"Skogsstyrelsen ger förutsättningar för stärkt skogscertifiering"

Av: Herman Sundqvist
generaldirektör, Skogsstyrelsen

Certifieringen av svenska skogar är bra. Den innebär en konkretisering av sektorsansvaret, det vill säga ansvaret för skogsägare att göra mer än vad lagstiftningen kräver. Den bygger också förtroende i omvärlden för att svenskt skogsbruk bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Men i debatten smyger det ofta in två vanliga missförstånd som vi skulle vilja lägga tillrätta:

• Nej, Skogsstyrelsen styr inte över certifieringen. Kopplingen till att inte hantera virke från en nyckelbiotop är något som certifieringens parter med representanter från bland annat skogsbruket och miljörörelsen själva beslutat om. Där är Skogsstyrelsen inte med och där ska vi inte vara med.
  
  
• Nej, registrering av en nyckelbiotop är inte en skyddsform som till exempel naturreservat. Inventeringen av nyckelbiotoper ger ett kunskapsunderlag för skogsägaren och viktig information om var skogar med mycket stor betydelse för skogens växter och djur finns.

Samtidigt är vi medvetna om att nyckelbiotoper är något centralt i FSC certifieringen. Just därför är det så viktigt att vi nu inför utvecklade metoder när vi utför uppdraget som regeringen har gett oss: Att göra en landsomfattande nyckelbiotopsinventering. Just därför arbetar vi hårt för att göra inventeringen mer objektiv, transparent och förutsägbar, till exempel genom att dokumentera uppgifter inom provytor och förbättra vår kommunikation med skogsägare. Sammantaget ger detta förutsättningar för att stärka förtroende och acceptans för inventeringen, vilket är viktigt för hela naturvårdsarbetet.

Trygg med min tolkning

Att Skogsstyrelsen kommer ställa högre krav på vad som är en nyckelbiotop i nordvästra Sverige jämfört med övriga landet, är en följd av regeringsuppdrag och riksdagens tillkännagivande. När vi formellt fick uppdraget att inventera landets nyckelbiotoper i våras, stod det uttryckligen att ”i den metod som Skogsstyrelsen har utvecklat för nordvästra Sverige kommer hänsyn tas till de lokala och regionala förutsättningarna”. Jag har följt den politiska debatten nära i den här frågan och sammantaget med skrivningen från regeringen är det för mig inte rimligt att göra någon annan tolkning än att vi ska ställa högre krav på en nyckelbiotop i nordvästra Sverige. Den tolkningen känner jag mig mycket trygg med.

Jag har följt den politiska debatten nära i den här frågan och sammantaget med skrivningen från regeringen är det för mig inte rimligt att göra någon annan tolkning än att vi ska ställa högre krav på en nyckelbiotop i nordvästra Sverige. Den tolkningen känner jag mig mycket trygg med.

Om detta är något som får konsekvenser för certifieringen, så är det en fråga för FSC:s parter enligt den logik jag nyss beskrivit. En myndighet kan inte, ska inte och får inte lägga sig i arbetet i ett externt beslutsorgan där vi själva inte deltar. Exakt hur inventeringen i nordvästra Sverige ska gå till är ett arbete som vi precis har inlett i en viktig samverkansprocess med externa aktörer där även BirdLife ingår.

Contortatallen behövs för omställningen

Det stämmer som BirdLife skriver att vi föreslår en ändring i våra föreskrifter för anläggning av skog som innebär att contortatall ska bli möjlig att plantera även i södra Sverige. Vi ser löpande över vårt arbetssätt och föreskrifter, gärna i en bred samverkan. Det är viktigt inte minst i ljuset av att ny kunskap tillkommer och att vår omvärld ständigt förändras. Ska det bli möjligt med en ökad produktion av träråvara och bioenergi som en del i omställningen till ett fossilfritt samhälle, så är det rimligt att lyfta de möjligheter som finns och noggrant väga riskerna. Förslaget är nu ute på remiss.

Landar i motsatt slutsats

Tvärt emot slutsatsen som BirdLife drar, tror vi att detta ger förutsättningar att förstärka arbetet med certifieringen och förtydliga balansen mellan produktion och miljö. Oavsett om parterna i svenska FSC tar det ansvaret, eller om någon väljer att kliva av och missa chansen att vara med och påverka, så är det inte en fråga för Skogsstyrelsen att hantera.