Nya EU-kliv ska ge grönare finanser

STORA SUMMOR. De allra flesta branschaktörerna lär få en hemläxa när kraven på öppenhet och redovisning av hållbarhetsrisker generellt nu höjs. Men även slutkonsumenter kan snart få mer verktyg för att reda ut sina sparportföljer.

Har du som många andra haft svårt att hitta rätt när du funderat över hur du ska placera dina besparingar mer klimatvänligt?

Utöver de många frivilliga initativ som finns på finansmarknaden sätts nu allt fler delar ihop för hur ett gemensamt EU-regelverk på området ska se ut. Två av de tre främsta lagförslagen på området har nämligen rotts i hamn de senaste veckorna, efter snabba förhandlingar som pågått mindre än ett år. Det tredje lagförslaget håller på att ta sig igenom lagstiftningsmaskineriet i Bryssel, men kommer inte att vara på plats före EU-parlamentsvalet i maj.

Läs mer: Förslagen las fram i maj 2018

I det kanske mest grundläggande regelverket sätts det nu transparenskrav på att alla kapitalförvaltare med fler än 500 anställda ska redovisa vilka hållbarhetsrisker som dels deras egna bolag står inför, dels vilken påverkan på olika social- och miljöfaktorer som deras innehav bedöms ha.

Målet är därigenom dels att begränsa möjligheterna till att ”greenwasha”, men också att ställa upp krav för dem som vill lyfta fram sina produkter som hållbara.

Öppenhet ska lägga grunden

Från miljöorganisationshåll beklagar man att inte alla finansaktörer omfattas, men överenskommelsen välkomnas generellt som ett viktigt första steg för att börja flytta över kapital. Den europeiska investeringsbanken bedömer att minst 180 miljarder euro per år behöver investeras för att EU ska kunna nå de egna utsläppsmålen till år 2030.

– I slutändan är det konsumenter och pensionssparare som kommer att gynnas, men kanske främst de mellanhänder och de finansaktörer som placerar pengar åt dem. Transparensen är en grundförutsättning för att kunna bedöma hållbarhetsarbetet, säger Jakob König på Sveriges konsumenter som leder Fair Finance Guide till Altinget och fortsätter:
– Men det är viktigt att veta att detta inte är en garanti för att allt som sägs även efterlevs i praktiken. I slutändan är det mycket som man redovisar själv.

Om någon då missköter sig, hur ska detta kontrolleras?
– Det kommer att utarbetas detaljerade instruktioner för hur det här regelverket ska efterlevas av de kontrollerande myndigheterna. Men det är en utmaning med hållbarhetsfrågor att de är så många och gråskaliga. Så det är svårt för regelverk att specificera i detalj vad som ska göras, säger Jakob König och fortsätter:
– Men det är viktigt att det här blir ett krav, för det finns nästan inga krav när det gäller hållbarhet och finans, utan allt är frivilligt. Det är frivilligt om man ska ta hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter, trots att man är delägare i ett företag som exempelvis kopplas till allvarliga övergrepp och förstörelse av klimatet. Transparenskrav är då där man börjar.

Konsumenter kan kräva klarhet

I en annan del av finansmarknaden har det också skett en förändring genom att redovisningskraven höjts för alla aktörer som tar fram finansiella produkter, såsom en fond. Magnus Emfel på Världsnaturfonden WWF har följt de förhandlingarna.

– Till skillnad från de ursprungliga förslagen, där det bara var lågutsläppsprodukterna som skulle behöva redovisa, så lyfter man nu fram att alla kapitalförvaltare ska redovisa hur hållbarhetsrisker påverkar deras portföljer finansiellt. Men har man en produkt som sägs skapa klimatnytta så ska man kunna redovisa i vilken grad den är i linje med Parisavtalet.

Kan jag som konsument märka detta?
– Det beror på hur engagerad man är. Många produkter kan vara komplexa, och särskilt så finansiella produkter. Men är du lite intresserad så ger det här regelverket möjligheter till att faktiskt få redovisning för hur en så kallad ”klimatsmart fond” eller produkt bidrar till klimatomställningen. Men man ska också kunna ställa frågor om egentligen vilken finansiell produkt som helst, och få en redovisning för på vilket sätt den här påverkas av eller bidrar till klimatarbetet, säger Magnus Emfel till Altinget.

Hemläxa att vänta i Sverige

Ur ett svenskt perspektiv bedöms transparenskraven som nu sätts på EU-nivå kunna nås av de större aktörerna på marknaden, men Jakob König tror att det framför allt är de som gör väldigt lite i dag som kommer att behöva göra en hemläxa. Redovisningskraven kommer däremot innebära mer arbete för de allra flesta i Sverige och Norden, bedömer Magnus Emfel.

– Utan att ha gjort den exakta analysen, så skulle jag tro att redovisningskraven gör att man måste redovisa en ny typ av information. Det är få som har rätt verktyg och kompetensen att göra det idag. Det innebär att det kommer att behöva ske en utveckling av hur man redovisar, gentemot exempelvis vetenskapliga klimatscenarier. Där kanske svenska och nordiska aktörer har ett litet försprång, om man redan har en öppenhet och har börjat fundera i de här banorna. Men jag vet av egen erfarenhet, efter att ha varit i dialog här, att det finns många frågetecken, säger Magnus Emfel och fortsätter:

– Man kan se detta på olika sätt. Dels kan det vara så att man behöver se hur man ska uppnå kraven. Men det andra sättet att se på detta är att många aktörer inser att man behöver den här typen av kunskap och redovisning för att själv kunna hantera materiella risker och möjligheter. Det handlar om en växande insikt om att vi behöver den här informationen för att kunna navigera i en föränderlig värld med klimatförändringarna som en av de främsta utmaningarna mot långsiktig ekonomisk stabilitet.

Miljömärkning lär dröja

Det tredje förslaget som dock inte ser ut att ros i hamn innan EU-valet är det som ska sätta ramarna för hur en miljömässigt och socialt hållbar ekonomisk aktivitet ska definieras. Klassificeringsramverket, som kallas taxonomin i sammanhanget, ska nämligen ligga till grund för hur bland annat en ”EU-miljömärkning” av finansiella produkter ska kunna se ut framöver.

– Allas dröm är det ska vara lika lätt som i matbutiken att kunna välja en hållbar finansiell produkt. Men det är ett tufft arbete, säger Jakob König.

Under förra veckan tog EU-parlamentets två miljö- och ekonomiutskott gemensamt sin ståndpunkt till förslaget och redan där märktes en stor splittring bland de politiska grupperna. Den ansvariga EPP-parlamentarikerns kompromiss med en grön kollega sköts ner av de kristdemokratiska och liberala grupperna. Det låg exempelvis på bordet att även miljöskadliga aktiviteter skulle definieras med något som i debatten liknats vid en så kallad ”brun stämpel”.

– Förslaget från kommissionen gick att leva med. Problemet var att de gröna och socialisterna i miljöutskottet ville lägga till en social dimension och inte bara lista investeringar som är hållbara utan också sådan som de anser är ohållbara. Det skulle försvåra investeringar generellt, säger M-parlamentarikern Christofer Fjellner i ett uttalande till Altinget. 

Parlamentet planerar att slutligt ta sin slutliga position i april, och inte heller medlemsländerna har ännu nått fram till en kompromiss mellan sig. Detta har fått den ansvariga kommissionären att ryta ifrån.

Kan gå längre än Nordiskt exempel

I frågan om en miljömärkning kan det ur ett nordiskt perspektiv dras paralleller till det kriterier för Svanen-märkta fonder som tagits fram. På den svenska marknaden är det 0,3 procent av fonderna som är Svanen-märkta, men diskussionerna på EU-nivå ser även ut att ställa kraven ännu högre. Detta skulle begränsa urvalet av fonder ytterligare.

– Men en effekt av taxonomin kan ändå bli att det blir lättare för alla finansiella aktörer att värdera hela sina portföljer, inte bara den ”gröna” delen, genom att de får ett riktmärke att styra mot. Det är centralt, eftersom omställningen kräver en förflyttning av alla tillgångar på marknaden, inte bara att den gröna nischen blir lite grönare och något större, säger Magnus Emfel. 

Forrige artikel Generaldirektör invald i akademi Generaldirektör invald i akademi Næste artikel Mer till klimatet i EU:s stora forskningsprogram Mer till klimatet i EU:s stora forskningsprogram
Skogsstyrelsen varnar för miljömål utom räckhåll

Skogsstyrelsen varnar för miljömål utom räckhåll

BUDGETEN. Möjligheten att nå uppsatta mål för skydd av skog skjuts ytterligare på framtiden när Skogsstyrelsens anslag sänks under nästa år. Men regeringen kallar det ändå för en satsning.