Nietzsche hade fel: Det som inte dödar dig gör dig svagare

Som forskare har jag följt utvecklingen av psykiatriska diagnoser under många år. Varje gång det har kommit ny statistik på det här området har jag tänkt att nu måste toppen ha nåtts. Men varje gång har nästa undersökning sedan visat än högre siffror vad gäller antalet personer som fått diagnoser.

50-procentig ökning på tio år

Enligt danska Sundhedsstyrelsen har antalet patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 50 procent de senaste tio åren. I dag utreds och diagnostiseras cirka 15 procent av alla danska barn och ungdomar med psykisk ohälsa före 18 års ålder. En studie från Danmarks nationella Forsknings- och analyscenter för välfärd (Vive) har visat att 40 procent av alla 19-åriga tjejer och 20 procent av alla 19-åriga killar själva svarar att de någon gång haft psykiska sjukdomstillstånd.

Alla dessa sjukdomar har inte diagnostiserats av en läkare, men det är ändå ett tecken på att det inte bara är från systemets sida som man ser att insikterna om de psykiatriska tillstånden breder ut sig. Det verkar också vara internaliserat hos barn och ungdomar själva, då de i allt högre grad uppfattar obehag och svårigheter som psykisk ohälsa (andelen som svarar jakande att de har haft psykiska sjukdomstillstånd har ungefär fördubblats på 12 år).

Drabbar hela familjen

Psykiatrifonden i Danmark har nyligen publicerat  en studie av  föräldrar till barn och ungdomar i åldrarna 5-17 år som har en eller flera psykiatriska diagnoser. Studien visar tydligt att det inte bara är de enskilda barnen och ungdomarna som har det svårt i samband med en utredningsprocess. Hela familjen har en kraftigt ökad risk för vantrivsel och problem i den situationen.

84 procent av de tillfrågade föräldrarna uppger att barnets situation har haft negativa konsekvenser för deras liv, vilket kan leda till exempelvis skilsmässa, problem på jobbet eller i familjens ekonomi. Nästan hälften av föräldrarna har utvecklat stressreaktioner eller liknande psykiska problem, och ungefär var fjärde har varit sjukskriven.

Hjälp kommer sent eller inte alls

Om det fanns snabbare tillgång till hjälp och förståelse skulle dessa siffror förmodligen vara lägre, men i Danmark tar det i genomsnitt 9-10 månader från det att föräldrarna ser att barnet behöver hjälp tills man faktiskt får den. För vissa tar det mycket längre tid, och cirka en tredjedel av föräldrarna får ingen hjälp alls från skolan eller från andra håll när deras barn mår dåligt.

Psykiatrifonden rekommenderar därför att ett lättillgängligt behandlingsutbud upprättas, där föräldrar snabbt kan få klarhet i hur deras barn kan få den hjälp som behövs. Ett annat förslag är att införa rätt till behandling under utredning.

Det är svårt att inte hålla med om dessa saker, och de ligger också väl i linje med de politiska ambitionerna att öka kapaciteten och kapa vårdköerna inom barn- och ungdomspsykiatrin och få till stånd en standardiserad service för barn och ungdomar med psykiska symtom.
Jag tror dock att de stora dragen ofta glöms bort. Det är typiskt för debatten att fokus på prevention så sällan är en del av diskussionen om psykiatrin.

Så säger forskningen

Därför kan det vara bra att konsultera en mycket grundlig översiktsartikel som just publicerats i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry. Här inventerar en stor grupp forskare under ledning av James Kirkbride från University College London vår kunskap om bakomliggande riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa och vad som kan göras för att förebygga.

Forskarna betonar att risken för att utveckla alla typer av psykiska störningar är relaterad till människors livssituation. Barn som växer upp i familjer med socioekonomiska utmaningar har till exempel en 2-3 gånger högre risk att utveckla psykiska sjukdomstillstånd än andra barn.

Generellt är förekomsten av psykiska problem också mindre i länder med hög grad av ekonomisk jämlikhet. Tidiga motgångar i livet kan få allvarliga konsekvenser senare i livet, till exempel om du växer upp med stressade föräldrar. Problem i familjen som misshandel eller psykisk ohälsa ökar barns risk för depression, självmord och övergrepp mellan 4 och 12 gånger.

Fattigdom och diskriminering riskfaktorer

Man kan fortsätta att nämna sådana epidemiologiska samband, som finns dokumenterade i hundratals studier. Varje gång visar det sig att barn och ungdomar som utsätts för fattigdom, diskriminering, trauma och utanförskap från samhället har en kraftigt ökad risk att utveckla psykisk ohälsa under hela livet.

Om man verkligen vill minska det psykiska lidandet är det därför viktigt att minska inte bara väntelistorna, utan också de problematiska livsvillkor som ökar risken att hamna på en väntelista.

En del barn och ungdomar utvecklar ångest och depression på grund av sin livssituation, och andra (som vi idag kan kalla neurodivergenta) får diagnosen ADHD och autism, som inte är psykiska sjukdomar, men som betecknar ett sätt att vara människa som kan bli problematiskt i ett modernt samhälle.

Ibland riktas den kritiska blicken mot de så kallade ”curlingföräldrarna”. Skapar det inte bara sköra barn och ungdomar när deras föräldrar gör en massa för att hjälpa dem på vägen i livet? Nej, det finns inget som tyder på det.

Nietzsches felslut

I stället pekar de vetenskapliga studierna på att det är barn som växer upp med motgångar, få resurser, problem i familjen och liknande som har den klart största risken att utveckla psykisk ohälsa. Det är inte sant – som Nietzsche skrev – att det som inte dödar dig gör dig starkare. I alla fall inte när det gäller barn och unga.

Snarare gäller devisen att det som inte dödar dig gör dig svagare. Genom att minska fattigdomen, förhindra att ekonomisk ojämlikhet skenar iväg, motverka diskriminering och marginalisering och skapa öppna, inkluderande institutioner och gemenskaper för barn och unga, kan man med stor sannolikhet undvika att allt fler människor med dåligt mående utvecklar direkta psykiska sjukdomstillstånd som bara förvärras medan de väntar i vårdköerna.

Livet är ingen sjukdom

Slutligen måste vi komma ihåg att inte allt av obehag, lidande och motgångar kan elimineras. Oavsett hur goda livsomständigheter människor har är rädsla, press, sorg och förlust en del av livet, och vi måste vara försiktiga så att vi gör sjukdom av helt vanliga reaktioner på livet och tillvarons skeenden.

Ofta blandas dessa diskussioner ihop, så att man antingen kastar ut ett brett nät och behandlar alla möjliga problem som psykiatriska symtom (med risk för sjukdomsskapande), eller så förkastar man helt tanken på att det finns psykiska sjukdomstillstånd som kräver diagnos och behandling (med risk för att människor inte får den hjälp de behöver).

Artikeln är översatt från danska och tidigare publicerad på Altinget.dk.