Detta var partiernas prioriteringar i miljöbudgeten

VÅRBUDGET. Skrotandet av elcykelpremien är inget som MP fäller tårar över, men pengarna till negativa utsläpp anses förhastade. C anser samtidigt att solcellstödet blir en ”konstgjord andning”, och L hade gärna sett en förändrad kemikalieskatt på hemelektronik.

Vårändringsbudgeten är första prövningen för samarbetet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet. Även om det övergripande talas om de flesta åtgärderna i miljö- och klimatpolitiken som en ”återställare” från den KD+M-budget som röstades igenom innan årsskiftet, återfinns det hjärtebarn och käpphästar hos partierna bland de åtgärder som fått utrymme.

Läs mer: Miljöbudget får KD-ros och SD-ris

Liberalernas miljöpolitiska talesperson Tina Acketoft lyfter fram flera av de höjda miljöskatterna – bland annat att ta bort nedsättningen av den sänkta dieselskatten i gruvbranschen – som vinster i arbetet med att få till en "grön skatteväxling".

L: Kemikalieskatten behöver göras om

Ekonomiskpolitiska talespersonen Johan Pehrson uppger dock att andra delar av miljöskattehöjningarna, framför allt kemikalieskatten på hemelektronik, har varit något svårsmälta.

– Du kan ju fortsatt gå in på nätet och köpa en ny diskmaskin från utlandet när den går sönder, utan att betala skatten. Det behövs en bättre struktur där, säger Pehrson till Altinget.

Tina Acketoft pekar samtidigt på att flygskattens utformning fortsatt är kontroversiell.

– Det rimliga är att beskatta utsläpp, inte flygande per se, skriver Acketoft i ett sms till Altinget.

 

MP: För tidigt med Bio-ccs-satsning

De 100 miljonerna som under det avslutande halvåret ska gå till åtgärder för tillskriver tidigare miljöminister och MP:s ekonomipolitiska talesperson Karolina Skog Centerpartiet.

– Alla är överens om att det är teknik som vi någon gång ska nyttja. Men vi läste läget som att det som behövs är en utredning, och den är igång. Vi hade ju tänkt att vi skulle vänta tills den utredningen var klar, för den hade bland annat till uppgift att föreslå styrmedel. Men C hade verkligen låst fast sig vid hur vi ska stötta detta. Om jag skulle beskriva det, så skulle jag säga att det är lite prematurt att ha ett investeringsstöd. För finns ens tekniken, säger Karolina Skog till Altinget och fortsätter:
– Ingen är emot att man ska stötta det, men att stötta det under det här halvåret. Jag förstår inte riktigt.

Centerpartiet sägs även ha fått igenom skrivningar kring hur ersättningarna till skogsbrukare för skog som skyddas ska utformas, menar Karolina Skog.
– Det handlar mest om språkbruk. Du kan ju ana vilka som tycker att det är viktigt att vi har det här språkbruket, det är inte vi. Men vi tycker inte att det är ett problem att det går pengar till detta, men vi skulle formulerat oss annorlunda, säger hon.

Olika tolkningar av våtmarkspengar

Bland det som MP vill lyfta fram som segrar i förhandlingarna tas insatserna för att sköta om skyddad natur fram, vilka samlas under rubriken "Åtgärder för värdefull natur" som får ett tillskott på 200 miljoner. Men hon skulle inte säga att det är något som de behövt stånga sig blodiga för i förhandlingarna.

– Nej, men jag skulle ändå säga att skötseldelen är något som vi i MP värnar mer än något annat parti. Det är något som vi måste ligga på för att få igenom. Så det är inte våtmarkspengarna i sig som är kontroversiella, men skötseldelen har vi fått kämpa för.

Men även C ser det som viktiga insatser.
– Vi har tidigare förespråkat en blå miljard. Det kommer lite pengar till det genom pengar till våtmarker, men vi hade tänkt större, säger Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson hos C, till Altinget.

Solcellsstöd "konstgjord andning"

Nordin lyfter även fram det som en seger att solcellsstöden är tillbaka, även om det inte är den form av stöd som de vill ha.

– Vi har ju prioriterat det ganska hårt, så att vi kan beta av köerna och folk kan få pengar igen. Branschen har varit ganska less. De vill förvisso fasa ut det, men i och med att stödandelen höjdes så gick man åt andra hållet vilket var ett problem, för då blir det en jobbigare utfasning. De vill ha det gröna avdraget som vi förespråkar, och nu är det på väg år rätt håll, då vi ska genomföra det. På det sättet blir ju stödet lite av en konstgjord andning, innan avdraget är på plats, säger han.

Skog sörjer inte elcykelstöden

Att elfordons- och bussstöden, där elcykelpremien ingick, nu skrotats är inte något som Karolina Skog beklagar, trots att hon tagit strid för dem i sin tidigare roll.
– Jag uppfattar att de stöden har haft sin effekt. De stöden var till för att stötta en teknik under en fas, för att få upp den, och jag uppfattar att de stöden har haft den effekten. Elfordonspremien gjorde också väldigt mycket åt sektorn, genom debatten som det blev. Den skjutsen som vi ville ge till elbussar och elcyklar skulle jag säga att vi har gett, säger Karolina Skog och fortsätter:

– Jag tycker att det är ganska sunt att styra om de pengarna till nästa sak. Den typen av stöd tycker vi inte ska finnas för evigt, utan de är injektioner.

Läs mer: Offentlig sektor ska bli storköpare av elfordon

Beslutskedja: Vårändringsbudget för 2019

10/4
2019
10/4
2019
10/4
2019
10/4
2019
10/4
2019
10/4
2019
10/4
2019
10/4
2019
11/4
2019
12/4
2019
16/4
2019

Forrige artikel Så vill partierna stöpa om Klimatklivet Så vill partierna stöpa om Klimatklivet Næste artikel Hon blir ny chef för Sveaskog Hon blir ny chef för Sveaskog