Så ska fler kunna få laddplatser hemma

Att fler laddplatser installeras i flerbostadshus ses som en nyckel för att snabba på transportsektorns omställning.
Utöver ekonomiska stöd, finns också allt fler krav. Vid sidan av EU-regler som successivt införts – som främst innebär att fastighetsägare ska förbereda för laddplatser vid nybyggnationer och större renoveringar – införs nu även EU-kraven på en så kallad ”rätt att ladda”.
Rättigheten – som förhandlades fram i det uppdaterade energiprestandadirektivet – kom till för att stärka bland annat hyresgäster och bostadsrättsägares möjligheter att inte kunna nekas av fastighetsägare att få laddningsinfrastruktur på plats.
Det sker dock flera stora förändringar i lagrådsremissen jämfört med utredningsförslaget. 2030-sekretariatet, som var kritiska till flera delar i utredningen, firar nu flera segrar.
– För flera av våra partners tyckte ju att utredningen var ett kraftfullt slag i luften, säger vd:n Mattias Goldmann till Altinget.
Bland annat får sekretariatet gehör för att bostadsrättsföreningar inte ska kunna skjuta upp en enskilds begäran om laddinfrastruktur till nästa årsstämma. I stället ska beslutet fattas av styrelsen.
Även att skälen för när en fastighetsägare kan säga nej blir något tydligare ses som positivt. Men de hade gärna sett tydligare gränsdragningar från regeringen, för att inte försvåra för exempelvis ideela styrelser i bostadsrättsföreningar.
– För det är fortsatt så att det finns flera gränsfall som kommer att kräva att frågan avgörs i domstol, fortsätter Goldmann.
Att kunna skaffa en laddplats nära hemmet ska vara enkelt fixat oavsett om du äger ditt boende eller inte
Romina Pourmokhtari
Klimat- och miljöminister (L) i ett pressmeddelande
Överimplementering – eller krock med syfte?
Sist men inte minst firar de också att regeringen inte lyssnat på de remissinstanser som ville begränsa rätten till att endast gälla inom själva bostadshusen.
– Sammantaget en trekvarts seger, sammanfattar Mattias Goldmann.
Men hos Fastighetsägarna är det däremot färre anledningar att poppa champagnen.
I fallet med den geografiska avgränsningen, hänvisade de tillsammans med bland andra SKR till att en utvidgad rättighet geografiskt skulle röra sig om en omotiverad överimplementering av det grundläggande EU-regelverkets skrivningar.
Det avfärdar dock regeringen, som menar att en sådan begränsning i sig skulle riskera att strida mot lagens syfte.
Fastighetsägarnas förbundsjurist Johan Kleveland säger sig förstå regeringens resonemang, men vidhåller kritiken.
– Vi anser inte att det är en lämplig åtgärd för att öka hemmaladdningsmöjligheterna. I den mån möjligheten till elbilsladdning saknas beror det normalt sett på andra hinder. Därför är det inte motiverat med en överimplementering på bekostnad av fastighetsägarens rådighet över fastigheten.
Samtidigt ser Fastighetsägarna vissa förbättringar i lagrådsremissen. Bland annat omfattas inte samfälligheter, där regeringen i stället vill stimulera utbyggnaden genom andra styrmedel i den proposition som väntas i juni och som bygger på Mattias Viklunds utredning.
– Det är också positivt att utredningsförslaget förändrats så att det inte längre är den enskilde som har rätt att sätta upp laddaren själv, utan i stället fastighetsägaren som får ansvaret att se till att sätta upp en laddare, säger förbundsjuristen Johan Kleveland till Altinget.
Enligt utredningens förslag skulle nämligen den upplåtna ytan förändras genom hyresgästens begäran, något som Fastighetsägarna var mycket negativa till.
Vill utvidga skyldighet, men begränsa rättighet
Parallellt omformuleras fler laddinfrastrukturkrav på fastighetsägare i en nära kopplad process. För när samma EU-direktiv ska uppdateras nationellt, ska kraven på ”hållbar mobilitet” – i praktiken krav på både cykelplatser och laddplatser vid parkeringsplatserna – också klargöras i Boverkets kommande föreskrifter.
Men här vill Fastighetsägarna – till skillnad från i ”rätt att få ladda”-fallet – i stället utvidga de geografiska gränserna för var man kan placera laddplatserna vid exempelvis en större ombyggnation för att leva upp till de lagkraven.
Undantagen är flera, men grundkraven är att nya och ombyggda bostadsfastigheter med fler än tre bilparkeringsplatser ska:
- Förbereda för laddinfrastruktur på minst hälften av parkeringsplatserna, men att kapaciteten ska räcka för laddning vid alla parkeringsplatser.
- Ha minst två cykelparkeringsplatser per lägenhet
- Ha minst en laddpunkt vid en nybyggnation.
Organisationens hållbarhetsexpert Rikard Silverfur ser dock ingen motsättning.
– Utan för att fastställa hur många laddplatser vi ska bygga, då tycker vi att man ska följa direktivet. Man kan inte ha två olika avgränsningar för att fastställa skyldigheterna.
– Men när det sedan kommer till att sätta upp så många laddplatser som direktivet kräver, då tycker vi att man ska ha lite frihet att kunna säga att ”den här passar bättre i byggnaden, medans den här är bättre att placera på markparkering”, även om den senare rent formellt inte ligger i, eller i direkt anslutning till byggnaden.
Går att ducka krav om parkering flyttas
I det remitterade förslaget till de aktuella föreskrifterna för energiprestandadirektivet som kom ut under onsdagen stod det också klart att Fastighetsägarna och andra förespråkare för bredare gränsdragningar fått visst gehör, i alla fall för cykelparkeringskraven.
I praktiken innebär dock föreskriftsförslaget att fastighetsägare kan undvika de tillkommande mobilitetskraven, så länge som parkeringarna placeras utanför tomten.
Sveriges Allmännyttas Björn Berggren anser likt Fastighetsägarna att gränsdragningarna som föreslås blir för snäva.
– De kan skapa negativa tröskeleffekter och motverka samplanering av laddning, säger han till Altinget.
Artikeln har uppdaterats efter publicering med ett tillägg om de remitterade föreskrifterna.


















