Renoveringsvåg på g för energieffektivare byggnader

Fastighetssektorn, som på EU-nivå står för omkring 40 procent av energianvändningen och runt 36 procent av växthusgasutsläppen, är i fokus i flera delar av EU:s paket av åtgärder för att få ner växthusgasutsläppen.

För svensk del är summorna inte lika omfattande, men enligt Naturvårdsverkets indikator står bygg- och  fastighetssektorn för omkring en femtedel av växthusgasutsläppen, och 34 procent av energianvändningen.

Men det finns stor potential till att vidta åtgärder. EU-kommissionens förslag om att uppdatera energiprestandadirektivet för byggnader beräknar exempelvis att åtgärderna sammantaget kan minska utsläppen i sektorn med minst 60 procent till år 2030.

Men när det kommer till vilka krav som sedan ska ställas för att reducera energianvändningen - och i bakgrunden utsläppen - i den aktuella sektorn så spretar det lite mer. Det är samtidigt orsakerna till att vissa länder och dess representanter inte välkomnar paketet.

I måndags kväll satte EU-parlamentets miljöutskott ner foten kring EU-kommissionens förslag. Om två veckor tar ansvariga industriutskottet sin position, och i ministerrådet siktar det tjeckiska ordförandeskapet på att ro hem en kompromiss innan årsskiftet.

Principiella invändningar

Orsaken till att det gnisslas på vissa håll är flera. Men en av de känsligaste punkterna rör förslaget att införa ett krav på att alla medlemsländer ska dela in de nationella fastighetsbestånden i olika energiklasser, och därefter se till att alla fastigheter stegvis ska renoveras upp till att nå högre energiklasser. Här går lagstiftarna olika långt, men i miljöutskottet föreslås det bland annat att (nästintill) alla bostadshus ska uppgraderas till energiklass C till 2037, utifrån en skala där de sämsta husen idag har energiklass G.

Jag vet att vi kan och måste ge bättre skydd för utsatta familjer mot extrema väderhändelser och flyktiga energipriser

Ciarán Cuffe
Grön huvudrapportör (ITRE)

Invändningarna rör sig här på flera nivåer. Rent principiellt anser ett antal företrädare, bland annat från liberala partier i Västeuropa, att det rimmar illa att ställa krav på att alla länder ska ta på sig renoveringskrav direkt från början. Detta då det är i ett visst antal länder, främst i Östeuropa, som de största energieffektiviseringsvinsterna kan uppnås. Deras invändning baseras främst på argument om kostnadseffektivitet.

Det föreslagna upplägget ser dock ut att gå igenom, och ser eventuellt ut att också kunna accepteras vid en slutvotering även hos de aktuella kritikerna.

”Här går EU för långt”

Men den faktorn som främst sticker i ögonen är de andra åtgärderna som också ska – eller bör, beroende på de olika lagstiftarnas formuleringar – tas in när renoveringarna dras igång.

För det ställs inte bara krav på att energiprestandan ska sjunka, exempelvis via åtgärder för uppvärmning av inomhusluft och varmvattenberedning. Utan i varierande grad föreslås det även att ytterligare faktorer, såsom bullernivåer, luftkvalitet, samt att få bort skadliga substanser som asbest, också ska in i renoveringspaketen.

Här går lagstiftarna in i för mycket detaljreglering på EU-nivå, menar kritikerna.

– I miljöutskottet föreslogs det även att det ska ställas krav på parkeringsplatser för lådcyklar på var tionde cykelparkering. Det är att gå för långt, argumenterar en liberal förhandlare.

Solceller på alla tak direkt

Att lagstiftarna till slut landar i just denna form av krav är inte troligt, enligt Altingets uppgifter. Men däremot ser det ut att finnas viss aptit för att föra in det tilltag som las till av EU-kommissionen i våras, genom att föreslå att solcellsanläggningar ska införas brett på fastighetsbeståndet.

Miljöutskottet skruvar dock åt skruvarna rejält, och föreslår att alla nya fastigheter direkt från lagstiftningens ikraftträdande ska ha dem på sina tak. Hos EU-kommissionen låg i stället buden på 2027, respektive 2030, för offentliga och kommersiella, samt privata fastigheter. Så långt bedöms inte de andra lagstiftarna gå.

– Vi får se hur industriutskottet landar, säger en förhandlare.

Så röstade de svenska ledamöterna