Heta känslor när Jök-förslagen tas emot

REAKTIONER. S+MP+C+L-planen att införa en avfallsförbränningsskatt nästa år får flera organisationer att koka av ilska. Men i övrigt får regeringsöverenskommelsen många tummar upp för sin miljö- och klimatpolitik.

Kommer mer avfall hamna här framöver? Meningarna går isär. <br>
Kommer mer avfall hamna här framöver? Meningarna går isär.
Foto: Miguel Riopa/European union
Jacob Hederos

Med ett digert paket av åtgärder föreslås flera omvälvningar på miljö- och klimatområdet under de kommande åren i den regering som MP och S ska leda efter att ha nått en överenskommelse med C och L. Och som väntat är åsikterna delade.

Läs mer: Skogsfrågorna centrala i överenskommelsen, enligt Lööf

Energiföretagens Erik Thornström är exempelvis mycket positiv till att det ska skapas investeringsstöd för testanläggningar för att fånga in och skapa minusutsläpp, då det kan vara aktuellt för fjärrvärmebranschen och exempelvis anläggningar som Värtaverken i Stockholm att installera CCS-anläggningar.

– Det har gjorts bedömningar på att potentialen kan vara så stor som fyra miljoner ton utsläpp på årsbasis, så det finns stora volymer där som skulle kunna materialiseras, säger Erik Thornström till Altinget.

Sopskatt utan miljöstyreffekt?

Vi tycker att förslaget ska skickas i papperskorgen

Erik Thornström
Energiföretagens styrmedelsansvarige om avfallsförbränningsskatten

Men branschorganisationen är också irriterad över att avfallsförbränningsskatten föreslås införas i budgeten år 2020.

– Det är mycket beklagligt. Vi kan inte ställa upp det här som ett så kallat miljöstyrande styrmedel, säger Erik Thornström.

Skatten, som förespråkas av bland andra C, KD och MP, har utretts under S+MP-regeringen, men fick omfattande kritik från remissinstanserna. De miljöstyrande effekterna bedöms som svaga även av utredaren.

– Vi tycker att förslaget ska skickas i papperskorgen. Men att vidta åtgärder på området är absolut något som behövs, men vi tror att större effekt skulle kunna uppnås om vi sätter in åtgärderna tidigare och högre upp i avfallshierakin, så att vi kan minska mängden osorterat avfall redan där. Där hjälper vi gärna till med att ta fram förslag, säger Erik Thornström.

Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt försvarar dock planerna, och riktar viss kritik till slutsatsen i utredningen att det inte skulle uppnås en miljöstyrande effekt.

– Jag tycker att den är lite för snabb med att landa i de slutsatserna. Den missar delvis syftet med att skicka prissignaler åt båda hållen, säger Tovatt och utvecklar:

– Det ena är att skapa incitament att i ett tidigare skede ta vara på det som slängs. Det andra är att gentemot värmekunden se till att man inte slösar i onödan.

Nu inleds arbetet med att ta fram ett slutligt förslag till skatten som ska läggas fram i höstbudgeten. Tovatt säger dock att de absolut är öppna för att förändra förslaget.

– Vi vet att fjärrvärmen har en massa positiva systemeffekter, som är bra. Men vi vet också att det i grund och botten inte är särskilt smart att bränna upp saker som vi kan ta till vara på. Men vi i MP är absolut öppna för att titta på alternativ och är inte låsta vid en modell. Det viktiga är att vi får till en miljöstyrande effekt.

Fossilbilsförbud anses ogenomtänkt

En annan organisation som är kritisk till avfallsförbränningsskatten är biobränsleproducentföreningen Svebio. Svebio anser även att planen på att införa ett försäljningsförbud av diesel och bensinbilar till år 2030 är ogenomtänkt.

– Minskningen av klimatpåverkan från vägtrafiken måste istället ske genom att fasa ut de fossila drivmedlen, säger Svebios vd Gustav Melin i ett uttalande.

Flera Alliansförslag bäddar för framgång

Hos oppositionen på högersidan är tongångarna inte nådiga. Men flera av förslagen som i överenskommelsen går även att hitta i Alliansens valmanifest. Det gäller exempelvis den obligatoriska inblandningen av biobränsle och klimatstyrande start- och landningsavgifter för flyget.

Läs mer: Kan Alliansens flygförslag genomföras?

Men Maria Malmer Stenergard hos Moderaterna återkommer inte till Altinget med svar på frågan om vilka av förslagen som partiet skulle kunna ställa sig bakom.

– Vi hade hellre velat se alliansens gröna borgerliga reformpolitik bli verklighet, nu ser det ut att bli ett steg tillbaka till symbolpolitik och att effekterna av klimatpolitiken mäts i spenderade kronor istället för sänkta utsläpp, säger Malmer Stenergard i ett uttalande.

Vid en genomgång av reformförslagen som ligger på bordet så återfinns de flesta av de konkreta förslagen exempelvis även i KD:s egen partiagenda. De stora skillnaderna ligger i att de vill avskaffa flygskatten innan de nya åtgärderna är på plats, samt att de inte har samma agenda i ålfiskepolitiken. Istället för att försöka köpa tillbaka ålfiskerätter som nu planeras, vill KD göra det möjligt för generationsövertagande av fiskerätterna.

Läs mer: Större enighet bakom flera miljöförslag

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen säger i ett uttalande tror inte på förslagen.
– Det är svårt att utläsa vad som blir konkret politik men jag tolkar skrivningarna som att vi kan förvänta oss fortsatt miljardrullning på olika ineffektiva klimatprojekt, återinförande av ineffektiv beskattning på flyget och att bränslepriserna kommer att stegras ytterligare. Sannolikt kommer man att försöka hämta hem skattebortfallet av sänkta inkomstskatter genom införandet av nya skatter som påstås föra med sig en miljönytta. Vi lär få se ännu mer av dyr plakatpolitik på miljöområdet de närmaste tre åren.

Hos oppositionen på andra sidan är Vänsterpartiets Jens Holm generellt positivt inställd till förslagen på energi- och klimatområdet.
Som ordförande i Trafikutskottet menar han dock att fler åtgärder krävs för att nå de egna målen i transportsektorn.
– Det är exempelvis glädjande att förbudet mot att sälja diesel- och bensinbilar kommit med, även om det är fem år senare än vad vi föreslagit i vårt valmanifest. Men det kommer att krävas mycket mer än vad som står i de här förslagen, vilket visar att regeringen kommer att behöva förhandla med oss.

Tillräckligt för klimatmålen?

Frågan är om det samlade paketet av åtgärder är tillräckliga för att sätta den svenska utsläppsminskningsbanan i fas med de egna målsättningarna. Flera skeptiska bedömningar har fällts av kommentatorer efter överenskommelsen.

Läs mer: Sveriges klimatutsläpp minskar för långsamt

Men Lorentz Tovatt (MP) sticker ut hakan och tror att åtgärderna kan vara tillräckliga.
– Vi la ju en grund under förra mandatperioden. Om man tittar på Naturvårdsverkets prognoser så visar de att vi når mycket närmare målen med den politik vi drev igenom, och med överenskommelsen skärper vi det ytterligare, säger Tovatt och fortsätter:
– Det borde vara så att man faktiskt helt kan sluta det här gapet. Det återstår att se såklart och våra myndigheter får göra den analysen, men min analys är ändå att det här tar oss närmare våra klimatmål.

Från miljöorganisationen Världsnaturfonden WWF:s perspektiv så är dock analysen en annan, även om WWF anser att överenskommelsen tar många ytterligare steg i rätt riktning, särskilt jämfört med M-KD-budgeten.

– Om man fokuserar på det närmaste målet, på transportsidan till 2030, så måste vi se utsläppsminskningar på 25-30 procent den närmaste mandatperioden. Och även med de tillägg som vi har sett i den här överenskommelsen så är vi inte ens i närheten av att leva upp till det, säger talespersonen Madeleine van der Veer.

Hon lyfter även frågan hur de andra delarna av den statliga politiken samverkar med klimatmålen.
– Om man ser till de andra budgeterna, såsom finans, infrastruktur och så vidare, så ser man ju inte någonting som tyder på att man ska prioritera om i transportarbetet för att inte ytterligare bygga ut för den mängd transporter som är på gång. Jag tänker exempelvis på utbyggnaden av motorvägar och andra åtgärder som exempelvis befäster det här motorburna samhället.

Centerpartiets Rickard Nordin vågar inte göra en bedömningen av effekterna av förslagen i relation till 2030-målet.
– Det är ett rejält kliv framåt. Sen måste man kolla vidare, för det är ju svårt att veta vilken effekt exempelvis ett förstärkt bonus-malus-system får innan folk börjar köpa fordon i det nya systemet, säger han.

Dokumentation

Fler reaktioner på överenskommelsen

Svenska Naturskyddsföreningen välkomnar flera av förslagen - men beklagar att "den utökade nyckelbiotopsinventeringen i skogen inte återupptas"

Tankesmedjan Fores VD: ”Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden behöver”

Listan fylls på kontinuerligt. Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas riksförbund och Svenskt flyg kunde inte nås för en kommentar eller ville inte kommentera utfallet före statsministeromröstningen.

Sveriges klimatmål

  • Utsläppen i transportsektorn ska vara 70 procent lägre år 2030, relativt nivåerna 2010.
  • Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045, vilket i praktiken innebär att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än 1990, samt att resterande utsläpp kan täckas fullt eller till viss del av kompletterande åtgärder.
    Källa: Naturvårdsverket

 


Nämnda personer

Gustav Melin

Senior rådgivare BKtech
Agronom med växtodlingsinriktning (Sveriges lantbruksuniversitet, 1988)

Jens Holm

Styrelseordförande Stockholms hamn AB
Fil. mag i sociologi (Uppsala uni., 1996)

Lorentz Tovatt

Tidigare riksdagsledamot (MP)
Gymnasieutbildning

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00