Därför kan SD sänka Tidöpartierna i höstens val

Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) applåderade glatt när Simona Mohamsson (L) framför tv-kamerorna omfamnade Jimmie Åkesson (SD) och gav grönt ljus åt att släppa in Sverigedemokraterna i en framtida regering. Nu hade deras sida i politiken enats kring ett regeringsalternativ. Kontrasten blev stor mot den rödgröna oppositionen där det fortfarande råder oklarhet om vem eller vilka Magdalena Andersson (S) vill bilda regering med.

Genom det klara beskedet om Sverigedemokraterna skulle regeringsfrågan bli till en fördel för Tidöpartierna i valrörelsen. Massmedia och osäkra väljare skulle gång på gång kräva Magdalena Andersson på besked. Tidöpartierna skulle rikta fokus på sakfrågorna och samtidigt varna för det kaos som skulle följa på en rödgrön valseger. Framtiden såg plötsligt ljus ut för Tidöpartierna.

Men så enkelt är det nu inte. I stället riskerar garantin att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen att bli ett sänke för Tidöpartierna.

SD-motståndet låser opinionen 

Opinionsläget i svensk politik har under lång tid varit stabilt. De fyra oppositionspartierna har i de sammanvägda mätningarna ett övertag på ungefär 6–8 procentenheter. Rörelsen mellan blocken är mycket liten. Tidösidan måste vinna över ungefär 250 000 väljare från den rödgröna sidan för att komma i kapp. En kvarts miljon väljare. Det är väldigt många med tanke på att det är mindre än fyra månader kvar till valet.

Inget annat parti är så impopulärt som Sverigedemokraterna bland de rödgröna väljarna

En sak som kännetecknar de rödgröna väljarna – det vill säga just de som måste vinnas över för att Tidöpartierna ska kunna bilda regering på nytt – är en djupt utbredd antipati mot Sverigedemokraterna.

Inget annat parti är så impopulärt som Sverigedemokraterna bland de rödgröna väljarna. Även bland centerpartisterna är Sverigedemokraterna med marginal det mest impopulära partiet – klart mer impopulärt än Vänsterpartiet.

För många på den rödgröna sidan är ”antipati” och ”impopularitet” snarast för milda ord att använda. Det handlar i stället om en djupt känd avsky av nära nog existentiell natur. Och det är bland dessa väljare Tidöpartierna nu måste övertala en kvarts miljon människor att rösta fram en regering där just Sverigedemokraterna kommer att ha en framträdande plats.

Ingenting är omöjligt, men uppförsbacken är brant.

Åkesson är inte problemet 

Jimmie Åkesson har imponerat som politiker. Han är rak, ofta uppriktig och undviker talepunkter. Jimmie Åkesson står för det han tycker och har höga förtroendesiffror bland väljarna. Skulle frågan bara gälla att ge Jimmie Åkesson en plats i regeringen vore uppgiften för Tidöpartierna avsevärt enklare. Men nu är det inte så.

Givet opinionsläget kommer Sverigedemokraterna i regeringsställning att få besätta 7–10 ministerposter

Givet opinionsläget kommer Sverigedemokraterna i regeringsställning att få besätta 7–10 ministerposter, däribland posten som migrationsminister. Sverigedemokraternas tunga ställning i regeringen ger partiet helt andra förutsättningar att i kraft av de olika departementens samlade resurser genomföra sin politik och driva Sverige just i den auktoritära riktning som partiet verkligen vill.

Därtill har vinden vänt i Sverigedemokraternas paradfrågor. De uppmärksammade tonårsutvisningarna och medierapporteringen om invandrares betydelse för till exempel en fungerande sjukvård har kombinerats med opinionsmätningar som antyder att svenska folkets inställning till invandring har blivit mindre negativ.

Samarbetet som gav segern kan sluta i förlust 

Svenska Dagbladets förre politiske chefredaktör Mats Svegfors öppna brev där han kritiserar Ulf Kristersson för en inhuman migrationspolitik fick starkt genomslag. Hetsen mot invandrare har – åtminstone för tillfället – nått sin topp, och vi börjar skönja konturerna av en mer nyanserad migrationspolitisk debatt.

Historien får rätta mig om jag har fel. Men om Tidöpartierna förlorar valet kommer Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas hjärtliga och naiva omfamnande av Sverigedemokraterna bli en central pusselbit i förklaringen till varför Tidöregeringen föll.