Folkhögskolan kan bli motorn i ett nytt kunskapslyft

Folkhögskolorna har historiskt varit en aktör i nationella kunskapslyft. I det svåra läge som samhället befinner sig i nu är folkhögskolorna återigen redo att bidra. Genom att använda folkhögskolorna fullt ut som en resurs kan vi öka utbildningsnivån, minska arbetslösheten och samtidigt stärka den civila beredskapen.

Samhället har i dag flera utmaningar. Arbetslösheten är på historiskt höga nivåer. SCB:s statistik visar en ökning av antalet arbetslösa på över 100 000 personer det senaste året. 29 procent är långtidsarbetslösa och har stora behov av stöd för att komma i arbete. Särskilt svårt är det för personer som inte har en gymnasieutbildning och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt vet vi att både offentlig och privat sektor kämpar med att hitta rätt utbildad arbetskraft.

Kunskapslyft för ett robustare Sverige

I ett oroligt världsläge behöver vi stärka både delaktighet och motståndskraft i befolkningen. En höjd utbildnings- och bildningsnivå gör hela samhället mer robust i tider av osäkerhet.

Med ytterligare satsningar skulle folkhögskolorna bidra till att sänka arbetslösheten men också bidra i kompetensförsörjningen

Sveriges 155 folkhögskolor finns geografiskt spridda över hela landet, i glesbygd och i städer. Folkhögskolan fungerar ofta som en samlande och central kraft i lokalsamhället. Genom riktade insatser och i samverkan med civilsamhället och lokalsamhället kan folkhögskolorna stärka hemberedskapen. Satsningar kan även omfatta yrkesutbildning med koppling till civil beredskap.

Vi ser det som angeläget att genomföra ett stort kunskapslyft på liknande sätt som vi gjort historiskt. Folkhögskolorna kan vara en viktig aktör tillsammans med andra i ett sådant kunskapslyft. Regeringen har hittills prioriterat kommunalt yrkesvux. Det är viktiga satsningar, men de är ensidiga och inte tillräckligt träffsäkra gentemot de berörda målgrupperna. SCB:s statistik visar att över 40 procent av medlen inte kommer till användning, vilket för 2025 innebär att ca 1,8 miljarder som skulle gått till utbildning brinner inne.

Folkhögskolan öppnar dörrar

Folkhögskolans centrala roll i att stärka individers förutsättningar att etablera sig i arbetsliv eller vidare studier bekräftas i Folkbildningsrådets färska rapport ”Vägen vidare – vad händer med deltagarna efter folkhögskolan”.

Slutsatsen är att allmän kurs på grundskolenivå ofta leder till fortsatta studier och att gymnasienivån i högre grad leder till etablering på arbetsmarknaden, men också till studier på högskola eller yrkeshögskola. Yrkesinriktade särskilda kurser har särskilt goda resultat vad gäller arbetsmarknadsetablering, vilket understryker betydelsen för kompetensförsörjningen.

Ge oss rätt förutsättningar 

I höstbudgeten gavs en språkstärkande insats på folkhögskola med 40 miljoner kronor under tre år. Vi tolkar detta som att regeringen är medveten om folkhögskolans kompetens och förmåga att nå språksvaga grupper. Med ytterligare satsningar skulle folkhögskolorna bidra till att sänka arbetslösheten men också bidra i kompetensförsörjningen.

Vi konstaterar därmed att folkhögskolorna lyckas med målgrupper som står långt från arbetsmarknaden och som får möjlighet att utvecklas i en trygg miljö, vilket gagnar både individ och samhälle. Ge oss förutsättningar att göra mer av det.