Pressat Rumänien kämpar för miljölinje i CAP

CAP. Förhandlingarna om reformen av flaggskeppen i jordbrukspolitiken går framåt, men det är oklart om ministerrådet kan enas om delar av reformen redan i juni. Bland annat är det EU-kommissionens förslag på utökade miljövillkor för alla stödutbetalningar som möter motstånd.

Det rumänska ordförandeskapet i ministerrådet börjar gå in på sluttampen och det finns förhoppningarna om att hinna placera en fin fjäder i hatten. Målet är att kunna bena ut ett kompromissbud mellan medlemsländerna till flera delar av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2021-2027.

Att ta fram en ståndpunkt kring faktiska summorna i stödpolitiken är inte aktuellt, eftersom de hänger ihop med de parallella flerårsbudgetsamtalen. Men en position till den omstöpning som föreslås av miljöreglerna är bland annat i fokus för den ”partiella överenskommelse” som eftersträvas.

Läs mer: Kommissionen vill se grönt omtag i den gemensamma jordbrukspolitiken

Men i korridorerna under gårdagens ministerrådsmöte i Bryssel var tongångarna något skeptiska till att det ska kunna gå vägen. I vågskålen ligger inte bara Rumäniens prestige som ordförande, vilket jordbruksministern påpekade när han mötte pressen efter mötet.

– Jag är inte bara hoppfull om att vi ska kunna målet, vi har ett riktigt bra tillfälle att nå detta. Det är också något som lantbrukarna förväntar sig. När vi satte detta som vårt mål som ordförande, så tänkte vi just på användbarheten för lantbrukarna. Vi behöver kunna säga till dem att detta är grunderna för politiken mellan 2021-2027 nu, sa ordförandelandet Rumäniens Perte Daea och fortsatte:

– Det är snart bara ett år kvar. Vi måste höja hastigheten, samtidigt som vi lyckas ta fram kompromisserna.

Det är dock inte första gången som EU-politiken har svårt att fastställa ramarna för lantbrukspolitiken. Även vid förra tillfället gick förhandlingarna över tiden, vilket skapade osäkerhet på marknaden.

Vattendelare under uppsegling

Under tisdagens möte hos ministrarna låg den del i förordningen som ska sätta ramarna för det nationella genomförandet av de planerade gemensamma målen i fokus, de så kallade strategiska planerna (se faktaruta).

Men samtidigt lades också nya kompromissförslag fram till resterande delar av förordningen, bland annat den ”gröna arkitektur” som kommissionen föreslagit för att se till att skapa mer miljönytta med jordbrukspolitiken.

– De går i rätt riktning, men det finns fortfarande inte nya texter på de två områdena där det är en del kvar att diskutera, säger departementsrådet Lars Olsson på näringsdepartementet till Altinget.

En av de två områdena rör frågan om hur lantbrukarna ska leva upp till vissa miljögrundvillkor för att ens kvalificera sig för att ta del av några av de generella stöden i den större ”första pelaren” av jordbruksstöden (se faktaruta).

Läs mer: Höjda grundvillkor beskrevs som ”greenwash”

Enligt Världsnaturfonden WWF:s jordbrukspolitiska expert i Bryssel, som inte hunnit se de senaste utkasten till ståndpunkt, är det – något förenklat – två läger i samtalen.
– I det ena lägret, främst representerat av bland annat Tyskland och delvis också Spanien, accepteras de förslag till stärkta miljövillkor som kommissionen har lagt fram. De menar att det påvisar att jordbruksstöden kan göra mer miljö- och klimatnytta, vilket samtidigt kan motivera varför en fortsatt stor andel av hela EU-budgeten ska gå till jordbruksstöd, säger Jabier Ruiz Mirazo på WWF till Altinget och fortsätter:

– I det andra lägret, som är mer liberalt inställt, återfinns främst Nederländerna, men också Sverige, Danmark och till och med Frankrike. De är mer negativt inställda till höjda grundvillkor, eftersom de inte vill lägga på mer regelkrav på lantbrukarna. De vill istället fortsätta med mer riktade miljöstöd som du som lantbrukare ska kunna ansöka pengar ur.

Läs mer: Miljöutskottet i parlamentet skärpte kraven – Jordbruksutskottet sänkte dem

Hur stora åsiktsskillnaderna är i frågan om miljöstyrningen är oklart. Planen är nu att  det rumänska ordförandeskapet ska inleda bilaterala förhandlingar om bland annat grundvillkoren med de länder som man anser behöva få ombord för att få kompromisserna på plats när ministrarna samlas igen i mitten av juni.

– Ambitionen är att man ska komma dit. Men det är osäkert. Flertalet länder, bland annat Sverige, menar att det återstår många tekniska frågor som behöver lösas ut, säger Lars Olsson, som dock inte kan gå in mer i detaljerna på grund av den pågående förhandlingen.

Läs kommissionens förslag om "förhöjda grundvillkor" här.

Beslutskedja: EU:s framtida jordbrukspolitik

19/2
2018
25/5
2018
4/6
2018
10/1
2019
21/2
2019
4/4
2019
16/5
2019

Forrige artikel De vinner Miljömålspriset 2019 De vinner Miljömålspriset 2019 Næste artikel Synen på GMO-odling splittrar S och MP Synen på GMO-odling splittrar S och MP
Samtal med Bryssel om svenskt stöd till vindkraft

Samtal med Bryssel om svenskt stöd till vindkraft

STATLIGT STÖD. Energiminister Anders Ygeman (S) kan inte säga när regeringen uppfyller löftet om statligt stöd till den havsbaserade vindkraften. Men de inledda samtalen med EU-kommissionen är ett steg på vägen.