Regeringen tvingas till kärnkraftsvänlig linje i Bryssel

Inom några veckor var det tänkt att EU-kommissionen skulle lägga fram förslagen till delegerad akt för hur och om kärnkraften ska kunna klassas som grön i taxonomin. Det finansiella regelverket, som är tänkt att verka styrande för hur finansiella investeringar i unionen ska se ut framöver, har därför än en gång seglat upp som politiskt hett stoff.

Delat Europa

På ena sidan återfinns en minoritet av länder som gärna vill se att EU-kommissionen lägger fram ett förslag på att kärnkraften ska inkluderas som en taxonomi-grön verksamhet. På den andra sidan återfinns en annan minoritet, som av olika anledningar anser att kärnkraften inte kan kvala in. I mitten återfinns samtidigt ett antal länder, som bland annat lyfter fram att det är viktigt att utarbetandet av taxonomikriterierna ska ske på vetenskaplig basis, vilket är det som uttrycks i grundförordningen. 

Nu sällar sig Sverige till den första gruppen, i alla fall genom den uppmaning som regeringen nu enligt EU-nämndens majoritet ska lyfta fram vid nästa veckas energiministermöte och veckans EU-toppmöte.

Agendan för mötena är egentligen vigd till att diskutera den pågående energipriskrisen, och ska bland annat behandla de åtgärder som EU-kommissionen lyft fram att medlemsländerna kan ta till i förra veckans meddelande.

– Det är riktigt att frågan inte är på agendan, men vi pratar om att en större energidiskussion ska hållas på mötena, och då är det passande att föra fram att vi anser att kärnkraften behöver den här platsen, säger han till Altinget.

Det finns ju ett antal parter som anser att det är fel att sätta ner foten i frågan, i och med att förordningen delegerat ansvaret vidare. Hur ser du på den kritiken? 

– Då säger jag att det är en politiserad process redan som det är. Då får man gräva där man står. Det finns olika uppfattningar kring hur EU-kommissionen ska gå vidare utifrån den forskningsrapport som tidigare i höstas pekade på att kärnkraften skulle kunna klassas som hållbar, och då är det viktigt att markera vad man tycker, säger Hjälmered.

En skenbar majoritet

Det är inte första gången som en kärnkraftsvänligare linje får gehör i EU-nämnden. M, KD, SD och L kan i och med att EU-nämndens sammansättning få en majoritet bakom sina initiativ på området, trots att partierna egentligen är i riksdagsminoritet, och har gjort så vid upprepade tillfällen tidigare under mandatperioden.

Löfven: Står inte på dagordningen

Men statsminister Stefan Löfven hävdar att han inte behöver följa EU-nämndsmajoriteten, särskilt med tanke på att frågan om taxonomin inte återfinns på den officiella agendan.
– Att då ta upp en fråga som inte står på dagordningen stärker inte Sveriges röst, det är mitt budskap. Och jag konstaterar också att den majoritet som finns här i EU-nämnden finns inte i Sveriges riksdag, där är den tvärtom, säger Stefan Löfven till Ekot och TT.

Om den linjen gäller även för Anders Ygeman och energiministermötet återstår att se. Energiministern återkommer inte på Altingets förfrågan under onsdagen. Vilken effekt som Sveriges ställningstagande får är än så länge oklart. EU-kommissionen annonserade under onsdagen att den tidigare tidsplanen spricker, för att man behöver överväga sitt förslag ytterligare.

Från de olika politiska lägren är det dock viktigt att vara tidigt ute, eftersom det är framför allt innan förslaget läggs som det finns en möjlighet att påverka utfallet. Lagstiftarna kan sedan nämligen endast rösta ner förslaget – och då krävs en svårnådd absolut majoritet.

– Vår förhoppning är att Sverige, tillsammans med andra länder, övertygande får EU-kommissionen att följa vår önskan. Vis av erfarenhet kring misslyckandet kring skogen i tidigare runda, tänker vi att snarare än att komma försent, så gäller det att tidigt bygga allianser nu, säger Lars Hjälmered.