Birdlife: Oroande signaler om minskad mångfald i skogen

DEBATT. Vi anser det viktigt att inventeringen av nyckelbiotoper återupptas och att den dessutom utökas med en kartläggning av det vi kallar nyckellandskap, skriver representanter från Birdlife Sverige.

Daniel Bengtsson
Fågelskyddsansvarig, Birdlife Sverige
Christer Johansson
Styrelseledamot, Birdlife Sverige
Anders Wirdheim
Rapportförfattare, Birdlife Sverige
 

Det kommer oroande signaler från den svenska skogen. Trenden har vänt när det gäller skogens fåglar och under de senaste tio åren är det fler arter som minskat än som ökat. Det finns starka skäl för skogsbruket att ta allvarligt på dessa signaler.

Ett större grepp

Detta framgår av rapporten Sveriges fåglar 2019 som produceras av Birdlife Sverige i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. Rapporten utgör den andra upplagan av en årlig uppföljning av hur det går för de i Sverige häckande fågelarterna.

Förutom trender och antalsuppskattningar för drygt 250 fågelarter tar rapporten denna gång ett litet större grepp på tillståndet för skogens fåglar. I den första rapporten i serien, som gällde 2018, var motsvarande fokus riktat mot hur klimatförändringarna påverkar fåglarna.

En ny skogspolitik

Det är ingen överdrift att hävda att svängningarna varit mycket stora för de svenska skogsfåglarna. När kalhyggesbruket infördes i stor skala i Sverige under 1960-talet innebar det att många skogsanknutna fågelarter gick kraftigt tillbaka. För arter som entita och talltita minskade exempelvis bestånden med två tredjedelar på bara 25 år.

Men tiderna förändras. Under 1990-talet fick landet en ny skogspolitik som jämställde miljömålet med produktionsmålet. Samtidigt började allt fler inom skogsbruket tala för ett mer naturvårdsanpassat skogsbruk.

Fåglarna kan sägas ha svarat direkt. Under perioden 1998–2008 hade 54 av 76 skogsanknutna fågelarter en positiv utveckling och totalantalet fågelpar knutna till skog ökade med fler än sex miljoner. Visserligen svarade ett antal generalister för merparten av ökningen, men det gick även bra för flera arter med större krav på sin livsmiljö.

Fler som minskar

Ser vi till vad som hänt efter 2008, under perioden 2008–2018, har utvecklingen återvänt. Visserligen ökar fortfarande flera av generalisterna, men totalt sett är det nu fler arter som minskar (41) än som ökar (34). Under den första perioden (1998–2008) ökade 71 procent av arterna medan 28 procent minskade. Under den andra (2008–2018) var motsvarande andelar 45 procent som ökade och 54 procent som minskade. Med andra ord en tydlig förändring till det sämre.

Martin Green på Svensk fågeltaxering, en av de forskare som följer utvecklingen, uttrycker på forskares vis en försiktig oro för utvecklingen:

”Något förefaller alltså ha hänt i skogen de senaste tio åren. En under viss tid positiv utveckling har till synes planat ut eller i vissa fall vänts i en nedgång för en del skogslevande arter.”

Infekterad debatt

I ett så stort land som Sverige finns det naturligtvis betydande skillnader. Generellt går det bättre för fåglarna i söder än i norr. Värst ser läget ut att vara i Norrlands inland, där fragmenteringen av gammelskog gått så långt att arter som lappmes och tallbit försvunnit från stora områden, medan arter som lavskrika och tretåig hackspett visar på större tätheter i obrukade än brukade skogar. Det kan noteras att det var just i denna del av landet som den infekterade debatten om nyckelbiotoper startade.

Kartläggning av nyckellandskap

Med denna bakgrund anser vi det mycket viktigt att inventeringen av nyckelbiotoper återupptas och att den dessutom utökas med en kartläggning av det vi kallar nyckellandskap:

”Att hitta, beskriva och skydda relativt stora områden med någorlunda enhetliga skogar av naturskogskaraktär vore synnerligen önskvärt för att bevara, och förhoppningsvis stärka, den återstående biologiska mångfalden i de boreala delarna av Sverige. Sådana insatser skulle rimligen vara till nytta för en stor del av den samlade biologiska mångfalden i boreala skogar”, skriver Martin Green på Svensk fågeltaxering. 

"Mångfaldsförnekare"

Har då vår rapport lett till någon eftertanke inom skogsbruket? Ja, det får vi hoppas även om reaktionerna varit påfallande få. Det är endast ett litet antal ”mångfaldsförnekare” som känt sig föranledda att kommentera.

Begreppet klimatförnekare är numera vedertaget och används på personer som förnekar att människan påverkar klimatet. Genom att till exempel välja ut en liten del av en lång klimattrend, alternativt tolka forskningsresultat efter eget huvud, försöker man ifrågasätta den etablerade forskningen.

Tillvägagångssättet är slående likt när det gäller kommentarerna på vår rapport. De få företrädare för skogsnäringen som kommenterat rapporten har lagt sin energi på att leta möjligheter att missförstå texten eller jämföra äpplen med päron.

Så vi säger som Greta Thunberg: Lyssna på forskarna och ta rapporterna på allvar.

Mål vi anslutit oss till

Om vi inte åter förmår vända utvecklingen kommer Sverige att få mycket svårt att uppfylla nationellt uppställda miljömål som levande skogar och ett rikt växt- och djurliv liksom de internationella överenskommelser om skydd av skog och biologisk mångfald som vi anslutit oss till.

Forrige artikel "Inte ekonomiskt möjligt att göra allt vi kan på samtliga områden" Næste artikel "Skogsstyrelsen har varit en knähund till skogsnäringen"
  • Rapportera

    Per Jiborn · Tidigare generalsekreterare för Naturturismföretagen

    Tack för bra forskning om skogens fåglar

    Utmärkt att det presenteras ordentliga underlag om vad som händer med skogens fåglar.
    Jag gillar särskilt förslaget om större och sammanhängande naturskogar.
    Här i södra Sverige har vi en akut brist på sådana sjumilaskogar.
    Möjligheter finns exempelvis utifrån Sveaskogs tolv ekoparker söder om Dalälven.
    Områden med stor potential för landsbygden om naturturism prioriteras istället för vanligt skogsbruk.
    Nyligen avslog riksdagen enhälligt en motion, som föreslog just detta.
    Märkligt, särskilt mot bakgrund av att alla riksdagspartier nu vurmar för landsbygden.

  • Rapportera

    Mats S Johansson

    På tal om att tolka statistik.....

    Att Birdlife fortsätter att koka mer soppa på den här "spiken" är en sak, men det blir nästan skrattretande när man kommer till näst sista stycket. Citat "Genom att till exempel välja ut en liten del av en lång klimattrend, alternativt tolka forskningsresultat efter eget huvud, försöker man ifrågasätta den etablerade forskningen."
    Alla som läst rapporten inte bara förstår varför Martin Green uttrycker sig så försiktigt som han gör, de ser också att Birdlife själva här gör precis det de anklagar sina kritiker och klimatförnekare för att göra. I en lång serie väljer man noga precis den tidsperioden som passar det redan bestämda budskapet. Jag uppmanar alla att läsa rapporten. Arbetet som lagts ner i den är alldeles för viktigt för att användas/missbrukas som det görs här av Birdlife.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Staten genom Naturvårdsverket och länsstyrelserna ligger bakom utarmningen.

    Under de senaste 50 åren har staten genom Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna drivit på utarmningen av skogen. Det startade med den reglerade älgjakten och 1979 års skogsvårdslag genom 5:3- programmet och tvångsavverkning av den gamla bondeskogen. Genom avregleringen 1994 fick markägaren enligt skogsvårdslagen rätt att använda alla svenska trädslag i sitt skogsbruk men det stoppade Naturvårdsverket och länsstyrelserna men sin älgförvaltning när de beslutade om en tät älgstam som stoppade alla försök att föryngra skogen med annat än gran.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Kommenetar från LRFS specialist

    Den väsentliga "skogsbruks"reaktionen på den i mitt tycke inte särskilt oroande fågelrapporten är
    https://gunnarlinden.wordpress.com/2020/02/10/gar-det-bra-eller-daligt-for-skogens-faglar/
    (Jag kommenterade)
    Biirdlife polariserar debatten medvetet, bl a nu genom att kalla LRF kommentaren mångfaldförnekare. Birdlife eftersträvade värdegemenskap och trovärdighet gentemot brukarna istället. Det är förvånansvärt att Sveriges ornitologer så helhjärtat ställer upp på polarisering istället för positiva kontakter med markägare.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Bästa och enklaste sättet att öka mångfalden är att förvalta älgstammen ur ett bevarandeperspektiv.

    Största orsaken till utarmningen är statlig styrning under och de konflikter den skapar. Naturvårdsverket bedriver en ekocid mot tallskogen och dess ekosystem i södra Sverige. Tjädermålet utanför Borås är ett typexempel. Skogsstyrelsen har stoppat en avverkning av tall med hänvisning till att den hotar tjäderstammen. Det beror på att Naturvårdsverket och länsstyrelsen bedriver en ansvarslös och okunnig älgförvaltning sedan 50 år tillbaka. Nu hotas ett av de tidigare vanligaste skogliga ekosystemen i södra Sverige - tallskogen. Avreglera och förvalta älgstammen med hänsyn till dess och tjäderns ekosystem. Halvera älgstammen så självläker naturen.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Tjädern värsta exemplet

    Göran Rönning är främsta företrädaren för Tjäderns "bevarande". Han brukar dyka upp på Alltinget när jag säger något med en mycket obehaglig och irrelevant karaktärisering av mig. Denna debatteknik bidrog till att tidningen Skogen numera inte tar några kommentarer. Men hos Skogsstyrelsen har denna debatteknik tydligen haft stor framgång eftersom Skogsstyrelsen tagit i med storsläggan för tjäderskydd (Tjädern är Sverige i särklass vanligaste fågel om man ser till biomassan). I någon mån slår detta tillbaks på trovärdigheten hos ornitologer mer i allmänhet och som skribenter i synnerlighet.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Årligen skjuts 20 000 tjädrar i Sverige.

    Årligen skjuts det ca 20 000 tjädrar i Sverige. Hur kan då Skogsstyrelsen stoppa en avverkning med hänsyn till att den hotar tjädern. Jo, det beror på att miljöminister Lövin, trots att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i skrivelse begärt att implementeringen av EUs artskyddsregler skall utredas, vägrar att göra det. I EUs artskyddsregler skyddas tjädern eftersom Sverige och Finland m fl länder med stora trädstammar inte var med i EU när reglerna skrevs. Lövin obstruerar således mot bättre vetande mot en effektiv miljövård. Mer seriös än så är inte miljöpartiets och regeringens miljö- och mångfaldspolitik.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare, mångfaldsarbetare samt miljö- och skogsstrateg

    Birdlife Sverige bör uppvakta miljö och landsbygdsministrarna och kräva ett stop för ekociden.

    Att regeringens och Naturvårdsverkets ekocid har fått pågå 50 år utan att ifrågasättas av organisationer som Naturskyddsföreningen och WWF kan bero på att de organisationerna ärligen tar emot hundratals miljoner utan upphandling från SIDA och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket håller på detta sätt ett hov av lobbyorganisationer som håller tyst eller säger rätt saker. En ny regering bör göra en rejäl nedskärning i det statliga underhållet till olika lobbyorganisationer som anses ha rätt åsikter. Då skulle den offentliga debatten och myndighetsutövningen friskna till.

  • Rapportera

    Anders Wirdheim · Rapportförfattare, Sveriges fåglar 2019

    Att värna biologisk mångfald är inte att polarisera

    Svar till Mats Johansson och Dag Lindgren: Om ni läser vår rapport, kommer ni att se att den behandlar de senaste ca 45 åren. Det har varit en omvälvande tid för skogens fåglar och övriga organismer. Först en kraftig utarmning till följd av kalhyggesbrukets införande, därefter en tydlig återhämtning med 1990-talets nya skogspolitik och nu åter en tillbakagång med fler fågelarter som minskar än som ökar.
    Med vår debattartikel vill vi väcka en medvetenhet om att allt inte är så rosenrött i det svenska skogsbruket som man kan förledas att tro av påkostade reklamkampanjer.
    Vi anser att det finns skäl för eftertanke hos många av skogsbrukets intressenter. Vi har ju ändå, i såväl politiska beslut här hemma som via internationella konventioner, förbundit oss att stoppa förlusterna av biologisk mångfald. Därför finns det anledning att påtala att det under de senaste tio åren skett en vändning till det sämre.
    Att en rik biologisk mångfald ger mer robusta ekosystem bör vi vara överens om. Därför är det märkligt att Dag Lindgren påstår att vi polariserar i stället för att söka positiva kontakter med markägare. Är det att polarisera att visa att den biologiska mångfalden riskerar att utarmas i skogen?
    Slutligen kan det ju vara värt att påpeka att BirdLife Sverige mycket aktivt arbetar tillsammans med skogsnäringen och skogsägarna inom ramen för den svenska FSC-processen. Så visst både söker vi och odlar kontakter.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Replik Wirdheim

    Vad jag i första hand vände mig emot var att artikeln avsatte 15 rader till begreppet mångfaldsförnekare i anslutning till skogsbrukets reaktioner, det kan väl inte råda någon tvekan om att en sådan karaktärisering av skogsbruket ökar polariseringen. Därför upplyste jag om länken för ”skogsbrukets” troligen verbalt ledande företrädare om rapporten 2019: Gunnar Linden, som kommenterat rapporten 2019 på sin blogg och ifrågasätter rapportens slutsatser på ett tämligen vänligt och positivt sätt, och som jag - men ingen annan - kommenterat. Intresse för fågelfrågor bör allmänt välkomnas av Birdlife istället för att skrämmas bort om de inte stämmer med den bild Birdlife vill ge.
    Ett annat avsnitt rubricerades infekterad debatt.
    Frågan fördes över till tjäder, och jag konstaterade av den polemik tjäderns främsta företrädare - Göran Rönning - fört varit framgångsrik för tjädern, men polariserat debattklimatet.
    Jag hade visserligen tittat igenom rapporten 2019 men efter uppmaningen tittade jag igen. Om jag skulle söka ekologiska förklaringar till trender skulle jag i första hand titta på temperaturökningen. men temperaturen beskrevs bara för 3800 år sedan. Men förra årsrapporten 2018 behandlade fåglarnas reaktion på temperaturhöjningen, som var mycket påtaglig. Där hittade jag också Fig 1 som visade att 26% av arterna ökade och 22 minskade vilket visar att hur det går för fåglarnas mångfald är mycket en fråga hur man räknar.
    Jag skulle också tittat på om jag kan se några spår av den stora minskningen av insekter som befaras, men det nämndes bara en gång.
    Men jag tycker årsrapporterna är bra och fortsätt med dem! Visst finns det problem med fåglarna som bör diskuteras och bra inventeringar ger en god grund. Om Birdlife framför farhågor som en del betraktare finner lätt överdrivna är det inte fel. Men en argumentation där detta karaktäriseras som klimatförnekelse eller Rönnings kommentarer om mig polariserar debatten, vilket jag tycker det är polariserande att Birdlife inte inser.

  • Rapportera

    Anders Wirdheim · Rapportförfattare, Sveriges fåglar 2019

    "Ett litet antal" innebär inte hela skogsbruket

    Dag Lindgren: Det är naturligtvis inte hela det svenska skogsbruket vi avser när vi skriver följande: ”Det är endast ett litet antal ’mångfaldsförnekare’ som känt sig föranledda att kommentera.” Det är stor skillnad på ”ett litet antal” och hela skogsbruket. Belasta inte heller oss i BirdLife Sverige för vad andra debattörer fört fram.
    Om någon i debatten väljer att bortse från att den biologiska mångfalden utarmas, och i stället fixerar sig vid att det går bra för ett antal generalister, kan det vara adekvat att kalla denna person för just mångfaldsförnekare.
    Självklart uppskattar vi att folk inom det svenska skogsbruket intresserar sig för fåglarnas väl och ve (och det är det många som gör), och vi välkomnar en dialog. Men ta då varningssignalerna på allvar.
    När det slutligen gäller klimatförändringarna, bidrar de snarare till att det blir fler än färre fåglar i de svenska skogarna, men det verkar i första hand vara generalister (t.ex. bofink och ringduva) som gynnas. För de mera krävande arterna kan ett varmare klimat komma att lägga ytterligare sten på bördan, men där behövs det mer forskning och längre serier.

  • Rapportera

    Mats S Johansson

    Polarisering och trixande med fakta ger ingen ökad biologisk mångfald Anders

    Följande citat är hämtat från Fågelåret2018.pdf. En uppsats publicerad 2019 och skriven av Martin Green, Fredrik Haas & Åke Lindström som man hittar på fågeltaxeringens hemsida.
    Citat ”Trots vissa tecken ovan på att utvecklingen i skogen inte varit särskilt positiv de senaste tio åren, så finns det arter bland de vi tidigare pekat ut som mer krävande som klarat sig relativt väl under de senaste tio åren. Lavskrikan är ett sådant exempel. Vi ger ytterligare några sådana exempel i Figur 7. Tjädern hade en populationstopp 2008 och efter det har antalen har i stort varit stabila under de senaste tio åren. I det allra senaste finns tecken på en påbörjad uppgång. Samstämmiga uppgifter talade om att skogshönsen hade en fantastisk häckningsframgång under 2018, vilket skulle kunna borga för en ny topp under 2019.”

    Jämför det med hur det låter hos SVT 2020.01.14 när de samma forskningsresultaten har behandlats av Birdlife Sverige.

    "Nu backar fler än hälften av skogsfåglarna.
    Men nu ser det ut att ha vänt igen, Dom senaste 10 åren har ökningen planat ut och många arter har börjat minska igen. Mellan 2008- 2018 är det istället 54 procent av skogsarterna som går nedåt (41 arter). Det gäller särskilt fåglar knutna till skogar med högre naturvärden som bland annat lavskrika, spillkråka, tjäder, rödstjärt och mindre hackspett. Det visar Birdlifes Sveriges årsrapport."

    Ska vi lyssna på forskarna eller på Birdlife?

    Det senaste är att Birdlife har överklagat ett "Lavskrikemål" i Mark- och miljo-domstolen för att den i sin dom inte litat på fakta som kommer från Birdlife.
    Jag hoppas domstolen igen dömer på fakta.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Det är staten genom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen som driver utarmningen.

    Med 1979 års skogspolitik försvann en stor del av arealerna av lågproducerande lövskog vilket påverkade villkoren för många fågelarter. Genom Naturvårdsverkets älgförvaltning som pågått i 50 år är det numera omöjligt att föryngra skogen med annat än gran. Det betyder försämrade förhållanden i södra Sverige för alla fåglar mm som är beroende av tallbiotoper. Men det är ingen utveckling som drivits fram av "skogsbruket" utan av byråkrater i Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Varför kräver inte olika naturvårdsorganisationer att de myndigheterna skall upphöra med sin ekocid mot tallskogen och dess ekosystem? Det finns ju hur mycket fakta som helst. Naturskyddsföreningen, WWF m fl är inte trovärdiga.

  • Rapportera

    Anders Wirdheim · Rapportförfattare, Sveriges fåglar 2019

    Fler arter minskar än ökar – ta detta på allvar!

    Mats S Johansson, nu rör du ju faktiskt till det. Vi har inte hävdat att det går dåligt för alla skogsfåglar. Tvärtom anger vi att 34 arter ökat under den senaste tioårsperioden. Men nu är det fler arter som minskar (41) än som ökar, och det är detta som är den varningssignal som vi flaggar för (och som Martin Green & Co också nämner i texten du citerar).

    Varför ska det vara så förtvivlat svårt att ta till sig dessa uppgifter? Det gick bra för de allra flesta skogsfåglarna under 2000-talets början, men de senaste tio åren trenderna vänt för många arter. Detta bör det svenska skogsbruket ta på allvar.

    När det gäller domen i Mark- och miljödomstolen ska det bli mycket intressant att följa utvecklingen i högre instans. Det stämmer att domstolen inte litade på materialet som kom från BirdLife, trots att det handlade om mångårig och mycket ambitiös amatörforskning. Dessutom kan man hävda att domstolen med sitt utslag helt nedvärderade betydelsen av Artportalen, den kunskapsbank som mängder av företag, länsstyrelser och kommuner idag använder dagligen.

  • Rapportera

    Mats S Johansson

    Jag tar biologisk mångfald på stort allvar

    och tycker det är synd att Birdlife devalverar sitt eget fotfolks och seriösa svenska forskares trovärdighet genom att "förbättra" fakta.
    Jag frågar dig, Anders. Hur många av de av SVT, på uppgifter från Birdlife, upprepade arterna (de som är speciellt knutna till skogar med högre naturvärden) uppvisar enligt forskarna en statistiskt säkerställd minskning?
    "SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet."

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Sverker Liden

    Varför går inte Birdlife till botten med vad som orsakar förändringarna i skogsbruket - varför försvann en stor del av den lågproducerande skogen och varför ökar föryngringen med gran trots att alla i skogsbruket är överens om att man borde ha ett mer varierat skogsbruk? Jo, Birdlife och andra miljöorganisationer vågar bara framföra ett ytligt gnäll mot "skogsbruket" inte ta itu med staten genom Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som tvingar fram det ensidiga granskogsbruket. Varför inte starta processer mot Naturvårdsverkets älgförvaltning? Det är ju den som fn är det allvarligaste hotet.

  • Rapportera

    Anders Wirdheim · Rapportförfattare, Sveriges fåglar 2019

    Svar till Mats S Johansson och Sverker Liden

    Jag skulle önska att du läste rapporten och såg de stora dragen i utvecklingen i stället för att stirra dig blind på enstaka arter, Mats S Johansson. Hur du än vrider och vänder på detaljer, kommer du inte ifrån att det skett något av ett trendbrott för skogens fåglar. Det är fler arter som minskar än som ökar, och så ska det inte vara. Ta denna signal på allvar.

    Till Sverker Liden vill jag säga att BirdLife Sverige är en i sammanhanget liten organisation även om vi har gått om fotfolk som gör ett strålande arbete genom att inventera fåglar. Vi skulle vilja göra mer, såväl när det gäller skogsbruk och jordbruk som andra verksamheter som påverkar naturen och fåglarna, men våra resurser är begränsade.

    Man kan ju dessutom se det som att den svenska skogsdebatten lider av stor demokratisk slagsida. Skogsnäringen lägger miljoner på påkostade reklamkampanjer, medan vi som vill se ett bättre värnande av den biologiska mångfalden främst är hänvisade till att fäktas med pennan.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Ställ krav på rått part - Naturvårdsverket

    Den enklaste, effektivaste och billigaste åtgärden för att förbättra förutsättningarna för mångfalden är att avreglera älgjakten och börja bevaka älgstammen ur ett bevarandeperspektiv istället för att bedriva en skadlig planhushållning. Skogsägaren har enligt all lagstiftning utom älgjakten ansvar för vad som händer på fastigheten. Då skall han också kunna anpassa älgstammen så att det blir möjligt att föryngra med tall eller anlägga ädellövsbestånd. Det är idag omöjligt. Om statens älgförvaltning avvecklas får hundratals tjänstemän som idag grubblar över hur många älgar det finns, var de håller hus, hur många som skall skjutas, i vilken ordning och vem som skall göra det, börja ägna sig åt något nyttigt. Alla blir vinnare ekosystemet, skattebetalarna, skogsägarna.
    Om man har begränsade resurser gäller det att fokusera på det som ger resultat. Då är en avreglering av älgjakten den effektivaste åtgärden.Den kostar inget och är populär i alla läger utom möjligen jaktbyråkratin.

  • Rapportera

    Mattias Nordlund

    Inte bara tjädern drabbas

    Fåglar kan, generellt, sägas tillhöra skogsekosystemets topp i näringskedjan. När det gäller lavar, mossor mfl växter så påverkas dessa kraftigt negativt av ensartade planterade monokulturer.

    När hänglavar minskar och vi har de isvintrar som numer är vardag här i norra Sverige så svälter renarna. De kommer inte åt markväxande renlav pga isen.

    De som förespråkar mångfald och i samma andetag menar att plantager är bra kan ju försöka sig på konststycket att hitta t ex skalbaggen raggbock.

    Vad gäller tjäder så är det utan tvekan så att tjädern överlever i delar av monokulturen i skogen. Men försök hitta tjäder i t ex contortaplantage, försök hitta stora tjäderspel med fler än fem tuppar i monokulturer.

    Tjädern spelar med enstaka tuppar i kraftledningsgator.

    Kom för f-n inte och påstå att tjädern lever i skogsplantagerna och virkesåkrarna som stora delar av den svenska ”skogen” idag består av.

    Tjädern överlever men frodas inte, det är en väldans stor skillnad ! Talltita, tretåig hackspett mfl barrskogsarter överlever men knappt mer !

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Naturvårdsverket hotar tallskogens hela ekosystem.

    Den viktigaste åtgärden för att bevara olika ekosystem är att Naturvårdsverket efterlever gällande riksdagsbeslut och tillser att älgstammen är i balans med sitt ekosystem. Då kan vi inte ha en älgstam som är dubbelt så tät som den finska och 5 ggr den kanadensiska. Det bedrövliga är att miljöministern ser mellan fingrarna medan Naturvårdsverket obstruerar mot riksdagen. Nonchalansen har urartat i en ekocid mot tallskogens ekosystem. Miljöutskottet bör hålla förhör med miljöministern och Naturvårdsverkets generaldirektör. Ett alternativ är att EU-kommissionen granskar den svenska myndighetsutövningen och de bristande möjligheterna att utkräva ansvar.

Frikostig kalkyl bakom gröna skatteväxlingen

Frikostig kalkyl bakom gröna skatteväxlingen

BUDGET. Löftet inom januariavtalet om att genomföra en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor har tagit ytterligare kliv framåt. Men delar av de 10,5 miljarderna som januaripartierna räknar in hänger löst.