Fjällnära skog: Kammarkollegiet och Skogsstyrelsen gör halt

SKOGSPROCESS. Kammarkollegiet och Skogsstyrelsen överklagar inte domarna om skogsägarens rätt till ersättning för fjällnära skog till Högsta domstolen.
– Det är inget annat än en stor lättnad, Anders Pettersson, företrädare för Sorsele övre allmänningsskog och Tärna Stensele allmänning till Altinget.

– Alla berörda aktörer har nu fått normbildande domar att förhålla sig till, säger Gunnar Larsson, generaldirektör vid Kammarkollegiet, i ett pressmeddelande.
– Alla berörda aktörer har nu fått normbildande domar att förhålla sig till, säger Gunnar Larsson, generaldirektör vid Kammarkollegiet, i ett pressmeddelande.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Johanna Alskog

En stor lättnad, så beskriver Anders Pettersson från Sorsele övre allmänningsskog och Tärna Stensele allmänning, måndagens besked från Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet.

– Äntligen är den här segslitna processen i land. Vi var lite osäkra på hur Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet skulle göra, men samtidigt så var domen från Mark- och miljööverdomstolen så tydlig, säger Anders Pettersson.

Myndigheterna låter alltså Mark- och miljööverdomstolens dom, som rör fem olika fall, att bli vägledande för att hantera frågorna om avverkning i fjällnära skog – det vill säga när en markägare nekas tillstånd att avverka i fjällnära skog på grund av höga naturvärden. Domen slår fast att det är fråga om pågående markanvändning – skogsbruk – och att markägaren därför har rätt till ersättning, 125 procent av skogens marknadsvärde.

Skogsstyrelsen ville veta

Enligt Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist har det aldrig handlat om att vinna eller förlora, utan att få veta vad som gäller i en betydelsefull fråga. Han konstaterar att från och med nu behöver markägare med fjällnära skog inte längre stämma Skogsstyrelsen för att kunna få ersättning.

Fakta
Skogsbruk eller inte?

Mark- och miljööverdomstolen har prövat fem fall där skogsägare nekats avverkning i fjällnära skogar på grund av höga naturvärden och stämt staten för att få ersättning. Sakfrågan har aldrig tidigare prövats.

Statens inställning i målen är att markägaren inte har kunnat bevisa att föryngringsavverkning av skogen är pågående markanvändning, vilket är en förutsättning för ersättning. Detta utifrån att delar av den fjällnära skogen har vuxit väldigt länge utan att det vidtagits några skogliga åtgärder.

Källa: Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet

– När vi nekar avverkningstillstånd, då vidtar helt enkelt en sedvanlig värderingsdiskussion, i likhet som vid områdesskydd, säger han till Altinget.

Förutom de fem målen som Mark- och miljööverdomstolen har behandlat, så finns det ett stort antal motsvarande ärenden som har lagts på is i väntan på resultatet av processen. Skogsstyrelsen har reserverat drygt 70 miljoner från anslaget för områdesskydd för dessa, men hur den fjällnära skogen ska hanteras framöver återstår att se.

– Blir det många tillståndsansökningar är det en fråga hur man löser det. Vi har en pott för dem som ligger och väntar, men fortsättningen är en fråga för politiken, säger Herman Sundqvist.

Hoppas på markbyteslösning

Tre av de fem målen rör Storsele Övre Allmänningskog och ett Tärna-Stensele Allmänningskog. Där blir det pengaersättning, men i framtiden hoppas Anders Pettersson på en annan större politisk lösning på frågan om de skyddsvärda fjällnära skogarna, en fråga som ligger på skogsutredarens Agneta Ögrens bord.

– Nästa steg är att ta ett helhetsgrepp, för vår del handlar det om att vi vill att man ser över möjligheterna att få ersättningsmark från staten, säger han.

Läs också

Nämnda personer

Herman Sundqvist

Generaldirektör Skogsstyrelsen
Jägmästare, Skoglig doktor (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1987)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00