parter. Det enda Skogsstyrelsen gör att bidra med ett kunskapsunderlag.

En solidarisk skogsnäring

Den som inte är certifierad får ändå problem att sälja virket från en nyckelbiotop, eftersom virkesköparna ofta inte vill köpa sådant virke.

Utredningen anser att dessa skogsägare drabbas på ett orättvist sätt och att Skogsstyrelsen borde ta hänsyn till detta. Vi håller inte med. Om ingen vill köpa en produkt på grund av dess negativa miljöpåverkan, så tycker vi inte att staten måste ge den som vill sälja produkten ersättning för förlorad inkomst.

Däremot skulle staten kunna hjälpa till att ställa om till en hållbar verksamhet i stället. Skogsnäringen själva skulle också kunna agera solidariskt och inrätta ett utjämningssystem för att ersätta dessa markägare, exempelvis genom en avgift på allt virke som säljs.

Onödig tid och stora resurser

Skogsstyrelsen framhåller att "Det behövs ett samlat, landsomfattande, kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden som kan användas av olika intressenter för genomförandet av skogs- och miljöpolitiken" och att "Skogsstyrelsen behöver arbetssätt för att identifiera, avgränsa, bedöma och dokumentera olika former av miljövärden i skogen vid hanteringen av inkommen avverkningsanmälan/ansökan."

Sammantaget är det precis detta som inventering och registrering av nyckelbiotoper åstadkommer. Om dessa syften ska uppfyllas så måste Skogsstyrelsen uppfinna ett liknande system igen, fast under ett annat namn.

Risken är då att myndigheten lägger onödig tid och stora resurser på att utreda, utveckla och införa nya metoder. När de nya metoderna är på plats kommer de att kritiseras av precis samma personer som också kritiserade nyckelbiotoperna. Vad har då uppnåtts?

Ta över naturvården

Vi föreslår att Skogsstyrelsen lägger ner förslaget och i stället lägger energi på att utreda hur de bättre kan bidra till att uppfylla miljömålen. Är Skogsstyrelsen inte intresserad av det vore det kanske bättre om exempelvis länsstyrelserna tar över arbetet med naturvård i skogen.

Tema: Striden om skogen

Forrige artikel Slutreplik: Östersjöns problem kommer inte att fångas upp av ett handelssystem Slutreplik: Östersjöns problem kommer inte att fångas upp av ett handelssystem Næste artikel V-ledamot: Även Försvarsmakten ska verka för rent dricksvatten V-ledamot: Även Försvarsmakten ska verka för rent dricksvatten
Klimatförebilderna i Norden halkar efter

Klimatförebilderna i Norden halkar efter

KLIMAT. Trots att de nordiska länderna lyfts fram som föregångare internationellt lyckas de inte alltid göra sin hemläxa. Flera av länderna kommer att missa sina nationella mål nästa år.