Regeringen anklagas för passivitet i tung EU-förhandling
TAXONOMI. Läckta utkast till EU-regler för när en verksamhet kan klassas som grön väcker oro och irritation flera svenska branscher. Fortum kritiserar regeringen för att inte ha försvarat svenska intressen.
Foto: Fortum
Jacob Hederos
Redaktör och reporterEU:s lagstiftning ska ju reflektera och styra mot miljömässigt tuffa men också uppnåbara krav. Att ha parallella lagstiftningar med krav som i praktiken inte går att uppnå, det tror inte vi är vägen framåt.
Oscar Steen
Fortum
Jag vet inte vad regeringen har gjort i Bryssel, men trots att jag följer energifrågorna i Bryssel och Sverige noga har jag inget hört eller sett från regeringens sida.
Alarik Sandrup
Ordförande Svebio
Före årsskiftet ska EU fatta beslut om de första klassificeringsreglerna som bestämmer vilka verksamheter som ska ses som hållbara ur klimatsynpunkt, samtidigt som de inte anses orsaka signifikant skada ur
Här föreslås gränserna dras
Enligt ett tidigare utkast ska:
- Vattenkraften för att klassas som grön produceras på ett sätt som bland annat skyddar eller stärker de vattenlevande arterna i området och reducera de negativa effekterna av övergödning.
- För fordonssektorn är det styrande tekniska kriteriet ur klimatsynpunkt att ”avgasutsläppen” ska vara noll, samtidigt som det exempelvis finns en säkerställd återvinningskedja utifrån avfallshierarkin. För personbilstillverkare inträffar noll-utsläppsgränsen efter 2025, innan dess är den på 50 gram CO2 per kilometer, samtidigt som lastbilssektorn ska tillhöra kategorin ”lågutsläppsfordon eller nollutsläppsfordon” beroende på lastvikten. Gränserna upprör EU:s fordonsbransch ACEA, rapporterar Euractiv.
- Avfallsförbränningssektorn ingår inte i taxonomin, och kan därmed inte klassas som hållbar, men flera andra avfallshanteringstekniker har specificerade kriterier, bland annat att metangasutsläpp övervakas och minimeras.
- Inom jord- och skogsbruket är det framför allt på jordbrukssidan som det finns klarlagda kriterier, bland annat för odling av perenna grödor. Inom exempelvis återbeskogning saknades det i utkastet fortsatt fastlagda kriterier.
- Elproduktion- och distribution får inte ske ur ett livscykelperspektiv med utsläpp över 100 g CO2e per kWh för att kunna klassas som hållbar eller en övergångsteknik. Om det inte sker en förändring kommer den polska regeringen att rösta nej till förslaget, enligt Euractiv, då de hade önskat att naturgasinvesteringar skulle kunna leda dem bort från kolkraftberoendet. Det sker i arbetet inom taxonomin
Innan den 31 december 2020 ska EU-lagstiftarna enligt den övergripande överenskommelsenfrån i december förra året sätta de tekniska granskningskriterier för vilka verksamheter som kan anses bidra positivt till minskade klimatpåverkande utsläpp och klimatanpassningsåtgärder.
Dessa kriterier tas fram i en delegerad förordning, som lagstiftarna endast kan rösta ner i en kvalificerad majoritet.
Men kriterierna ska samtidigt också sätta upp ramar för att dessa verksamheter inte signifikant skadar fyra andra hållbarhetsmål inom taxonomin – nämligen;
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- övergång till en kretsloppsekonomi
- förebyggande och begränsning av föroreningar
- skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Under de kommande åren ska ytterligare tekniska kriterier tas fram för de resterande målen.
Tar sikte på 2050-målet
Målet är att taxonomin ska identifiera de ekonomiska verksamheter som ska finnas kvar i ett nollutsläppssamhälle efter 2050, för att därigenom göra det tydligare för finansiella aktörer vart investeringar bör riktas.
Från och med 1 januari 2022 ska alla finansiella aktörer följa taxonomins klimatregler när de redovisar innehållet i sina produkter. Alla bolag med fler än 500 anställda ska även redovisa omsättning, kapitalinvesterinar och operativa kostnader utifrån taxonomin. För resterande mål gäller kraven från 1 januari 2023.
Läs mer om taxonomin:
Miljö och Energi
