Förstatliga Sveriges kommunala och regionala flygplatser

Dagens värld är global. Människor flyttar, familjer sprids över kontinenter och varor färdas över hela jordklotet. För att detta ska fungera krävs effektiva transporter över långa avstånd och här är flyget oumbärligt.

För Sverige, ett glesbefolkat och exportberoende industriland långt från många av världens stora marknader, är flyget avgörande för att behålla och stärka vår konkurrenskraft. Flyget möjliggör regional tillgänglighet, utveckling och sammanhållning och är en viktig del av kollektivtrafiken för att kunna bo, leva och arbeta i hela landet.

Flygplatsens centrala roll

Det som möjliggör flyget är en fungerande flygplatsinfrastruktur. Covid-19-pandemin, liksom rödgrön flygskam och flygskatt, slog hårt mot hela flygbranschen. Med dagens satsningar från regeringen och Sverigedemokraterna är återhämtningen på gång – men många kommunala och regionala flygplatser har det fortsatt svårt. Inrikesflyget har ännu inte återhämtat sig till hälften av 2017 års nivåer.

Regeringens och Sverigedemokraternas linje har hittills varit att stärka det ekonomiska stödet och förbättra flygets konkurrensvillkor. Men mycket tyder på att detta inte räcker långsiktigt

Sverige har i dag åtta statliga flygplatser, där Swedavia AB ansvarar för ägande och drift. Swedavia driver även civila delar vid två militärägda flygplatser. Utöver dessa finns ett trettiotal icke-statliga flygplatser med reguljärtrafik, huvudsakligen drivna av kommuner, regioner eller privata aktörer, representerade av Svenska Regionala Flygplatser (SRF).

Ekonomiskt läge och växande underskott

SRF:s medlemsflygplatser erbjuder över 100 destinationer, både inrikes och utrikes, men är också avgörande för samhällsviktiga funktioner som ambulansflyg, brandspaning, sjöräddning och militär användning.

Under 2024 fördubblades det statliga stödet till kommunala och regionala flygplatser till 210 miljoner kronor, medan de samlade förlusterna för de 33 icke-statliga flygplatserna uppgick till cirka 700 miljoner. För 2025 väntas underskotten överstiga 800 miljoner, trots oförändrat stöd. Från 2026 höjs stödet kraftigt till 528 miljoner kronor årligen – ett välkommet besked för många pressade flygplatser.

Regeringens och Sverigedemokraternas linje har hittills varit att stärka det ekonomiska stödet och förbättra flygets konkurrensvillkor. Men mycket tyder på att detta inte räcker långsiktigt. Hur länge kan vi egentligen fortsätta denna tiggar-uppfostran-politik gentemot SRF:s medlemsflygplatser – särskilt med tanke på flygets betydelse för tillgänglighet, redundans och totalförsvar i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge?

Staten måste ta ansvar

I departementspromemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet konstateras att staten bör ta större ansvar för att säkra grundläggande interregional och internationell tillgänglighet i Sverige. Utredaren föreslår att det nationella basutbudet utökas med fyra regionala flygplatser.

Detta har väckt oro bland SRF:s medlemsflygplatser. Om staten ska förstatliga, bör det omfatta samtliga flygplatser – inte bara ett urval. Ett förstatligande är inte ett uttalat krav från SRF eller ägarkommunerna, men flera ser långsiktiga fördelar med det och skulle välkomna ett statligt övertagande.

Ett helhetsgrepp för framtiden

Sverige bör ta ett tydligare helhetsgrepp om flygplatsinfrastrukturen. Ett förstatligande av landets 28 kommunala och regionala flygplatser med reguljärtrafik – och möjligen även de två privatägda – är rätt väg framåt. Swedavia AB bör utvidga sitt ägande från dagens 10 flygplatser till totalt 40. Det påverkar visserligen bolagets lönsamhet, men är ett strategiskt nödvändigt åtagande för att säkra en långsiktigt hållbar flygplatsinfrastruktur i hela Sverige.

Det finns redan underlag för beslut – särskilt när även Socialdemokraterna nu talar varmt om flyget. Vi behöver inte vänta på regeringens nya utredning, som redovisas först efter nästa val, för att vidta åtgärder.

Ett förstatligande av Sveriges kommunala och regionala flygplatser skulle långsiktigt trygga svensk luftfart och flygplatsinfrastruktur, säkra regional tillgänglighet och bidra till att Sverige står bättre rustat i händelse av kris eller konflikt.