Så här har vi gjort kandidattestet

Altinget har ett löpande samarbete med valforskare i Danmark, där vi hjälper varandra med kunskap och metoder kring kandidattester. Vi är också medlemmar i det europeiska forskningsnätverket ECPR Research Network on Voting Advice Applications, ett europeiskt vetenskapligt nätverk bestående av europeiska aktörer, forskare och studenter som alla arbetar med kandidattester och partitester som forskningsområde. Nätverket träffas årligen. Altinget har även anordnat den årliga innovationsworkshopen för europeiska kandidattestproducenter sedan 2018.

Vad är kandidattestet?

Altingets kandidattest är ett datajournalistiskt verktyg där du kan se vilka politiker du håller med mest genom att förhålla dig till ett antal politiska ståndpunkter som också kandidaterna har besvarat.

När du har skrivit in ditt svar matchas du mot och kan jämföra dina svar med kandidaternas svar. På så sätt kan kandidattestet ge dig en indikation på vilka kandidater du håller med – eller inte håller med. Testet ger dig även en möjlighet att läsa mer om kandidaterna, deras hjärtefrågor och lite om deras bakgrund med mera.

För Altinget är det viktigaste med kandidattestet inte att bestämma åt dig vilken kandidat du ska rösta på, utan att du som väljare genom att ta testet får mer kunskap om valet, om de aktuella politikområdena och om kandidaterna och deras attityder. Vi rekommenderar därför att du använder kandidattestet för att orientera dig och lära dig mer om både dina egna åsikter och om politikernas, snarare än att se kandidattestet som en sanningsmaskin som talar om för dig vad du ska rösta på.

Vi uppmuntrar dig därför att bekanta dig med politikernas kandidatprofiler, där du kan läsa mer om politikernas bakgrund och deras viktigaste frågor. På så sätt kan du förhoppningsvis lära dig mer om vem du vill rösta på i valet och om du vill personrösta. Vill du inte det finns här även profilsidor för partierna, som även de har fått svara på testet för partiet som helhet.

Hur vi använder dina uppgifter

När du gör kandidattestet lagras inga uppgifter om dig. Oavsett hur många gånger du trycker eller vad du fyller i kan vi inte spåra vilka svar du har lämnat. Allt är anonymiserat. Det enda vi sparar är antalet gånger svaren har klickats för att kunna analysera hur vi kan bli bättre på att formulera bra påståenden till nästa gång.

Vi lagrar också en cookie i din webbläsare. Detta för att förbättra din användarupplevelse under kandidattestet – så att du till exempel inte behöver fylla i samma test två gånger. Den är inte kopplad till reklam, analys av ditt beteende på webbplatsen eller till andra funktioner, utan den finns där enkom för användarupplevelsens skull.

Så utvecklar vi innehållet i testet

Altinget utvecklar och samlar in innehållet i kandidattestet – inklusive formulering av påståenden, informationstexter samt urval av datapunkter för kandidatprofilerna. Vi står även för insamling av svar från kandidaterna. Under arbetet med innehållet samverkar vi både med sakkunniga på olika politikområden och vi testar även frågorna mot partierna och kandidaterna samt hämtar in och lyssnar på synpunkter från erfarna undersökare.

Utöver tekniska, teoretiska och språkliga krav tittar vi på om påståendena är aktuella, om de ger resultat som sprider jämnt över de politiska skiljelinjerna och om de är begripliga och kan förstås på ett likvärdigt sätt av både väljare och kandidater. Altinget har inte någon politisk hållning eller ideologisk hemvist och därmed inte heller några synpunkter på vem man ska rösta på eller vilka kandidater som ska bli valda.

Det är viktigt att betona att kandidattestet endast består av ett urval sakfrågor. Alla politikområden som är relevanta och aktuella i ett val får aldrig plats i en valkompass, helt enkelt för att det skulle bli en alltför lång lista. Det finns också frågor som sorteras bort till exempel för att de inte skapar en tydlig spridning mellan partierna, eller för att ämnet är för komplext för att passa in i kompassformatet.

Altinget ansvarar även för att formulera de bakgrundstexter som ger kontext och information kring frågorna i kandidattestet. Detta görs i samarbete mellan vårt kandidattestteam, våra redaktörer och genom research och informationsinhämtning från såväl från myndigheter, sakkunniga inom akademin och politiken.

Insamling av svar från kandidater och partier

Altinget samlar in svar från alla kandidater i de partier som finns representerade i parlamentet. Det är dock viktigt för oss att betona att alla kandidater som bjuds in inte nödvändigtvis väljer att delta. Du matchas alltså enbart mot de kandidater som har valt att delta och kan endast få upp dessa i dina matchningsresultat.

Det är också viktigt för oss att betona att kandidaterna själva är ansvariga för de ståndpunkter de har uttryckt. Alltinget har inte fungerat som redaktionell mellanhand, utan de motiveringar och fritextsvar du ser från kandidater är deras egna. De åsikter och hjärtefrågor som kandidaterna själva lyfter fram är deras egna val och dessa presentationer kan komma att avvika från hur kandidaterna sedan besvarar kompassfrågorna – eller från hur de kan komma att rösta i parlamentet senare.

Så räknar vi ut resultatet i testet

Kandidattestet består av ett antal politiska ståndpunkter som du som tar testet kan hålla med om eller inte hålla med om. När du besvarar alla frågor beräknas avståndet mellan ditt och kandidatens svar för varje fråga mellan fyra olika svarsalternativ. Avstånden för varje fråga läggs ihop och ju mindre det samlade avståndet är mellan dig och kandidaten, desto högre upp på listan kommer kandidaten i ditt resultat. På så sätt bestäms vilka kandidater som ligger högst upp i resultatvyn.

I Altingets kandidattest har du även möjlighet att markera vilka av frågorna i testet som är särskilt viktiga för dig i valet. Testet kan därmed ta hänsyn till om det finns några frågor som har större betydelse för dig än andra när du ska rösta.

Om du väljer att markera en fråga som ”särskilt viktigt för mig” och ditt svar matchar med en kandidats svar så räknas detta påstående en extra gång i beräkningen av resultatet. Om det dessutom visar sig att kandidaten liksom du har markerat frågan som särskilt viktig räknas påståendet ännu en extra gång. Således kan du bli extra enig – eller extra oenig – med en kandidat, genom att markera de frågor som är särskilt viktiga för dig.

Avståndet mellan dig och en kandidat i en valkompass kan beräknas på många olika sätt. Här nedan förklarar vi varför vi har valt att använda en 5-gradig skala och varför vi har valt att dölja mittsteget (”varken enig eller oenig”). Vi förklarar också varför vi har valt att använda heltal, samt skälet till att vi har valt den så kallade Manhattan-avståndsberäkningen. En beräkningsmetod som vi kallar 5-minus-1-metoden.

Därför har vi valet en skala med fem steg

Svaren i kandidattestet fördelas på en femgradig skala med fyra svarsalternativ. Det mellersta svarsalternativet är dolt, vilket innebär att det ur beräkningshänseende finns ett tvåsiffrigt avstånd mellan svarsalternativen ”håller inte med” och ”håller med”:

Anledningen till att vi inte använder en fyrgradig skala är att avståndet mellan ”Håller delvis med” och ”Håller delvis inte med” då skulle vara detsamma som mellan ”Håller delvis med” och ”Håller helt med” (som annars är på samma sida av mitten).

En fyrstegsskala med samma avstånd mellan alla värden skapar två problem:

1. För det första kommer det att kännas ologiskt att vara lika nära en kandidat som tycker det motsatta, som en kandidat som har samma åsikt, fast starkare. Vår bedömning är att det är viktigt i modellen att man blir mer enig med en kandidat som har en åsikt i ”samma riktning” som en själv (directional model), snarare än att vikt enbart läggs vid hur nära du är vederbörandes åsikt (proximity model).

2. För det andra kan det bli fördelaktigt för en kandidat att svara strategiskt med svarskategorierna "håller delvis med /håller delvis inte med", eftersom de alltid kommer att vara närmast användarens svar – även med ett värde på andra sidan mitten.

Vi kunde också ha valt att ha ett ännu längre avstånd mellan ”håller delvis med” och ”Håller delvis inte med”. Vi kunde ha valt en sjugradig skala där de tre mittersta alternativen var dolda.

I denna modell har våra simuleringar visat att de två svarsalternativen ”håller delvis med” och ”håller delvis inte med” kommer så nära varandra att de mellersta alternativen knappt ger utslag. Nyttan av att ha fyra val är alltså mycket liten, eftersom nyanserna försvinner.

Detta är också skälet till att vi har valt fyra svarsalternativ i stället för bara två. Vid fyra möjliga alternativ har kandidaterna möjlighet att uttrycka mer nyanser i sin inställning till en fråga än vid bara två möjliga svar. Med fyra alternativ kan vi ge en mer exakt matchning mellan användare och kandidat, eftersom antalet svarskombinationer blir betydligt fler. Därför har vi valt en femgradig skala, då vi anser att det ger den bästa fördelningen mellan kandidaterna.

Varför inget ”Varken eller”?

I tidigare val har Altingets kandidattest erbjudit fem möjliga svar, där ett mer neutralt mitten-svarsalternativ har varit ”varken eller”. Det finns flera orsaker till att vi har valt att dölja detta svarsalternativ.

För det första är det inte entydigt varför kandidater eller väljare som gör testet väljer att använda detta svar. Det neutrala svarsalternativet kan tolkas som både ”ingen åsikt”, ”vet ej”, ”status quo”, ”både/och”, ”varken eller”, ”mittemellan”, ”det beror på” eller många andra saker. Tolkningsbarheten i sig gör matchningar mer osäkra och försämrar resultatens kvalitet.

För det andra ger det neutrala svarsalternativet ännu större möjlighet att komma närmare alla andra svar och minimerar maxavståndet till andra svar. Detta kan användas strategiskt av kandidater för att få fler matchningar.

För det tredje, genom att dölja detta neutrala svarsalternativ blir svaren också mer riktningsbestämda (directional model), vilket som nämndes ovan blir mer logiskt i förhållande till politiska ståndpunkter.

Val av metod för avståndsberäkning 

Det finns två olika grundläggande metoder för att mäta avståndet mellan två åsiktsmätningar. Den enklaste metoden kallas Manhattan (även kallad ”City block” och ”Taxi cap”), på grund av hur avståndet ser ut i ett tvådimensionellt koordinatsystem. Manhattan arbetar med det numeriska avståndet mellan heltal för att hitta det samlade avståndet för en lista med svar.

Den andra metoden kallas den Euklidiska metoden (efter filosofen Euklides). Den här metoden lägger inte ihop alla tal som heltal, utan tittar i stället på den kortaste vägen mellan de olika positionerna i ett koordinatsystem.

Vi har valt Manhattan som beräkningsmetod av olika anledningar.

1. Manhattan är i allmänhet lättare att förklara och lättare att förstå. Den är också mer utbredd när det gäller heltal.

2. Med den euklidiska metoden kan det uppstå situationer där samma avstånd med numeriska tal ändå kan ha två olika avstånd.

3. Fördelningen av matchningar blir jämnare mellan kandidaterna än när man använder euklidisk avståndsberäkning. Således har fler kandidater möjlighet till fler matchningar med Manhattanmetoden.

Hur beräknas partiernas svar?

I Altingets kandidattest visar vi inte bara hur mycket du matchar kandidaternas åsikter. I resultatvyn kan du också jämföra din position med partierna. Anledningen är att vi tror att detta stärker möjligheten för användare att förstå var de befinner sig i ett politiskt spektrum, eftersom kandidaterna ibland kan ha väldigt olika åsikter.

Partiernas ståndpunkter samlas in på samma sätt som kandidaternas, med skillnaden att partierna inte svarat på frågor om hjärtefrågor eller personliga frågor, utan bara besvarat kompassfrågorna.