Birdlife: Oroande signaler om minskad mångfald i skogen

Det kommer oroande signaler från den svenska skogen. Trenden har vänt när det gäller skogens fåglar och under de senaste tio åren är det fler arter som minskat än som ökat. Det finns starka skäl för skogsbruket att ta allvarligt på dessa signaler.

Ett större grepp

Detta framgår av rapporten Sveriges fåglar 2019 som produceras av Birdlife Sverige i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. Rapporten utgör den andra upplagan av en årlig uppföljning av hur det går för de i Sverige häckande fågelarterna.

Förutom trender och antalsuppskattningar för drygt 250 fågelarter tar rapporten denna gång ett litet större grepp på tillståndet för skogens fåglar. I den första rapporten i serien, som gällde 2018, var motsvarande fokus riktat mot hur klimatförändringarna påverkar fåglarna.

En ny skogspolitik

Det är ingen överdrift att hävda att svängningarna varit mycket stora för de svenska skogsfåglarna. När kalhyggesbruket infördes i stor skala i Sverige under 1960-talet innebar det att många skogsanknutna fågelarter gick kraftigt tillbaka. För arter som entita och talltita minskade exempelvis bestånden med två tredjedelar på bara 25 år.

Så vi säger som Greta Thunberg: Lyssna på forskarna och ta rapporterna på allvar.

Men tiderna förändras. Under 1990-talet fick landet en ny skogspolitik som jämställde miljömålet med produktionsmålet. Samtidigt började allt fler inom skogsbruket tala för ett mer naturvårdsanpassat skogsbruk.

Fåglarna kan sägas ha svarat direkt. Under perioden 1998–2008 hade 54 av 76 skogsanknutna fågelarter en positiv utveckling och totalantalet fågelpar knutna till skog ökade med fler än sex miljoner. Visserligen svarade ett antal generalister för merparten av ökningen, men det gick även bra för flera arter med större krav på sin livsmiljö.

Fler som minskar

Ser vi till vad som hänt efter 2008, under perioden 2008–2018, har utvecklingen återvänt. Visserligen ökar fortfarande flera av generalisterna, men totalt sett är det nu fler arter som minskar (41) än som ökar (34). Under den första perioden (1998–2008) ökade 71 procent av arterna medan 28 procent minskade. Under den andra (2008–2018) var motsvarande andelar 45 procent som ökade och 54 procent som minskade. Med andra ord en tydlig förändring till det sämre.

Martin Green på Svensk fågeltaxering, en av de forskare som följer utvecklingen, uttrycker på forskares vis en försiktig oro för utvecklingen:

”Något förefaller alltså ha hänt i skogen de senaste tio åren. En under viss tid positiv utveckling har till synes planat ut eller i vissa fall vänts i en nedgång för en del skogslevande arter.”

Infekterad debatt

I ett så stort land som Sverige finns det naturligtvis betydande skillnader. Generellt går det bättre för fåglarna i söder än i norr. Värst ser läget ut att vara i Norrlands inland, där fragmenteringen av gammelskog gått så långt att arter som lappmes och tallbit försvunnit från stora områden, medan arter som lavskrika och tretåig hackspett visar på större tätheter i obrukade än brukade skogar. Det kan noteras att det var just i denna del av landet som den infekterade debatten om nyckelbiotoper startade.

Kartläggning av nyckellandskap

Med denna bakgrund anser vi det mycket viktigt att inventeringen av nyckelbiotoper återupptas och att den dessutom utökas med en kartläggning av det vi kallar nyckellandskap:

”Att hitta, beskriva och skydda relativt stora områden med någorlunda enhetliga skogar av naturskogskaraktär vore synnerligen önskvärt för att bevara, och förhoppningsvis stärka, den återstående biologiska mångfalden i de boreala delarna av Sverige. Sådana insatser skulle rimligen vara till nytta för en stor del av den samlade biologiska mångfalden i boreala skogar”, skriver Martin Green på Svensk fågeltaxering. 

"Mångfaldsförnekare"

Har då vår rapport lett till någon eftertanke inom skogsbruket? Ja, det får vi hoppas även om reaktionerna varit påfallande få. Det är endast ett litet antal ”mångfaldsförnekare” som känt sig föranledda att kommentera.

Begreppet klimatförnekare är numera vedertaget och används på personer som förnekar att människan påverkar klimatet. Genom att till exempel välja ut en liten del av en lång klimattrend, alternativt tolka forskningsresultat efter eget huvud, försöker man ifrågasätta den etablerade forskningen.

Tillvägagångssättet är slående likt när det gäller kommentarerna på vår rapport. De få företrädare för skogsnäringen som kommenterat rapporten har lagt sin energi på att leta möjligheter att missförstå texten eller jämföra äpplen med päron.

Så vi säger som Greta Thunberg: Lyssna på forskarna och ta rapporterna på allvar.

Mål vi anslutit oss till

Om vi inte åter förmår vända utvecklingen kommer Sverige att få mycket svårt att uppfylla nationellt uppställda miljömål som levande skogar och ett rikt växt- och djurliv liksom de internationella överenskommelser om skydd av skog och biologisk mångfald som vi anslutit oss till.