Eneroth, låt Trafikverket genomföra en realistisk kalkyl för stambanorna

Det råder kapacitetsbrist på stora delar av Sveriges järnvägsnät under stora delar av dygnet. Inte minst i stambanetriangeln mellan våra tre största städer. Det framgår av Trafikverkets underlagsrapport Geografiska brister på systemnivå från 2021. Enkelt uttryckt: ”det är fullt på spåren”.

Nödvändigt med snabb utbyggnad

Skenande priser på drivmedel har medfört en tydlig och snabbt ökande efterfrågan på energisnåla, kostnadseffektiva och elektrifierade transporter (läs järnvägstransporter). Samtidigt växer Sveriges befolkning och industrin expanderar.

När kalkylmodellen laddas med de senaste rönen går den samhällsekonomiska kalkylen från negativ till positiv.

För att klara de ökande volymerna och kunna erbjuda svensk industri låga transportkostnader måste den svenska järnvägen – inte minst pulsådrorna genom Götaland – snabbt byggas ut. Huvudargumenten mot att bygga nya stambanor är att de kostar för mycket, tar för lång tid att bygga, inte är bra för klimatet och att de är olönsamma. Under 2021 och 2022 har nya – eller snarare uppdaterade – rön kommit som visar på motsatsen. Dessa behöver nu bli en del av beslutsunderlaget för nybyggnation av järnvägar.

Nya rön om stambanorna

För det första, en industrialiserad och standardiserad process möjliggör en betydligt snabbare och billigare utbyggnad av nya stambanor. Såväl Skanska som Trafikverket har anpassat väletablerad internationell byggteknik för brobanor till svenska förhållanden. Med dessa kan byggtiden för järnväg mer än halveras jämfört med i dag och planeringsprocessen förenklas. 

För det andra är kostnaden för att bygga industriellt enligt Trafikverkets egen bedömning lägre än med konventionella byggmetoder. Den levererar en bättre teknisk anläggning och den ger lägre underhållskostnader.

För det tredje är introduktionen av klimatsmart betong en ytterligare ”game changer”. Med klimatsmart betong kan utsläppen av växthusgaser halveras till oförändrad kostnad. Ett nytt koncept – som innehåller bindemedlet ”flygaska” – har testats i full skala bland annat i en vägbro i Småland. Utvecklingen av fossilfritt stål pågår snabbt i norra Sverige. Med brobyggnation flyttar utsläpp för att bygga anläggningen från mark- och anläggningsmaskiner på byggplatsen till fabrikerna för cement och stål där det är enklare att uppnå CO2-reduktion.

Behov av ny kalkyl

Vi har tidigare påtalat bristerna i dagens samhällsekonomiska prognos- och kalkylmodeller. Nu visar även en nyligen genomförd marknadsundersökning från Trafikverket på ett betydligt högre resande på de nya stambanorna än i tidigare prognoser. Tillsammans med kortare byggtider och lägre byggkostnader är detta helt avgörande för den samhällsekonomiska kalkylen. 

Två färska rapporter från 2022 visar att den samhällsekonomiska nyttan förbättras fundamentalt. De nya kalkylerna, gjorda enligt den i Sverige etablerade modellen för samhällsekonomiska kalkyler, tar för första gången hänsyn till de nya rönen samt andra aspekter som tidigare inte redovisats. Resultaten visar tydligt de stora effekterna av mer realistiska prognoser för resande och överflyttning av godstransporter från väg till järnväg, snabbare utbyggnad och kostnadsbesparingar.

Den första rapporten – en analys från Kreera Samhällsbyggnad som tar med effekterna av kraftigt ökad godstrafik på järnväg bland annat genom öppnandet av Fehmarn bältförbindelsen – visar på en stor nettoförbättring jämfört med tidigare kalkyl.

Den andra rapporten är en känslighetsanalys från WSP som utgår från en utbyggnad med landbroar och ändrade resmönster på både delar av och hela sträckan för nya stambanor. När kalkylmodellen laddas med de senaste rönen går den samhällsekonomiska kalkylen från negativ till positiv.

Och det finns fler värden att hämta hem. Bland annat saknas fortfarande nyanserade effekter av större arbetsmarknadsregioner, vilka kan analyseras i parallell till de rent infrastrukturmässiga vinsterna.

Kassaskåpssäkra stambanor

Vi utmanar nu Trafikverket att ta med de nya rönen, som enligt vår bedömning innebär att projektet nya stambanor blir kassaskåpssäkra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Om, eller snarare när, Trafikverket verifierar dessa nya rön med en egen kalkyl bör även den så kallade ”skattefaktorn” exkluderas. Skattefaktorn påverkar stora infrastrukturprojekt mycket negativt och saknar dessvärre helt verklighetsförankring. EU-projektet HEATCO resulterade i en rekommendation att inte använda någon skattefaktor, vilket också är det som gäller i kalkyler när man ansöker om EU-finansiering.

Det är många miljarder som fördelas i den nationella planen för infrastrukturen de kommande tolv åren. Många intressen står emot varandra och kakan som ska delas upp är begränsad. I det sammanhanget är kostnaden för att låta Trafikverket genomföra en realistisk kalkyl för utbyggnaden av nya stambanor utifrån uppdaterade prognos- och kalkylförutsättningar mycket liten.

Det vore därför ytterst välkommet att infrastrukturminister Tomas Eneroth nu även ger Trafikverket detta nödvändiga uppdrag. Likaså är det ytterst angeläget att Trafikverket av regeringen får i uppdrag att utveckla dagens prognosmodell och samhällsekonomiska kalkylmodell så att dessa bättre reflekterar den påverkan stora förändringar i infrastrukturen får på samhället. 

Artikeln är uppdaterad med en ny länk till WSP:s rapport