SKR och Rise föreslår nationellt stöd för sociala investeringar

Förslaget om en nationell delegation finns med i en förstudie som Rise och SKR släpper senare under månaden. Önskemål om ett nationellt stöd har flera gånger framförts från olika håll, bland annat här på Altingets sidor. 

Nu krävs det att någon vågar tillsätta en sådan här delegation.

Ing-Marie Wieselgren

– Vårt förslag är att man gör en pilot under fem till sju år och låter en delegation samarbeta tätt med olika myndigheter. Då måste man också se till att det står i regleringsbreven till de berörda myndigheterna att de ska vara med och samarbeta, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef och samordnare Uppdrag psykisk hälsa på SKR, till Altinget.

Centralt stöd

Några skulle då vara med och utvärdera, andra skulle ge metodstöd.

– Nu krävs det att någon vågar tillsätta en sådan här delegation. Och efter att man har prövat, föreslå hur den ska fortleva, säger Wieselgren.

I bakgrundsintervjuer med region- och kommunpolitiker har flera av dem uttryckt att det är önskvärt – men också svårt.

– Om man gör det här på ett bra sätt kanske vi till och med kunde ersätta en del av de öronmärkta statsbidragen. Det kunde göra allt lite mer sammanhållet, och det vore ju bra, säger Wieselgren.

Bra kunna jämföra

De har också bett de lokala och regionala politikerna precisera vad de behöver för typ av stöd.

– De stora kommunerna har visserligen kraften som de små kommunerna ofta saknar. Men om vi hade gemensamma former för uppföljning så skulle vi också kunna jämföra oss med varandra, säger Wieselgren.

Tomas Bokström är projektledare på Rise. På frågan om vad en nationell delegation tillför, nämner han strategiskt perspektiv och stöd.

– Då ger man helt andra förutsättningar att arbeta systematiskt. Det finns i dag en tendens till att det blir enskilda projekt där det är svårt att sprida erfarenheter eller jämföra utfallet av dem. Här blir det en helt annan möjlighet att lära sig av varandra och samtidigt behålla det lokala, säger Bokström till Altinget.

Samarbete över sektorsgränser

Genom åren har drygt ett hundratal sociala investeringsprojekt startats i kommunerna. De senaste tre åren har också så kallade utfallskontrakt börjat testas.

De senare bygger på en modell där flera aktörer från olika sektorer samarbetar med förebyggande insatser. Kommunen betalar ut ersättning beroende på hur målsättningarna uppnås – inte utifrån hur många insatser man har gjort.

Återkommande frågor

Men trots att alla vet att det är bättre att förebygga eldsvåda än att behöva släcka bränder, så finns det vissa utmaningar som verkar gå igen.

• Bokföring. Det förebyggande arbetet finansieras av en budget, till exempel skolans. Men det positiva resultatet syns kanske genom att utgifterna minskar i en annan flera år senare, som Försäkringskassans.
• Många aktörer behöver involveras. Det gäller att få alla (familj, skola, socialtjänst, BUP med flera) att dra åt samma håll – och att hålla i.
• Resultatmätning. Medan de flesta verkar vara överens om att man behöver bli bättre på att mäta resultat för att få kunskap om vilka sociala insatser som fungerar.

Det här kräver också mycket av metoderna när det gäller att mäta resultaten. Måste man standardisera mätmetoderna?

– Inte ner på måttnivå. Däremot hur man tar fram mått och indikatorer. Man behöver också vara transparent med vilka antaganden man har gjort när man mäter olika saker, säger Tomas Bokström.

Utredning tittar

Regeringen tillsatte den 3 november 2021 Försöksverksamhetsutredningen som har i uppdrag att föreslå olika sätt att främja försöksverksamhet i kommuner och regioner. I direktiven står det om att samverkansformer mellan olika nivåer och olika myndigheter har ökat, men att den kommer behöva utvecklas ytterligare för att möta framtidens utmaningar. Här skulle sociala investeringar och utfallskontrakt kunna bli aktuella.

Slutbetänkandet ska överlämnas den 14 december 2023. Men redan den 30 september i år ska den i ett delbetänkande ge förslag på försöksverksamheter som inte kräver några författningsändringar.