Sverige har bara tre år på sig att rädda ungas EU-engagemang

Det är tre år kvar till nästa EU-val. Inför förra valet uppgav bara 56 procent av unga i Sverige att de tänkte rösta, klart under EU-snittet på 64 procent.

Svag känsla av EU-medborgarskap

Det är lätt att tolka lågt valdeltagande som ointresse. Men bilden är mer komplex. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är sex av tio unga i Sverige intresserade av politik eller samhällsfrågor. Nio av tio anser att det är viktigt att leva i ett demokratiskt land. Ändå uppger bara var femte ung person att de har verkliga möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Det visar att det finns ett tydligt gap mellan vilja och möjlighet. Unga bryr sig om demokratin i teorin, men känner sig utestängda från den i praktiken.

Enligt en rapport från Sveriges barn- och ungdomsorganisationer (LSU) upplever många unga EU som avlägset, otydligt och frånkopplat från deras vardag. EU:s kommunikation uppfattas som alltför formell och teknisk, och känslan av EU-medborgarskap är svag. LSU-rapporten visar också att det inte bara är en generationsfråga, utan också en jämlikhetsfråga. Unga med arbetarklassbakgrund, de som bor på landsbygden eller har minoritetsbakgrund känner sig mindre inkluderade i EU.

EU påverkar ungas vardag

SCB:s valdeltagandeundersökning från EU-valet 2024 visar att det finns tydliga klyftor. Bland förstagångsväljare vars föräldrar röstade deltog 64 procent i valet. Bland dem vars föräldrar inte röstade sjönk siffran med 53 procentenheter – till 11 procent. Skillnaderna syns också i skolan, där elever på studieförberedande program röstar i högre utsträckning än elever på yrkesförberedande program. Det är ett mönster som inte bryts av sig självt.

Unga med arbetarklassbakgrund, de som bor på landsbygden eller har minoritetsbakgrund känner sig mindre inkluderade i EU

Samtidigt vet vi vad som fungerar – skolvalet är ett bra exempel. Nästan sju av tio elever som deltagit upplever att de bättre förstår hur de kan vara delaktiga i demokratin. Ändå deltog bara hälften av landets skolor i riksdagsskolvalet 2022, och i var tionde kommun anmälde sig ingen skola alls. Här finns det stort utrymme för förbättring.

Jag föreslår tre åtgärder.

• Prata mer om EU i skolan
  EU finns i skolan i dag, men ofta som teori. Unga behöver förstå hur besluten påverkar deras vardag och få testa demokrati i praktiken.
• Tala så att unga förstår
  EU beskrivs ofta på ett formellt sätt som är svårt att ta till sig. För att nå fram behöver informationen vara tydlig och finnas i de kanaler där unga är.
• Ge unga verkligt inflytande
  Verktyg som det europeiska medborgarinitiativet finns redan, där vem som helst kan skriva under förslag för att påverka EU direkt. Men få unga känner till dem eller använder dem. Inflytande måste bli begripligt, tillgängligt och faktiskt leda till förändring.

Hjälp unga hitta till valurnorna

Nästa EU-val är 2029. Det innebär att vi har tre år på oss att vända utvecklingen. Vi kan inte bara hoppas att unga hittar vägen till valurnorna på egen hand. Vi måste bygga vidare på ungas politiska intresse redan nu. En union som inte förmår engagera sina yngsta medborgare riskerar ett demokratiskt underskott som inga politiska reformer i efterhand kan kompensera för.

Unga i Sverige har redan intresset, nu måste vi bara skapa strukturer som hjälper dem att rösta. Det är vår gemensamma uppgift som samhälle och union att utveckla dessa.