Debatt

"Kvotplikt kan skapa marknad för återvunna näringsämnen"

DEBATT. Miljömålsberedningen föreslår att fosfor och kväve ska återföras till matproduktion i stället för att slösas bort eller i värsta fall hamna i haven. Nu gäller det att utnyttja enigheten till skarp lagstiftning, skriver representanter för Ragn-Sells.

"Kanske viktigast av allt: Beredningen föreslår att Sverige ska verka på EU-nivå för kvotplikt, så att en viss andel av mineralgödsel måste bestå av återvunnen råvara."
"Kanske viktigast av allt: Beredningen föreslår att Sverige ska verka på EU-nivå för kvotplikt, så att en viss andel av mineralgödsel måste bestå av återvunnen råvara."Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Anna Lundbom
Marknadschef, Easymining (innovationsbolag inom Ragn-Sells)
Anders Kihl
Forsknings- och utvecklingschef, Ragn-Sells
Pär Larshans
Hållbarhetschef, Ragn-Sells och expert knuten till Miljömålsberedningen


I sin debattartikel i Altinget den 15 januari beskriver Miljömålsberedningens ordförande Emma Nohrén och ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier sina förslag för en bättre havsmiljö. Det är andra gången alla partier i den sittande riksdagen undertecknar en debattartikel tillsammans – en unik enighet som ger hopp om verklig förändring.

Beredningens runt 100 förslag kan sammantaget utgöra grunden för en ny havspolitik. Hur debattartikeln är upplagd är därför viktigt: Överst på listan över fokusområden kommer ambitionen att skapa cirkulära flöden för fosfor och kväve, två näringsämnen som är helt avgörande för vår matproduktion men som bidrar till övergödning om de hamnar fel.

"Centrala i kampen"

Det är helt rätt prioritering. Så sent som i början av januari kom ett FN-utspel som tydligt pekar ut de viktigaste näringsämnena fosfor, kväve och kalium som centrala i kampen mot hunger, övergödning och klimatförändringar. ”Det är dags att förändra hur vi producerar och konsumerar, inklusive att sänka klimatutsläppen”, sa FN:s generalsekreterare António Guterres och kallade fosfor för ”grunden till allt liv”. Nu bjuder generalsekreteraren in till UN Food Systems Summit i höst, ett globalt toppmöte som tar ett rejält grepp om hela frågan.

Goda förutsättningar

När nu Miljömålsberedningen har samlat alla partiers stöd borde möjligheterna att klubba ambitiösa krav vara mycket goda.


Ragn-Sells

Fosfor finns redan i dag bland de 30 ämnen som EU listar som kritiska råvaror, ämnen vi inte klarar oss utan men där tillgången är hotad. Även FN pekar på att vi kan stå inför en allvarlig bristsituation inom överskådlig framtid. Redan vid valet 2018 gjorde vi på miljöföretaget Ragn-Sells en kartläggning som visade att två tredjedelar av den nyvalda riksdagen var för lagkrav på återföring av fosfor ur avloppsslam, bara sju procent motsatte sig.

När nu Miljömålsberedningen har samlat alla partiers stöd borde möjligheterna att klubba ambitiösa krav vara mycket goda.

Reningsverk till resursverk

Den fosfor och kväve som produceras av reningsverken måste komma till nytta och ersätta jungfrulig fosfor från gruvbrytning och kvävegödning som produceras med stora mängder fossil energi. Bara då kommer vi också åt klimatproblemet, vilket också är en bärande del i Miljömålsberedningens betänkande. Svenskt vatten, branschorganisationen för Sveriges VA-organisationer, vill göra reningsverken till resursverk som producerar fosfor och kväve på ett cirkulärt sätt – ett framsynt ledarskap som ger goda förutsättningar för att skapa en ny, hållbar försörjning av näringsämnen till jordbruket.

Åtgärder som måste prioriteras

Kanske viktigast av allt: Beredningen föreslår att Sverige ska verka på EU-nivå för kvotplikt, så att en viss andel av mineralgödsel måste bestå av återvunnen råvara. Det är alltså samma mekanism som används för att exempelvis gradvis öka andelen förnybar råvara i bränslen. Detta skulle göra stor nytta för att skapa en fungerande marknad för återvunna näringsämnen som fosfor, kväve och kalium.

Den breda enigheten bakom förslagen skapar ett unikt tillfälle att skapa nya styrmedel som leder till cirkulära flöden. Men det är långt kvar, och därför vill vi peka på några åtgärder som behöver prioriteras särskilt.

  • Verka genom EU. Förslaget om kvotplikt är utmärkt och behöver lyftas i Bryssel som en viktig lösning, såväl av regeringen som svenska EU-parlamentariker. Samtidigt finns fortfarande EU-lagstiftning som sätter käppar i hjulet för cirkulära flöden och behöver ändras. Exempelvis får fosfor, kväve och kalium som återvunnits ur avfall med Ragn-Sells och Easyminings teknik inte säljas som mineralgödsel inom EU, trots att kvaliteten och renheten är högre än hos gruvbruten kadmiuminnehållande råvara från Marocko. Kvalitet, inte ursprung, måste bli avgörande så att inte återvunnen råvara stoppas eller missgynnas.

  • Tuffa krav på återföring. Lagkrav är avgörande för att de stora mängder fosfor och kväve vi redan har i reningsverkens strömmar ska komma till maximal nytta i matproduktionen. En utredning föreslog i fjol krav på 60 procents återvinning av fosforn i avloppsslam. Regeringen bör titta på Tyskland, som klubbade sina krav för flera år sedan, och lägga fram en proposition med tuffare krav än så.

Använd tekniken i stor skala

De tekniska lösningarna för att skapa de cirkulära flöden av näringsämnen som Miljömålsberedningen efterlyser finns i dag. Nu är det upp till regering och riksdag att gå vidare med beredningens väl förankrade förslag och se till att tekniken används i stor skala. Att representanter från alla riksdagspartier vill gå i bräschen för cirkulära lösningar ger hopp för såväl haven som klimatet.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00