Replik: Sänk rösträttsåldern i EU-valet

I dag upplever unga EU som något avlägset, svårtillgängligt och långt från den egna vardagen. Samtidigt finns det, likt i de allmänna valen, tydliga skillnader i valdeltagandet bland unga. Vi delar Bruno Kaufmanns problembeskrivning. Det gäller även de åtgärder som föreslås: mer EU-undervisning i skolan, tydligare kommunikation och fler verktyg för inflytande. Dessa förslag är mer än välkomna.
EU påverkar ungas vardag
Men vi menar att det inte räcker. För även om unga får mer information om EU, bättre kommunikation och fler kanaler för delaktighet kvarstår en grundläggande fråga. Varför ska unga känna att EU-samarbetet angår dem om de fortfarande står utanför dess viktigaste demokratiska verktyg – möjligheten att delta i demokratiska val på lika villkor? Att sänka rösträttsåldern till 16 år i EU-val vore ett viktigt steg.
När bara var femte ung upplever att de har verkliga möjligheter att påverka beslutsfattare handlar problemet inte främst om brist på intresse. Tvärtom visar MUCF:s rapporter att unga bryr sig om politik och demokrati.
Problemet handlar snarare om att samhället ofta uppmanar unga att engagera sig, utan att samtidigt ge dem verkliga möjligheter att påverka. EU påverkar i dag en betydande del av svensk lagstiftning. En undersökning från 2019 visar att nästan fyra av tio svenska lagar under 2000-talet hade sitt ursprung i beslut på EU-nivå. Det innebär att EU fattar beslut som dagligen påverkar unga människors vardag och framtid, från klimatpolitik, utbildning och arbetsmarknad till digitalisering och möjligheten att studera, arbeta och röra sig över nationsgränser.
Tyskland har sänkt rösträttsåldern
Inför EU-valet 2024 hade flera medlemsländer redan sänkt rösträttsåldern.
I Österrike, Belgien, Tyskland och Malta får 16-åringar rösta i Europaparlamentsvalet. Grekland har en rösträttsålder på 17 år. Sverige skulle alltså inte genomföra ett oprövat demokratiskt experiment. Vi skulle med andra ord ansluta oss till en utveckling som redan pågår i Europa.
I Österrike, Belgien, Tyskland och Malta får 16-åringar rösta i Europaparlamentsvalet
Forskning och erfarenheter från länder som har infört rösträtt från 16 år pekar på att ett tidigare deltagande kan bidra till starkare demokratiska vanor. Vid 16 till17 års ålder går de flesta fortfarande i skolan och befinner sig i en miljö där samhällsfrågor diskuteras och där kunskap om demokrati kan kopplas direkt till ett faktiskt val. Det skapar bättre förutsättningar att etablera ett långsiktigt politiskt engagemang än att vänta tills många befinner sig i övergången till vuxenlivet.
Ge fler unga chansen att delta
Det är värt att fråga sig varför vi anser att unga vid 16 års ålder är tillräckligt mogna för att välja gymnasieutbildning, börja arbeta, betala skatt och påverkas av politiska beslut, men inte för att delta i val som formar deras framtid.
Tre år återstår till nästa EU-val. Låt oss använda tiden till att inte bara få fler unga att förstå demokratin, utan också driva opinion för reformer som ger dem möjlighet att fullt ut delta i den. Det mest effektiva sättet att skapa politiskt engagemang är inte endast att tala till unga, utan att ge dem verklig makt att påverka.
Sverige har bara tre år på sig att rädda ungas EU-engagemang
Om fler unga ska rösta i nästa EU-val måste samhället agera redan nu. Det menar Bruno Kaufmann, svensk ambassadör för European Citizens Initiative.














