Få nöjda med ramverk för miljömärkta investeringar

TAXONOMI. Det lär dröja ett tag innan en ”EU-blomma” för att märka hållbara finansiella produkter är på plats. Men stridslinjerna i frågan har blivit tydliga.

Efter flera snäva omröstningar kunde EU-parlamentet förra veckan ställa sig bakom en hållning till det ramverk som ska lägga grunden för en gemensam ”miljömärkning” av vad som ska anses vara hållbara finansiella produkter.

Målet med den så kallade taxonomin är att dels skapa en standard bland olika nationella och privata initiativ, dels att begränsa riskerna för att aktiefonder, obligationer och andra finansiella produkter ska kunna anklagas för att ”greenwasha” sitt innehåll.

Läs mer: Kommissionen la fram förslagen i maj förra året

En ägare av en finansiell produkt ska i slutändan, om den kan visa att innehavet når upp till kriterierna som ställs upp, kunna märka sin fond som ”hållbar”. De gröna och vänstergrupperna ville driva igenom en linje där parlamentet skulle förespråka ett ramverk också för ohållbara ”bruna” investeringar, men de fick inget gehör för detta.

Stängd dörr mot kärnkraft och kol

Däremot satte parlamentet ned foten och markerade att investeringar i kärnkraft och kol inte ska kunna räknas som hållbara. Ur svenskt perspektiv var det känsligt att flera politiska grupper också försökte sätta striktare ramar för vilken sorts skogsbruk som ska kunna räknas som hållbart – men de försöken röstades ner.

Generellt gick stora delar av de konservativa politiska gruppernas linje att begränsa detaljkraven igenom i parlamentets position, till flera andra gruppers förtret. Men M-parlamentarikern Gunnar Hökmark tycker ändå att ramarna som sattes upp var för snäva och Moderaterna röstade i slutändan emot gruppens linje.
– Det hade varit bra med tydliga och klara regler för vad som är, och inte ska vara, hållbara investeringar. Det hade varit förutsägbart. Men i grunden öppnar man här upp för allmänt godtycke och politiska bedömningar, och så kan man inte ha lagstiftningen i en rättsstat.

Syftar du på att parlamentet exempelvis satte ner foten kring kärnkraft?
– Nej, förvisso är det också fel att man säger nej till kärnkraft. Men det är för att man nu öppnar upp för godtycke, när lagar och regler ska vara förutsägbara. Det gjorde att vi i slutändan valde att rösta nej.

Från miljöorganisationers håll, såsom Världsnaturfonden WWF, är man kritisk till att det inte förs in bredare krav på hela finanssektorn. De hade efterfrågat mer av en gråskala, där även överflyttningar av kapital från något sämre till något bättre uppmuntas.

– Det här resulterar endast i att ta fram de investeringar som är definitivt bra, säger Sébastien Godinot vid WWF i ett uttalande.

Kan behöva göras om

Men frågan är om parlamentets linje kommer att överleva? Enligt talespersoner hos ministerrådet bedöms parlamentets hållning inte vara densamma efter EU-parlamentsvalet, vilket leder till ytterligare omröstningar innan slutsamtal med medlemsländerna och kommissionen kan blir aktuella.

Läs mer: De två andra förslagen är färdigförhandlade

Det kanske också är praktiskt tidsmässigt, då ministerrådet fortsatt för samtal på tjänstemannanivå om sin ståndpunkt till ramverket. Hur länderna står i de olika stridsfrågorna är oklart, då de samlas första gången sedan i december den 9 april för diskussioner. En plan finns dock att komma överens redan i april, men enligt uppgifter till Altingets ska det inte vara sannolikt.

Arbetet på marken fortsätter

De politiska förhandlingarna om ramverket är dock bara en del i arbetet med att ta fram miljömärkningen i praktiken. Parallellt pågår det tekniska arbetet med involverade branschaktörer med att sätta upp detaljerna för den framtida miljömärkningen, samt för villkoren hos de sex olika miljömålen som en affärsverksamhet kan nå upp till för att klassas som hållbar.

Det första av dem, det utsläppsbegränsande målet, är näst intill färdigdiskuterat och planeras att presenteras i juni, berättar Jakob König vid Sveriges Konsumenter, som ska ner till Sevilla på torsdag för att fortsätta förhandlingarna.

– Det som är sagt är att miljömärkningen kommer att gå vidare, även om taxonomin inte är färdigdefinierad hos politikerna. Det kan ju bli problematiskt att göra en miljömärkning som vilar på en standard som man inte vet hur den faller ut, men så är det i alla fall sagt.

Första gallringen

I praktiken innebär det att förslaget till en miljömärkning kan gå fram så långt att de första ”märkta” bolagen kan börja gallras ut i samband med att kommissionen lägger fram en delegerad akt på området. Ju fler av målen som sedan definieras i delegerade akter, ju fler gröna bolag kommer man kunna hitta, fortsätter Jakob König.

– För nu i början kommer det att vara ganska svårt att hitta dem. Nuvarande kravet är att 70 procent av en hållbar aktiefond ska bestå av gröna ekonomiska aktiviteter. Och gröna aktiviteter är hittills nu bara definierat för klimatområdet, och då kan det vara svårt att hitta bolag som når upp till det föreslagna kravet på att bestå av minst 50 procent grön verksamhet.

Ett nytt utkast till förslag för miljömärkningen planeras att presenteras för civilsamhället, konsumentorganisationer och de berörda branscherna i höst för fortsatta förhandlingar.

– Vi kommer att få stångas även där, på samma sätt som man gjort i taxonomin, säger Jakob König till Altinget.

Finansaktör: För svagt instrument för att nå målet

Hos en av de större finansaktörer som är inblandade i förhandlingarna, SEB, trycker Jukka Honkaniemi på att de samlade EU-förslagen är ett bra första steg. Men de är inte tillräckliga åtgärder för att uppnå den kapitalförflyttning som behövs på minst 180 miljarder euro årligen, för att ställa om energi- och infrastruktursystemet under det kommande decenniet.

– Det behövs mer prissättning av utsläpp och andra miljöskadliga externa effekter för att förorenande sektorer ska ställa om eller stängas ner, och för att nya gröna investeringar ska ta vid, säger Jukka Honkaniemi vid bankens hållbarhetsavdelning till Altinget.
Hur ser du på den andra vägen som framförts, att märka ut de "bruna" sämre finansprodukterna?
– Det är ett träsk att ge sig in i den sortens resonemang, och troligen också politiskt omöjligt.

Forrige artikel Brysselbubblan: Bombhot, EU:s konstskatt och den sista brexit-måltiden Brysselbubblan: Bombhot, EU:s konstskatt och den sista brexit-måltiden Næste artikel Federley: Missriktad omsorg gör att andra springer om Europa Federley: Missriktad omsorg gör att andra springer om Europa