Skakig väg till miljömärkning av finanser

FÖRDJUPNING. Flera nya EU-förslag välkomnas försiktigt av svenska företrädare, men många svårigheter pekas ut innan EU:s ekomärkning av livsmedel eventuellt kan få ytterligare sällskap.

Minst 180 miljarder euro, närmare 1 900 miljarder kronor, per år i investeringar krävs för att nå EU:s klimatmål till 2030, enligt Europeiska investeringsbanken. Men efter flera år med främst frivilliga initiativ för att styra över de privata investeringarna menar EU-kommissionen att mer behöver göras. Med en gemensam miljömärkning av finansiella produkter som ett av slutmålen hoppas den göra det enklare och billigare för alla investerare, från pensionssparare till storbolag, att hitta rätt bland alternativen.

Men det ser inte ut att bli en enkel match. Bland annat behöver lagstiftarna enas om vad som egentligen är en hållbar investering. Det finns dock högst politiska aspekter i den här frågan. Ska exempelvis kärnkraft och koldioxidlagring räknas som hållbara? Det råder delade meningar mellan olika frivilliga initiativ, och i EU är exempelvis synen på kärnkraft mycket splittrad.

Hur mycket ska tas in?

Kommissionen har inledningsvis målet att försöka ta fram branschöverskridande riktvärden, men också det kan vara knivigt. Regionala skillnader pekas exempelvis ut som känsliga i den svenska behandlingen. Skogsråvara och förbränning av sopor för energianvändning har lyfts fram som särskilt viktiga för svenska intressen, men det är frågan om all industri inom dessa sektorer kan likställas med varandra.

Det finns även olika metoder för att ta fram en verksamhets miljöavtryck. När vissa standarder endast räknar in koldioxidavtrycken, tar andra standarder in också andra luftföroreningar. Kommissionens ambition är att en expertgrupp ska lägga fram ett förslag på hur flera av dessa avvägningar bör ske till årsskiftet. Förslaget ska sedan skickas iväg till översyn hos de andra lagstiftarna.

"I linje med regeringens prioriteringar"

På svensk nivå så är man annars generellt positiva till förslagen. Riksdagsbehandlingen av förslaget väntas först dra igång efter valet, men regeringen har initialt ställt sig bakom förslagen som anses ligga i linje med de egna prioriteringarna. De svenska remissinstanserna är dock eniga om att det finns en risk att en för snäv lagstiftning kan förhindra snarare än premiera hållbara investeringar. I andra vågskålen pekas risken ut att verksamheter kan skönmåla sin produktion genom så kallad ”greenwashing”.

Sedan kommissionens förslagen presenterades har redan EU-parlamentet tagit initial ställning till budet i en egen rapport, men den faktiska behandlingen av lagförslagen väntas också där först dra igång under hösten. I en omröstning innan sommaruppehållet förordade parlamentet dock att det inte bara ska skapas en ”grön” märkning av finansiella produkter, utan också att riskerna med miljöskadliga investeringar ska prissättas mer korrekt. Från miljöorganisationer önskar man att förordningarna ska gå ännu länge. Världsnaturfonden förespråkar att det också ska införas en motsvarande märkning av miljöskadliga investeringar, vilket också är en linje som den franska centralbanken driver.

Relativt nytt politikområde

De globala investeringarna i energisektorn har under de senaste åren skiftat över till den förnybara energisidan. Enligt Internationella energiorganet IEA lades globalt 2016 nära dubbelt så stora investeringar på förnybar energislag jämfört med de fossila. Men arbetet i andra stora utsläppssektorer, såsom industrier och jordbruket, släpar efter.

Statsvetaren Jakob Skovgaard vid Lunds universitet har följt det finanspolitiska klimatarbetet i EU under flera års tid och menar att styrmedlena bredats sitt fokus kontinuerligt.

– Inledningsvis var fokuset främst att vi ska investera mer klimatsmart, men allt eftersom har debatten vidgats till att också lyfta fram riskerna med fortsatta investeringar i klimatskadligare verksamheterna, säger Jakob Skovgaard och fortsätter:

– Men på senare tid har det också växt fram ett fokus på att vi behöver börja värdera hur de faktiska klimatförändringarna kommer att påverka vissa branscher, exempelvis försäkringssektorn.

– Alla dessa strömningar påverkar debatten kring hur man ska reglera finansmarknaden utifrån ett hållbarhetsperspektiv, fortsätter Skovgaard. Det är fortfarande ett ganska nytt område, och det är inte så många länder som har kommit så långt.

Vad kan man förvänta sig av kommissionens förslag?

– Det är ett viktigt steg framåt, men det är inte något paradigmskifte. För många aktörer i branschen behöver det inte bli mer än ännu ett informationskrav som man ska uppfylla. Men åtgärderna kan också skapa ett tryck. Man ser exempelvis redan nu att pensionsfonder valt att ta bort sina investeringar i fossila industrier, men det är först när de tillsammans uppnår en kritisk massa som det kommer att påverka ordentligt. Erfarenheten är att det tar lång tid innan åtgärder på det här området får en effekt.

Forrige artikel Forskare: Snäv tidsplan i Centerns klimatförslag Forskare: Snäv tidsplan i Centerns klimatförslag Næste artikel Större enighet kring flera miljöförslag Större enighet kring flera miljöförslag
Fortsatt pressat på miljödepartementet

Fortsatt pressat på miljödepartementet

VITESHOT. Hot om vite från Arbetsmiljöverket har fått miljödepartementet att förbättra arbetsmiljön, enligt facket. Men departementets egna utredningar pekar på att tjänstemännens arbetsbörda fortsatt är alldeles för hög.
– Jag undrar ärligt över hur det ska gå, säger ST-ordförande Anna Forssblad.