Offentlig sektor ska bli storköpare av elfordon

CVD. Nya upphandlingskrav på EU-nivå skickar tydliga signaler till fordonstillverkare att det finns en växande marknad som behöver nollutsläppsfordon framöver. För svensk del bedöms kraven leda till en stor omställning.

Foto: Noya Fields / Flickr
Jacob Hederos

Sent på måndagskvällen lyckades lagstiftarna i EU enas om uppdaterade upphandlingskrav i direktivet som ska främja rena och energieffektiva vägfordon. Detaljerna är inte helt klara för parterna utanför förhandlingsrummet, men för svensk del går det redan nu att dra vissa konsekvenser, enligt uppgifter till Altinget.

Det ställs nämligen bland annat krav på att minst 45 procent av de offentligt upphandlade bilarna och lätta lastbilarna i Sverige ska vara lågutsläppsfordon (mindre än 50 gram CO2 per kilometer) år 2025, för att därefter gå över till att vara nollutsläppsfordon år 2030.

– Det kommer nog att sätta press på vissa lokala myndigheter. Särskilt eftersom vi har mycket färdtjänstuppdrag i glesbygd, där det inte alltid är aktuellt med elbilar. Men målet är satt på nationell nivå så det kommer nog att kunna vara möjligt att fördela ansvaret där det är passar bäst. Det förutsätter en ambitiös politik inom EU och på nationell nivå för att få tillräckligt med elbilar på marknaden, säger en tjänsteman som följt förhandlingarna till Altinget.

Biobränsle-nej vändes till ok

En tidigare oro på svensk sida kunde dock lugnas. I förhandlingarna var det periodvis aktuellt att helt utesluta fordon drivna av biodrivmedel från möjligheterna att räknas in i kvotplikterna som sätts upp för allt från bilar till sophämtningsfordon. Detta hade lett till stora konsekvenser för bland annat den svenska kollektivtrafiken, där SKL varnat för att bussar som exempelvis i dag drivs med flytande biodrivmedel som HVO och biodiesel skulle behöva tas ur drift i förtid.

Nu landade förhandlare i att tunga fordon som använder flytande biodrivmedel ska kunna räknas in i kvoterna, men då endast om de drivs med bränslen som inte klassificeras som att bidra till avskogning och undanträngning av annan odling.

Läs mer: Förslaget på skärpta biobränslekrav ligger just nu ute på remiss 

För branschorganisationen Svensk Kollektivtrafiks räkning är det svårt att göra en full analys av utfallet innan de har den färdiga texten. Men utifrån att de i dag använder mest HVO, som till en stor del består av palmoljeprodukter, så kan de nya kraven sätta press på ökad inhemsk produktion.

Det bör inte vara omöjligt att nå, även om det går från en låg nivå i dag. Det beror lite på tillverkningskapaciteten, framför allt vad gäller batterier.

Mattias Adell
Affärsutvecklare på Svenskt Kollektivtrafik om kraven på nollutsläppsbussar

– Förhoppningsvis leder dessa båda regelförändringar till att man intensifierar arbetet med att hitta inhemska restprodukter att göra HVO av. Men det finns ju inte hur mycket som helst av det, säger Mattias Adell, affärsutvecklare på branschföreningen, till Altinget.

Elbussutrullning i rask takt

Ett annat krav kommer också att vara på att nära 25 procent av de offentliga bussarna i stadstrafiken ska gå på el eller vätgas år 2025. Det kommer att vara en utmaning att ställa om så stora delar av dagens flotta på omkring 5 000 fordon, enligt Mattias Adell.
– Det bör inte vara omöjligt att nå, även om det går från en låg nivå idag. Det beror lite på tillverkningskapaciteten, framför allt vad gäller batterier, säger han.

Lastbilsstrid in på upploppet

I andra ändan av produktionsledet på transportsektorn lyckades slutsamtalen om den tunga trafikens utsläppskrav inte nå i hamn på tisdagsnatten.

Förhandlarna som suttit i trepartsamtal sedan årsskiftet kämpar där bland annat om vilka ”morötter och piskor” som ska användas för att stimulera utvecklingen av låg- och nollutsläppslastbilar, om utsläppsminskningskraven på de nya fordonen ska vara 30 eller 35 procent år 2030, samt hur stora böter som ska läggas på tillverkarna om de minskar målen.

– Det finns en bland annat stor oro från främst gamla öststatsmedlemsländer på förslaget att lägga in produktionskrav som ett påtryckningsmedel, vilket förespråkas av parlamentets majoritet, säger en förhandlare till Altinget.

Läs mer: Svårt att hitta bred enighet för att få ner lastbilsutsläpp

Begränsad klimatnytta

Oavsett hur förhandlingarna faller ut bedöms styrmedlet i kommissionens konsekvensanalys som mest leda till en utsläppsreduktion från sektorn på fem procent fram till år 2030, vilket inte är i linje med Parisavtalets målsättningar.

Det främsta argumentet för att inte lägga in högre krav på tillverkarna redan nu är främst att lagstiftarna inte vet hur den samlade effekten av regelverket kommer att se ut när det drar igång i praktiken, då det är första gången som utsläppskrav ställs på den tyngre trafiken.

Läs mer: Utsläpp från tung trafik möter skärpta krav

Men regelverket är planerat till att ses över redan runt 2022-2023, med öppning både för att sänka och höja kraven beroende på utfallet.

– Men det skulle vara politiskt självmord att sänka kraven på tillverkarna, oavsett hur själva regelverket faller ut, säger förhandlaren.

Dokumentation

Bedömdes vara en stor utmaning

Läs SKL:s och Naturvårdsverkets remissvar till kommissionens ursprungsförslag för ”främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon” Naturvårdsverket 

Sveriges Kommuner och Landsting

Läs Transport & Enviroments uttalande efter överenskommelsen här.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00