Afghanutvisningar kan strida mot internationell rätt

Afghanistan befinner sig i en allt djupare humanitär kris. Den senaste tidens oroligheter längs landets gränser har förvärrat både den humanitära situationen och flyktingkrisen. Samtidigt har den globala finansieringen för humanitära insatser kraftigt minskat det senaste året.  

I dag lever minst 17 miljoner människor i Afghanistan i akut matosäkerhet. Omkring fem miljoner befinner sig bara ett steg från svältliknande förhållanden. År av torka och plötsligt eskalerande konflikter har slagit sönder hela samhällen och tvingat familjer att lämna sin mark i jakt på vatten, betesmark och odlingsbar jord. Jordbävningar och omfattande översvämningar har ytterligare tömt redan knappa resurser. Samtidigt innebär utbredd arbetslöshet och begränsade försörjningsmöjligheter att många återvändande kommer att få svårt att säkra en inkomst, bostad och grundläggande samhällstjänster.  

Bjuder in Talibanstyrd delegation

I och med talibanernas maktövertagande 2021 beslutade den svenska regeringen att inte ha några kontakter med representanter för styret. Ambassaden har stängts, det bilaterala biståndet avslutats och Sverige har avstått från multilaterala samtal, av rädsla för att uppfattas som att man legitimerar de facto-styret. Detta trots upprepade vädjanden från organisationer på plats om att upprätthålla principfast stöd till civilbefolkningen, oberoende av och utan erkännande av de facto-styret.  

Mot denna bakgrund är det uppseendeväckande att Sverige nu, tillsammans med EU-kommissionen, planerar att bjuda in en teknisk delegation från Kabul till Bryssel för samtal om tvångsåtervändande av afghanska medborgare från Europa.

Planer väcker farhågor 

Regeringen vill inte delta i internationella samtal eller upprätthålla en långsiktig strategi till stöd för den afghanska befolkningen, men är pådrivande i det initiativ som öppnar för att sända tillbaka människor till ett land där nuvarande förhållanden inte kan garantera säkra, frivilliga och värdiga återvändanden.    

Så länge Afghanistan inte är verkligt säkert bör inga människor skickas tillbaka

Enligt EU-rätt och internationell rätt ska människor inte återsändas till situationer där de står inför allvarliga skyddsrisker, humanitära kriser eller i kontexter där säkert, frivilligt och värdigt återvändande inte kan garanteras. I ljuset av detta väcker planer på att skicka människor till Afghanistan under nuvarande förhållanden farhågor.  

Tvärtom borde dessa omständigheter vara en tydlig drivkraft för omvärlden att öka stödet till Afghanistans befolkning, i stället för att ytterligare minska stödet till civilbefolkningen och samtidigt öppna för tvångsåtervändande.   

Människors säkerhet måste stå i centrum 

Säkerheten och handlingsfriheten för människor som har sökt asyl måste stå i centrum för politiskt beslutsfattande. Så länge Afghanistan inte är verkligt säkert bör inga människor skickas tillbaka, oavsett juridisk status i Europa. Konsekvenserna är allvarliga. Sveriges och andra länders tillbakadragande från Afghanistan har lämnat många människor, framför allt kvinnor och flickor, utan den livlina och hopp om en framtid som internationellt engagemang inneburit.   

De förödande effekterna är tydliga för de av oss organisationer som, trots stora nedskärningar och minskad diplomatisk närvaro, fortfarande arbetar på plats för att stötta en av världens mest utsatta befolkningar.

Sverige bör rikta sin kraft mot att stötta människor i Afghanistan för en bättre framtid snarare än att öppna för prematura återvändanden.