Liljestrand måste göra mer för att skydda journalister

Demokrati är ingen självklarhet. Trots att systemet för yttrandefrihet och pressfrihet infördes i Sverige för mer än 250 år sedan utmanas det på många sätt i snabb takt. Det sker bland annat genom nya former för spridning, där till exempel nättroll, trollfabriker och fake news vinner mark via sociala medier. Stormningen av Kapitolium 2021 och Rysslands anfallskrig i Ukraina har också satt ljuset på att desinformation är ett kritiskt säkerhetspolitiskt hot.

Journalister utsätts ofta för brott

Risken är överhängande för manipulation av fakta och nyheter och falska opinioner. Oberoende och fria medier med professionella journalister som kan utföra sitt arbete under säkra förhållanden utgör en motvikt till falska och påhittade nyhetsuppgifter. Det blir särskilt viktigt då det krävs välinformerade medborgare för att upprätthålla och försvara också en till synes fungerande demokrati.

Men även journalister och andra opinionsbildare kan skrämmas till tystnad eller självcensur. Detta kan i sin tur bidra till att skapa en hatkultur som snabbt sprider sig mot enskilda. Tyvärr är det redan ett faktum att hat och hot mot både tjänstemän och journalister har fått fäste. Journalister är en grupp som ofta utsätts för brott. Det visar både Journalistförbundets egna enkäter bland medlemmar och forskningen.

Att journalister utsätts för brott är inte bara ett arbetsmiljöproblem utan också ett hot mot demokratin. 

Enligt en undersökning från Institutionen för journalistik, medier och kommunikation hade nästan tre av tio journalister hotats de senaste tolv månaderna. Sju av tio hade fått nedsättande kommentarer. Enligt en studie från Lunds universitet och Högskolan i Halmstad hade närmare var fjärde journalist utsatts för olaga hot. Kvinnor var särskilt utsatta för sexuellt ofredande och journalister med utländsk bakgrund särskilt drabbade av hot och hat med inslag av hets mot folkgrupp.

Stärk säkerheten

Att journalister utsätts för brott är inte bara ett arbetsmiljöproblem utan också ett hot mot demokratin. Inte sällan kan det leda till att de undviker att skriva om vissa ämnen för att slippa utsättas för hat och hot. Utvecklingen är allvarlig och måste stoppas.

Regeringen meddelade nyligen att de går vidare med förslaget om att öka det straffrättsliga skyddet för journalister. Det är mycket positivt, men det finns mer som kulturminister Parisa Liljestrand (M) och regeringen måste göra.

• Svensk lag måste slå fast allas rätt att inte utsättas för brott i tjänsten. Inför en heltäckande strategi mot hot och våld i arbetslivet och ratificera ILO:s konvention 190.
• Som ordförandeland i EU bör regeringen göra allt i sin makt för att journalister ges så starkt skydd som möjligt i förhandlingar om det så kallade SLAPP-direktivet. Det syftar till att hindra obefogade rättegångsprocesser mot journalister, och andra som deltar i den offentliga debatten, i syfte att tysta dem.
• Regeringen behöver gå vidare med EU-kommissionens rekommendation om säkerhet för journalister. Regeringen bör vidta mer handfasta åtgärder för att skydda journalister som utsätts för brott, till exempel med psykologhjälp och personskydd. Dessa förslag bör tas som utgångspunkt för att gå vidare med handlingsplanen ”Till det fria ordets försvar” från 2017.

Pressfriheten viktigare än någonsin

Journalister arbetar i demokratins tjänst och står genom sin yrkesutövning i fronten för att upprätthålla en stark demokrati i Sverige. I en alltmer osäker tid med krig i vår omvärld och en ökad polarisering är pressfriheten och journalister som inte skräms till tystnad viktigare än någonsin.